- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
604

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1946 - Insänt: Erfarenheter av värmemätning, av Filip Ahlrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6.34

TEKNISK TIDSKRIFT

man en del vatten strömma över till återgångsledningen
genom ventilen v2 som inställes en gång för alla. Om
radiatorgruppen kräver mera vatten än beredaren är det
den förstnämnda gruppen som bestämmer lägenhetens
vattenmängd;

centralventilen injusterades med ventilen vt i
shuntled-ningen så att mätflänsen visade samma vattenmängd för
samtliga lägen på centralventilen;

termoelementen inmonterades och förbands med
elek-trolytmätarna vilka nollställdes. Elektrolytmätarna
utprovas på laboratoriet tillsammans med termoelementen
/ C°h \

varvid mätarekonstanten , , , , bestämmes.

\skaldel/

Under den första eldningsperioden 1943—1944 har
värme-mätningsanordningarna följts och en sammanställning av
avlästa värden och de därav beräknade kalorimängderna
lämnas i tabell 1. Granskar man denna med stöd av kända
data m.m. skall man finna, att allt är i sin ordning och
att alla delar fungerat så som man avsett. Det torde icke
kunna uppställas några betänkligheter mot mätmetodens
tillämpning samt mot dess noggrannhet.

För att ytterligare studera anläggningens funktion
uppmättes pannans vedförbrukning under tiden 14 mars—
14 april 1944. Den visade sig vara 61,5 m3 pannved.
Under samma tid visade summamätaren i pannrummet
176 skaldelar. Då den totala lägenhetskonstanten är 238 000
kcal per skaldel utgör den registrerade värmemängden
176 • 238 000 = 42 • 10° kcal. Räknar man med, att 1 m3 ved
innehåller 10° kcal blir pannans medelverkningsgrad

Tabell 2. VärmemätningsprotokoU från Borås Sparbank
15 september 19M—15 maj 19A5

v-

42 • 10°•100
61,5 ’ 106

69 >%

Innehåller veden 1,1 • 10° kcal/nv" blir verkningsgraden

62 %

V

42 • 10"’100
61,5 • 1,1 ’ 10°

Denna verkningsgrad, som alltså är ett månadsmedeltal,
skulle säkerligen ha erhållits även genom vanliga
pann-prov. Resultat, som nu erhållits via den nya mätmetoden,
bestyrker sålunda, att inga onormala förhållanden kommer
i dagen. Om så varit fallet hade man haft anledning
misstänka några detaljer i den nya mätmetoden.

Under eldningsperioden 1943—1944 förbrukades
obetydligt med varmt vatten i kök och badrum emedan detta
var förbjudet. Beräknas alltså byggnadens värmebehov
enligt Dahlgren bör alltså samstämmighet råda. Detta visar
sig också vara fallet emedan Dahlgrens beräkningar ger
ca 320 " 106 kcal med stöd av byggnadens maximala
värmebehov och Dahlgrens uppgifter, att nämnda års
värmeförbrukning låg ca 10 % under normalårets.

I tabell 2 visas mätresultaten under eldningsperioden
1944—1945. De förlöper analogt med det föregående årets
tabellvärden. Den totala värmeförbrukningen är något
mindre, vilket också bör vara fallet då vintern 1944—1945
var mildare än den föregående. Ingenjör Dahlgren anger
här förbrukningen till 19 % lägre än normalårets. Vissa
mätgrupper visar emellertid större förbrukning under den
senaste eldningsperioden. Speciellt är detta fallet inom
gamla banksalen. Anledningen härtill är med säkerhet den
ventilationsanordning som blev färdig först under 1944.

Värmemätningen i Boråshuset har tills vidare skett utan
att hyresgästerna behövt betala efter mätarna. Detta
förfarande beslöts i samband med bankens ledning och då
det ansågs värdefullt att få veta hur det individuella
värmesystemet fungerar när sparandet på värme icke är
aktuellt för hyresgästerna. Det har också på detta sätt
blivit möjligt, att i lugn och ro studera anläggningens alla
detaljer och övertyga sig om, att mätmetoden är
användbar.

Sjöstedt påpekar, att min mätmetod är förenad med höga
kostnader på grund av det speciella sätt som rörsystemet

[-Mät-grupp Lägenhetskonstant-]

{+Mät- grupp Lägenhets- konstant+} GK skaldel kcal [-Elektrolyt-mätare-] {+Elektrolyt- mätare+} n [-Värmemängd-] {+Värme- mängd+} Gkn Mkcal Värmekostnad efter 2 öre/Mcal kr.
1 41 900 1 561 65 1 300
2 21 200 1 978 41,8 836
3 28 400 582 16,5 330
4 21 800 1 100 24 480
5 18 900 1 388 26,2 524
6 17 150 394 6,8 136
7 17 550 720 12,6 252
8 14 300 628 9 180
9 16 550 960 15,9 318
10 15 400 874 13,4 268
11 18 000 1 300 23,4 468
Summa 254,6 5 092
12 238 000 1 176 280 5 600

måste utföras på och då det erfordras ett flertal
shunt-ventiler. Jag måste bekänna, att jag vid det nya
rörsystemets utformning ägnat det största intresse åt själva
konstruktionerna så att de skulle bli förstklassiga. Emellertid
har jag funnit, att de merkostnader som uppstått
verkligen åstadkommer en rad fördelar som icke finns hos
vanliga värmesystem, ett förhållande som Sjöstedt också
tycks vara på det klara med. Som avslutning vill jag
därför ägna några ord åt denna sak.

Exakt-ventilerna fyller två kända behov. För det första
eliminerar de all störningsverkan mellan samtliga
radiatorer och för det andra kan man med dessa reglera en
radiators värmeeffekt. Båda dessa egenskaper måste man
ovillkorligen fordra för ett värmesystem där
värmemätning skall ske. Man måste kunna handreglera snabbt och
perfekt och det är väl utan vidare klart, att den ena
hyresgästens värmemanövrering icke får påverka de andras
värmeinställningar. Vid flera tillfällen har det påpekats, att
gamla rörsystem, som förses med
värmefördelningsinstru-ment av märket CB först borde förses med Exakt-ventiler
för att man skall få bort de värsta ofullkomligheterna i de
gamla anläggningarna.

Den av mig använda centralventilen är en ovärderlig
tillgång. Skall man spara värme eller önskar man ta ut mera
värme än t.ex. en granne skall detta kunna ske centralt
för bela lägenheten. Reglering med radiatorventilerna
ställer sig för tidsödande. Centralventilen är faktiskt kriteriet
på, att värmesystemet är individuellt och oberoende av
andras åtgöranden. Det finns en mycket stor grupp
beställare som utan vidare är villiga att betala vad
det kostar bara man kan komma ifrån det i
pannrummet centralreglerade värmesystemet. Varför skall en
lägenhetsinnehavare ej få reglera värmen själv i likhet
med vad ban kan göra med gas, vatten och elektricitet?
Alltså bortsett från själva mätproceduren föreligger ett
starkt behov av förbättrade varmvattensystem och det
äten av orsakerna varför jag mera ingående studerat dessa
problem.

Man har anmärkt på, att de lokala varmvattenberedarna
även drar upp kostnaderna. Detta är sant men i gengäld
får hyresgästen ständigt möjligheter att tappa varmt vatten
utan störningar från andra och husvärden behöver icke
installera pumpar med ledningar för att hålla vattnet i
huvudledningarna varmt.

Vad själva mätanordningarna beträffar kan jag meddela,
att elektrolytmätarna hitintills kostat mellan 25 och 30 kr.
styck och termoelementet, med fem lödställen i serie, ca
100 kr. Mätflänsen kostar ca 20 kr. Filip Ahlrén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free