Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1946 - Dammbyggnader i Frankrike, av Jean Pierre Lehman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1946
<307
Fig. 1. Dammen vid le Chambon.
Fig. 2. Eguzon-dammen över Creuse.
Fig. 3. Marèges-dammen frän nedströmssidan.
Dammbyggnader
i Frankrike
DK 627.8(44)
Själva idén att använda flodernas vattenkraft är av
franskt ursprung. Redan år 1868 lyckades Aristide Bergès
utnyttja ett vattenfall i trakten av Grenoble, som gav en
effekt av 1 000 hk. Fourneyron hade uppfunnit turbinen
1830; det var i Paris som belgiern Zènobe Gramme
.uppfann dynamon 1869, och det var i Grenoble-trakten som
Marcel Desprez år 1883 genomförde den första betydande
transporten av elektrisk energi med högspänd ström över
ett avstånd av 15 kin. Även nu är trakten kring Grenoble
den mest betydande med avseende på elektrifiering. År
1937 uppgick den utnyttjade effekten i Alperna, Jura
och Rhone-dalen till 2 120 000 hk.
Bland de viktigaste typerna av dammbyggnader,
uppförda före 1939, märkes i första hand den tunga
dammbyggnaden, t.ex. Ie Chambon (fig. 1). Dammbyggnaden är
massiv med 70 m tjocklek vid basen; höjden är 90 m, eller
135 m om man räknar grundläggningarna. Krönlängden är
300 m. Vattenreservoaren i le Chambon är mycket
betydande — 56 milj. m3. Tre bela byar har därvid måst
sättas under vatten. I Alperna är det nödvändigt att ha
stora vattenreservoarer, ty fjällforsarna har ett maximum
av vattenföring under sommaren, vid snösmältningen i
högfjällen. Däremot är vattenföringen ringa under vintern
på grund av kylan. Man måste därför reglera
vattenföringen artificiellt genom att under sommaren magasinera
vattenöverskottet för användning under hösten och vintern.
Eguzon är även den en tung dammbyggnad men belägen
i Massif Central; höjden är 60 111 och effekten 18 000 hk
(fig. 2). Den tjänar framför allt järnvägarnas elektrifiering.
Den andra typen av dammbyggnader är valvdammen.
Marèges-dammen i västra delen av Massif Central vid
Dordogne (fig. 3) har en höjd av 90 m och valvets
krönlängd är 200 m. Tjockleken vid basen är 19 ni och den
installerade effekten är 128 000 hk. Valvet är krökt vid
basen för att minska betongmassans tryck på
granit-grunden (sättning etc.). När reservoaren är fylld med
vatten, stödjer vattenmassan dammen vid basen. Då den
är tom, samt under byggnadsarbetet, stödes valvet av två
slöttor, som hänger samman med valvet och ej med inar-
Anförande i avd. Väg- ocli vatlenbyggnadskonst den 11 mars 1946.
Fig. 4. Marèges-dammen under byggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
