Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Förutsättningar för industriell tillverkning av mätinstrument i Sverige. Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, av Karl A Wessblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
en stor folkmängd medför också — om de
ekonomiska och kulturella förutsättningarna finns
— ett större absolut antal vetenskapsmän,
forskare och högtstående tekniker;
det är vidare lättare att bland en stor
befolkning få tag på en stor och skicklig stam av goda
och verkligt skickliga instrumentmakare och
finmekaniker än i vårt land, som onekligen är
folk-fattigt. Helst gäller detta, om man -— som
förhållandet är med oss, att vi under det halvsekel
som gått, när behovet av en utvecklad
mätteknik tillkommit — behövt alla armar och hjärnor
för att bygga upp det ekonomiska välstånd, som
också är en av förutsättningarna för
koncentration på en industriart, som inte omedelbart ger
ekonomiskt utbyte.
För att jag inte skall bli missförstådd på den
punkten vill jag påpeka, att det i vårt land har
fallit sig naturligare och genare så att säga att
slå mynt av våra naturrikedomars omsättning till
halvfabrikat och deras avsättning i denna form,
innan dels den ekonomiska bärkraften och dels
den industriella utvecklingen bringats därhän, att
den kunnat övergå till en längre och längre
driven förädling, en förädling som för övrigt
kanske når sin högsta potens i tillverkningen av
subtila instrument, där en bråkdel av värdet
betyder material och allt annat genialitet, färdighet
och gott arbete;
sedan kan man inte komma ifrån att det finns
en fjärde förutsättning, som är tämligen
odefinierbar. Det är vad man i dagligt tal helt allmänt
kallar resurser, något som dessa tre länder i
högsta grad haft — naturrikedomar, en myckenhet
klokt folk och en stor avsättningsmarknad.
Men hur kan man då förklara, att det lilla landet
Schweiz, som i fråga om alla de här uppräknade
förutsättningarna är förhållandevis fattigt och
som mycket väl kan liknas vid vårt land, kommit
att bli en hemort för en förnämligt utvecklad
mät-industri? Även här skall jag försöka att i möjligaste
mån göra en kort analys. Schweiz har sedan
långliga tider ägt en talrik och utvecklad
småindustri. Denna har som bekant sprungit fram ur det
hantverk, som drivit urtillverkning som
hemindustri, och det är denna hemindustri, som
tvivelsutan under tider som gått fostrat ett helt folk att
bli tekniskt och mekaniskt sinnat för
instrument-makarens specifika yrke. Men en liknande
uppfostran har inte ägt rum i vårt land, där vi från
början har varit inriktade på betydligt grövre
arter av tillverkning. Trots att Schweiz för den här
speciella industrin varit och alltjämnt är tvunget
att importera snart sagt allt som behövs i
material-väg, eller kanske rättare sagt just därför, har
landet för sin industriella utveckling kommit att
inriktas på just sådana här föremål, där
materialvärdet har föga betydelse i jämförelse med
arbetsvärdet av den färdiga produkten. Jag sätter i
fråga, om inte en omkantring till produktion av
liknande slag vore av intresse för vårt land. Det
är någonting att ta under övervägande, och det
ser också ut, som om vi vore på god väg inot
en allt finare och finare precisionsindustri.
Sedan har naturligtvis Schweiz haft fördelen av
sitt centrala läge mitt i ett instrumenthungrigt
Europa. Men detta är i alla händelser en faktor,
som åtminstone i våra dagar har ytterst ringa
betydelse, då det inte är några som helst
svårigheter att finna avsättning för en högklassig vara,
även om man skulle riskera att få betala en
tämligen hög frakt.
Det finns en annan faktor, som Schweiz har haft
men inte vi, nämligen att Schweiz har varit
tillförsäkrat en ständig neutralitet och under hela
världens tekniska utvecklingsperiod varit befriat
från militära bördor av nämnvärd storlek. Om
man som jämförelse därmed betänker vilka
oerhörda belopp, som vårt land i själva verket lagt
ned på militära ändamål under de senaste 50
åren, så inser man vilket oerhört ekonomiskt
försprång för sitt industriella liv som det lilla
landet Schweiz haft. Detta säger jag inte för att
förringa betydelsen av schweizarnas alla andra goda
förutsättningar för den här tekniken, bland vilka
förut nämnts en nedärvd fallenhet för tekniskt
precisionsarbete, utan bara för att ställa våra
resurser i en riktig dager. Det bör i alla fall
påpekas, att det är klart, att om man kan spara
på den punkten, räcker man bättre til] för en
hög utveckling av denna rätt dyrbara industri,
för den är dyrbar under skapartiden.
Det är också ganska karakteristiskt att en
diskussion om förutsättningarna för en svensk
precisionsindustri har kommit till stånd just nu.
Orsaken är naturligtvis den långa avspärrningen
av handelsvägarna i världen som kriget
åstadkommit. Vi har ju för vår egen försörjning i
många fall icke haft annat val än att ta upp egen
tillverkning för att klara våra problem, och det
har fått ske utan den strängt ekonomiska
granskning, som tidigare hindrat oss att realisera sådana
här initiativ. I högsta grad gäller detta den
mätinstrumentindustri, som krävts för vår
försvarsberedskap. Professor Velander har kallat dem
blomster i kristidens örtagård — men vi vet i alla
fall vad han menar — och man kan med skäl
fråga sig, vilka av dessa blomster, som skall leva
kvar. Jag skulle vilja jaga bort farhågorna med
det uttalandet, att de specialinstrument som krävs
för vår beredskap i krigshänseende är utom all
fara, så länge man nödgas räkna med krig som en
realitet. De måste kunna tillverkas i vårt land helt
frånsett vad de kostar. Det finns inget val. Men
med vårt industriella normalliv har de inget att
skaffa. De har emellertid haft det goda med sig,
att de dels möjliggjort tillskapandet av vissa på
instrumentteknik inriktade industrier och dels
frammanat och uppfostrat en för den här
tekniken skickad arbetarstam. Slutligen har de givit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
