Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1946 - Trafikflygets prestation och direkta flygkostnader, av Göran Vejde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 19A6
591
Tvåmotoriga flygplan Fyrmotoriga flygplan
Passagerarkabinens golvyta (inkl. pentry etc.) i % av vingytan ................... 0,16 •
ving-belastningen 0,12 •
ving-belastningen
Golvyta per passagerare ..... 0,9 m2 1,1 in2
Godsutrymme i % av
(vingytan)’^ .................... 0,70 •
ving-belastningen 0,25 •
ving-belastningen
Godsutrymmets procenttal är till skillnad från
passagerarutrymmets enligt tabellen beroende av
vingytans storlek. I fig. 9 har betalande lasten
beräknats med antagande, att de tvåmotoriga planen
ha 90 nr vingyta och de fyrmotoriga 150 m2.
Prestationsundersökning av en flygplantyp
Prestationsundersökningen avser i främsta
rummet en bestämning av lastens storlek på olika
flygsträckor. De flesta flygplan kunna på korta
sträckor medföra så stor last, utrymmet medger,
på långa sträckor däremot mindre på grund av
bränslevikten. Man bör välja farten så att god
bränsleekonomi erhålles. Den påverkas gynnsamt
av stor flyghöjd. Vid valet av flyghöjd måste man
emellertid räkna med dels att passagerarna ej
utan obehag kunna vistas i luft av lägre tryck
än 0,75 at, dels att den maximalt tillåtna
marscheffekten ej får överskridas.
Vid bestämning av farten utgår man lämpligen
från det bekanta samband, som illustreras i fig.
10. Mot varje flygvikt svarar en linje, som visar
sambandet mellan fart och effekt.
Drivmedelsåtgången är i det närmaste proportionell mot
effekten och representeras av samma kurva. Den
har ett minimum vid viss bestämd hastighet, som
Fig. 10. Drivmedelsåtgångens beroende av farten.
i exemplet vid 34 t flygvikt är 255 km/h. Bästa
räckvidd erhålles vid en något högre fart. Denna
bestämmes genom att från origo dra en linje,
som tangerar viktslinjen. Farten utläses för
tan-geringspunkten och gäller för vindstilla. Vid en
motvind av exempelvis 100 km/h utgår
tangenten från farten 100 på abskissan, och farten för
bästa räckvidd erhålles ur tangeringspunkten.
På detta sätt ha de i diagrammet inritade linjerna
för fart vid största räckvidd i vindstilla och
motvinden 100 km/h erhållits.
Fart och räckvidd illustreras tydligare i ett
diagram enligt fig. 11, som anger sambandet mellan
den förra och den per kg drivmedel tillryggalagda
flygsträckan. Det senare uttrycket har erhållits
som kvot av fart och drivmedelsåtgång ur
diagram 10. I fig. 11 erhålles liksom i fig. 10 en linje
för varje flygvikt. Flygsträckan per kilo
drivmedel (räckvidden) uppnår maximum vid viss
bestämd hastighet. Vid t.ex. 34 t flygvikt är
hastigheten 270 km/h. I motvind skal farten vid största
räckvidd vara högre. Linjernas välvning är ganska
obetydlig. Genom att offra endast 5 % extra
bränsle uppnås en avsevärd vinst i hastighet och
tid såsom framgår av figuren, och i den fortsatta
undersökningen har därför den hastighet valts,
som vid medelflvgvikt ger 95 % av maximal
räckvidd. Farten är därvid i allmänhet ej högre än
att den effektreserv återstår, som erfordras för
att flygtiderna även under exceptionella
förhållanden skola upprätthållas.
Vi kunna nu övergå till att behandla det
förnämsta diagrammet för prestationsanalys, fig. 12.
I detta representerar ordinatan flygplanets vikt,
och abskissan utgöres av en tidsaxel. Startvikten
återfinns upptill på ordinatan, och därifrån utgår
snett nedåt höger en linje, som utvisar, hur
vikten under flygningen alltmera avtar. Flygviktens
minskning är direkt beroende av drivmedelsåt-
Fig. 11. Samband mellan fart och tillryggalagd distans per
kg drivmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
