Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Industriell Ekonomi och Organisation, av r - Personnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s styrelse beslöt vid sitt
sammanträde den 7 mars 1946 att till ledamöter i
Teknisk Tidskrifts nämnd efter hrr H
Sterky och F Tägil, vilka avsagt sig, utse hrr
Harald Erikson och S Malmström.
Kommittén för belysning av trafikleder upplöstes
sedan samtliga ledamöter numera avgått.
Förslag från taxekommittén till ny
arkitekttaxa godkändes för tryckning, varefter
kommittén på egen begäran upplöstes.
På sammanträdet den 11 april 1946 utsågs
till representanter i
trafiksäkerhetskampanjen hrr I Hjort och A Wolff. Med anledning
av vissa åtgärder, som de danska och
norska ingenjörsföreningarna vidtagit för
avskaffande av anonyma platsannonser i sina
tidskrifter, beslöts anmoda avdelningarna att
undersöka sina medlemmars inställning till
frågan; i avvaktan härpå kommer annonser
om lediga platser att införas under signatur i
Teknisk Tidskrift endast under förutsättning
att annonsörens identitet är känd av
tidskriftsredaktionen .
Den 9 maj 1946 utsågs till ledamöter i
nämnden för J Sigfrid Edströms fond
donatorn jämte hrr B Ekelund och O Åkerman.
Svetstekniska kommittén inom avd. Mekanik
skall ombildas till en under styrelsen
stående kommitté med representanter från alla de
fackavdelningar som beröres av kommitténs
verksamhet. STF:s minnesplakett i guld
tilldelades civilingenjör Sten Westerberg för
hans stora insatser för föreningen, icke
minst i samband med 3:e Nordiska
Ingenjörsmötet.
Industriell Ekonomi och
Organisation höll sitt ordinarie vårsammanträde
tillsammans med Tekniska Föreningen i
Gävle. Fredagen den 26 april besökte
deltagarna i mötet Korsnäs Sågverks AB. Detta
företag grundades 1855 och dess första såg
uppfördes under de tre därpå närmast
följande åren vid Korsnäs i Dalarna. I början
av 1900-talet började massatillverkningen
komma i förgrunden och 1910 byggde
bolaget en sulfitfabrik vid Karskär med en
kapacitet av 24 000 t. Fem år senare
uppfördes på samma ställe en sulfatfabrik för
en produktion av 22 000 t. Omkring år 1930
hade man kommit upp i en årskapacitet av
100 000 t oblekt cellulosa’. Sedan dess har
anläggningarna ytterligare moderniserats och
utvidgats. Bland annat har det byggts ett
blekeri för en produktion av 40 000 t blekt
sulfitmassa eller 20 000 t högvit sulfatmassa.
Vidare har man tagit upp tillverkningen av
kraftpapper, och under kriget framställdes
ca 2 Ml 95-procentig sprit om året och i
samband därmed foderjäst.
I samband med den lunch som bolaget gav
för mötesdeltagarna berättade forstmästare
Yngve Christiernsson om "Säkerhetstjänsten
vid Korsnäsverken". Hans anförande
kommer att återges i Teknisk Tidskrift. Bedan
nu kan emellertid sägas att de
propagandablad, som bolagets skyddskommittéer skickar
ut, är mycket lyckade såväl typografiskt,
tryckta som de är på konsttryckpapper och
vackert illustrerade, som rent språkligt. De
är hållna i en korthuggen, personlig stil,
som riktar sig direkt till läsaren, och
innehåller endast sådana huvudregler, som angår
alla de anställda, med just de rätta,
träffande kommentarerna. Ännu bättre hade
kanske varit om själva reglerna hade satts
skilda från kommentarerna och tryckts med
kraftigare stil än dessa, så att de lättare
hade etsat sig in i minnet.
Bolagets stora sågverksanläggningar står nu
inför väldiga omläggningar och en
genomgripande rationalisering. De stora, öppna
brädgårdarna skall bort, virket skall sågas
successivt och sorteras och torkas under tak.
Härigenom kommer det sågade virkets
kvalitet att förbättras, och förlusterna på grund
av torksprickor och blånad att minskas.
Säsongarbetet försvinner, och hela.
brädgården skall skötas av 35 man mot 225 för
närvarande. Detta och mycket annat berät
tade ingenjör C F Kastmark vid den
middag, som på kvällen ägde rum i Stadshusets
festvåning och där Tekniska Föreningens
ordförande, chefsingenjör K H Stenhane
presiderade. Även ingenjör Kastmarks
anförande kommer att publiceras i Teknisk Tidskrift.
Dessutom talade civilingenjör W Rosén om
"Blekning av kemisk massa", och ämnet
"Hälsan, bostaden och fysisk fostran"
behandlades av tre representanter för
Sandvikens Jernverk. Chefsläkare Erie Husmark
redogjorde för, hur den förebyggande
sjukvården var ordnad i Sandviken. Arbetet gick
ut på, yttrade tal. bl.a., att genom
företagsledningens åtgärder, hygien på arbetsplatsen
och undersökningar och studier av olika
yrkesrisker söka sig fram på skilda vägar
till ett idealtillstånd. Intendent Ragnar
Berglund talade om bostadsproblemen. Ilan
erinrade om förhållandena vid bruken på den
gamla, patriarkaliska tiden och skildrade i
korthet hur Jernverket hade försökt lösa
bostadsfrågan för sina anställda. Med en
mångfald siffror visades hur man hade
kommit fram till billiga och synnerligen
ändamålsenliga problemlösningar. Kapten Bertil
Löthberg, chef för Jernverkets mönstergilla
idrottsanläggning, Jernvallen, kanske den
mest imponerande i sitt slag i Sverige,
framhöll den stora betydelsen av fysisk fostran
för arbetsglädjen och prestationsförmågan.
Enligt tal. är bolagets slogan "Stålmännen
från Sandviken" ingen tom fras. Sandviken
inte bara producerar högvärdigt järn och
stål, utan det strävar också efter att bygga
upp fysisk kraft och spänst hos sina
anställda. Intendent Berglunds och kapten
Löthbergs anföranden kommer att införas i
Teknisk Tidskrift.
Lördag förmiddag besöktes Sandvikens
Jernverks AB. Före rundvandringen genom
verket lämnade direktör Carl Sebardt en
översikt över järnverkets utveckling allt från den
dag, då företagets grundare, disponent G F
Göransson, lyckades framställa den första
användbara bessemergöten, den 18 juli 1858, och
fram till våra dagar. Talaren redogjorde
också för de väldiga omdaningar av verket,
som förestår.
Det är närmast fråga om att bygga ett nytt
götvalsverk och att utvidga varmvalsverket.
Vidare skall elektrostålverket byggas ut och
tråddrageriet och rörvalsverket utvidgas.
Dessutom skall en del anläggningar flyttas
om för att förkorta produkternas väg genom
verket. Man har särskilt tagit sikte på att
förbättra mellanprodukterna, medan det
tidigare varit fråga om att driva upp
slutprodukternas kvalitet. Järnverket bygger allt
i egen regi, och man har bl.a. utarbetat
standardtyper för verkstadsbyggnader pä
vilka priset f.n. är 150—180 kr/m2, inberäknat
installationer för gas, vatten, värme o.d.
Hela investeringsprogrammet rör sig om ett
belopp av ca 50 Mkr.
Det finns anledning tro, att det, som gjorde
det starkaste intrycket på färddeltagarna, var
de förnämliga arbetarbostäder, som man har
kommit fram till som standardutförande.
Det bör bli ett mycket effektivt medel att
hejda flykten till storstäderna.
Rundvandringen avslutades med lunch på
Stadshotellet, där värdskapet sköttes av
direktör Sebardt. Gästernas tack framfördes
såväl i Korsnäs som i Sandviken av
ordföranden i avd. I, överingenjör Bertil Starck.
Personnotiser
Födelsedagar
Civilingenjör Gösta Göthberg, Stockholm,
60 år den 26 juni.
Arbetschef Gunnar Carlsten, Luleå, 60 år
den 27 juni.
Civilingenjör Kossuth Falk, Nockeby, 50 år
den 27 juni.
överingenjör Carl Skog, Storfors, 50 år den
23 juni.
F. d. överingenjör Axel Spetz, Djursholm,
70 år den 28 juni.
Överingenjör Per Swartling, Göteborg, 50
år den 3 juli.
Civilingenjör Per Frenell, Göteborg, 70 år
den 4 juli.
Civilingenjör Gustav Klein, Stockholm, 50
år den 4 juli.
Civilingenjör Kari. Schröder, Stockholm,
60 år den 4 juli.
Överingenjör Oscar Wiberg, Finspång, 60
år den 4 juli.
Ingenjör Verner Andersson, Stockholm 60
år den 5 juli.
Ingenjör Thomas Carlson, Ålsten, 60 år
den 9 juli.
Civilingenjör Sixten Ahlson, Stockholm, 50
år den 10 juli.
Civilingenjör Albin Yhland, örkelljunga, 70
år den 10 juli.
Civilingenjör Thure Widefeldt, Stockholm,
60 år den 12 juli.
Civilingenjör K F Wessblad, Stockholm, 75
år den 13 juli.
F.d. stadsingenjör K G Friedlund, Köping,
75 år den 14 juli.
Bergsingenjör Folke Sandelin, Stockholm,
60 år den 14 juli.
Direktör Anders Olby, Stockholm, 60 år den
18 juli.
Direktör Kristoffer Huldt, Stockholm, 75
år den 19 juli.
Civilingenjör Johannes Lindholm,
Stocksund, 70 år den 19 juli.
Fil. dr Harry Lundin, Äppelviken, 50 år
den 19 juli.
Civilingenjör Gustaf Arfwidsson,
Äppelviken, 50 år den 23 juli.
Major VVK Gösta Westerberg,
Höglandstorget, 60 år den 23 juli.
Civilingenjör Gustav Wicklund, Norrkö
ping, 60 år den 23 juli.
Generalkonsul Axel Axelson Johnson,
Stockholm, 70 år den 25 juli.
Direktör Tage Bilde, Hagalund, 60 år den
26 juli.
Civilingenjör Erik Teffil, Malmö, 60 år den
26 juli.
Godsägare Carl Uggla, Gisslarbo, 60 år den
31 juli.
In memoriam
Civilingeniör Hjalmar Smith, f. 1869, d. 23
april 1946.
Direktör Oscar Lundquist, f. 1875, d. 10
juni 1946.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
