Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1946 - Organiska jonbytare och deras användning i den analytiska kemin, av Olof Samuelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
571
Fig. 9. Upptagning av C(f+
i närvaro av Na+ med
vätemättad jonbytare.
tala mängden joner i lösningen. Ur en lösning
innehållande t.ex. Ca2+ och Na+ kan t.ex. Ca2+
kvantitativt upptas, trots att filterskiktets
utbyteskapacitet är avsevärt lägre än den totala mängden
katjoner i lösningen. Ju mera provlösningen
utspädes, desto bättre går separeringen. Detta är i
överensstämmelse med Donnan-ekvationen. Som
exempel visas i fig. 9 resultaten av en serie
försök med provlösningar innehållande 50
milliekvivalenter natriumklorid och 1,5 milliekvivalenter
kalciumklorid. Jonbytarskiktets utbyteskapacitet
var 12 milliekvivalenter, dvs. avsevärt mindre än
mängden natriumklorid.
En differentiering i upptagningen av olika joner
kan även erhållas av en helt annan orsak än
olikheter i valens och aktivitetsfaktorer. Om
jonbytarens kapillärer är mindre än diametern hos ett
visst jonslag, kan dessa joner inte tas upp av
jonbytaren. Detta kan möjliggöra en separering t.ex.
mellan högmolekylära och lågmolekylära
beståndsdelar. Detta fenomen har studerats vid
sul-fitavlut genom adsorptionsförsök med organiska
anjonbytare på konsthartsbasis. Först tas
katjo-lierna bort på vanligt sätt med hjälp av en
vätemättad katjonbytare. Därefter får lösningen
passera ett skikt av OH-mättad anjonbytare, varvid
de lågmolekylära syrorna adsorberas, medan den
högmolekylära delen av ligninsulfonsyran
praktiskt taget fullständigt återfinns i filtratet28. Även
en viss inbördes separering av de olika
lågmolekylära syrorna har kunnat påvisas28. Dessa försök
fortsättes med för ändamålet bättre lämpade
anjonbytare än tidigare.
Min avsikt har varit att fästa uppmärksamheten
på den användning man kan ha av organiska
jonbytare vid lösandet av olika uppgifter på
laboratoriet. Härvid har jag inte gått in på
användningen för syntetiska ändamål. Man måste emel-
Tabell 6. Försök med rubidium- och cesiumsalter med
mikroapparat
Infört Funnet
milliekvivalenter milliekvivalenter
RbCl ..........................0,153 0,154 0,153
CsCl .........................0,153 0,154 0,154
RbN03 ........................0,162 0,162 0,162
CsN03 ........................0,162 0,163 0,163
RbClO, ......................0,187 0,187 0,187
GsClO, ......................0,187 0,187 0,188
Rb2Sü4 ......................0,166 0,166 0,166
Cs2S04 ........................0,166 0,167 0,166
lertid vänta sig att jonbytare kommer att få en
betydande användning även på detta område
både för att ta bort skadliga joner och för
framställning av salter och syror, som är
svårtillgängliga enligt övriga metoder. Även när det gäller
studium av komplexa saltlösningars konstitution
är de organiska jonbytarna ett värdefullt
hjälpmedel29. I framtiden torde kan kunna räkna med
nya typer av organiska jonbytare, som skall
bidra till en fortsatt utveckling. Det bör icke vara
någon omöjlighet att framställa konsthartser med
specifika jonbindande egenskaper. Det arbetsfält
som här öppnar sig är stort och lockande.
Litteratur
1. Berzelius, J: Om bläsrörets användande. Stockholm 1820.
2. Bunge: Farbenchemie bd II. 1842.
3. Wilson, J A: The Chemistry of Leather Manufacture bd I.
New York 1928.
4. Kullgren, C: Die Eimvirkung neutraler Salze und verdünnter
Säuren auf Sulfitzellstoff. Sv. Kern. T. 42 (1930) s. 179.
5. Griessbach, R: tiber die Herstellung und Anwendung neuerer
Austauschadsorbentien insbesondere auf Harzbasis. Angew. Chem.
Beih. 1939 nr 31.
6. Adams, B A & Holmes, E L: Brit. Pat. 450308.
7. Holmes, E L: Brit. Pat. 474361.
8. Du Bietz, C: Vber das Ionenbindungsvermögen fester Stoffe,
Diss. Stockholm 1938.
9. Hägglund, E: Zur Theorie des Sulfitzellstoffkochprozesses. Sv.
Kem. T. 44 (1932) s. 163.
10. Samuelson, O: Studier rörande jonbytande fasta ämnen. Diss.
Stockholm 1944.
11. Siedler, P: Seventh Internat. Congr. Appl. Chem. London 1909,
sect. II s. 262.
12. Folin, O & Bell, R: Application of a new Reagent for the
Separation of Ammonia. J. Biol. Chem. 29 (1917) s. 329.
13. Bahrdt, A: Eine volumetrische Bestimmungsmethode von
Schive-felsäure im Trink- und Gebrauchsivasser. Z. anal. Chem. 70 (1927)
s. 109.
14. Kullgren, C: En reaktion hos sulfitcellulosa. Sv. Kem. T. 43
(1931) s. 99.
15. Samuelson, O: Vber die Verwendung von basenaustauschenden
Stoffen in der analytischen Chemie I. Z. anal. Chem. 116 (1939) s. 328.
ig. Samuelson, o: Vber die Verwendung von basenaustauschenden
Stoffen in der analytischen Chemie II. Sv. Kem. T. 51 (1939) s. 195;
Om användningen av jonbytande ämnen i den analytiska kemien V.
Sv. Kem. T. 54 (1942) s. 124.
17. Samuelson, 0: Om användningen av jonbytande ämnen i den
analytiska kemien IX. Sv. Kem. T. 57 (1945) s. 158.
18. Samuelson, O: Om användningen av jonbytande ämnen i den
analytiska kemien IV. Sv. Kem. T. 52 (1940) s. 241.
19. Buneberg, G & Samuelson, O: Om användningen av
jonbytande ämnen i den analytiska kemien VII. Sv. Kem. T. 57 (1945) s. 91.
20. Runeberg, G & Samuelson, O: Om användningen av
jonbytande ämnen i den analytiska kemien X. Sv. Kem. T. 57 (1945)
s. 250.
21. Williams, K T & Johnson, C M: Determination of soluble
pectin aiul pectic acid by Electrodeposition. Ind. Engng Chem. Anal.
Ed. 16 (1944) s. 23.
22. Samuelson, O: Om användningen av jonbytande ämnen i den
analytiska kemien 111. Sv. Kem. T. 52 (1940) s. 115.
23. Gustavsson, K H: Bestämning av basiska kromsalters
komplexbildning medelst organoliter. Sv. Kem. T. 56 (1944) s. 14.
24. Samuelson, O: Om användningen av jonbytande ämnen i den
analytiska kemien XI. IVA 1946 h. 1.
25. Samuelson, O: Om dynamiska jämviktsläget vid filter av
jonbytande ämnen. Sv. Kem. T. 53 (1941) s. 422.
26. Myers, B J, Eastes, J W & Urquhart: Adsorption Isotherms
of Synthetic Resin Ion-Exchange Adsorbents. Ind. Engng Chem. Ind.
Ed. 33 (1941) s. 1270.
27. Taylor, I & Urey, H C: Fraktionering av litium- och
kalium-isotoper genom utbyte vid zeoliter. J. Chem. Phys. 6 (1938) s. 429.
28. Samuelson, O: Om fraktionering av sulfitavlut. Sv. Papperstg
1943 h. 24.
29. Samuelson, O: Undersökningar av komplexa saltlösningar med
användande av organiska jonbytare 1. Sv. Kem. T. 56 (1944) s. 217;
Undersökningar av ferrimetafosfat. IVA 1946 h. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
