Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 juli 1946 - Statisk och dynamisk spänningsmätning med resistiva trådtöjningsgivare, av Torbjörn Karlén och Torsten Ljungström - Legeringar för höga temperaturer, av P O B - Diamantborrningens användning för malmbrytning i Amerika, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
TEKNISK TIDSKRIFT
3. The SR-k Bonded Resistance Wire Strain Gage, Baldwin
Loco-motive Works Bull. 175, Philadelphia 1943.
4. Nielsen, D M: Strain Gages, Electronics dec. 1943.
5. Anderson, A R & Nevitt, C R: Application of Electric Strain
Gages to Shipbuilding Problems, Proc. Soc. Exper. Stress Analys.
1:1 (1943) s. 1.
6. Gibbons, C H: The Use of the Resistance Wire Strain Gage in
Stress Determination, Proc. Soc. Exper. Stress Analys. 1: 1 (1943)
s. 41.
7. Hathaway, C M: Electrical Instruments for Strain Analysis,
Proc. Soc. Exper. Stress Analys. 1: 1 (1943) s. 83.
8. Grover, H J: The Use of Electric Strain Gages to Measure
Repeated Stresses, Proc. Soc. Exper. Stress Analys. 1: 1 (1943) s. 110
9. Meier, J H: Some Aspects of Observing the Performance of
Large Machinery under Operating Conditions, Proc. Soc. Exper.
Stress Analys. 7: 2 (1943) s. 12.
10. Roge, A C: The Bonded Wire Gage Torquemeter, Proc. Soc.
Exper. Stress Analys. 7: 2 (1943) s. 68.
11. Woodford, C G A: Electrical Strain Gauging, Aircraft Prod.
maj 1944 s. 245.
12. Roberts, H C: Electric Gaging Methods: Their Selection and
Application, Proc. Soc. Exper. Stress Analys. 77: 2 (1944) s. 89.
13. Ball, L M: Strain Gage Technique, Proc. Soc. Exper. Stress
Analys. 777: 1 (1945) s. 1.
14. Sibila, K F: Use of Strain Gages ön Wind Tunnel Models,
Proc. Soc. Exper. Stress Analys. 777: 1 (1945) s. 23.
15. Thurston, A L & Cushman, R W: Precision Determination of
Weight by Means of Bonded Strain Gages, Proc. Soc. Exper. Stress
Analys. 777: 1 (1945) s. 62.
16. Brewer, G: The Electric Strain Gage, Metal Progr. 48 (1945)
s. 91.
Legeringar för höga temperaturer. De flesta legeringar,
som används för höga temperaturer, har järn, nickel eller
kobolt till basmetaller med krom som viktigaste
legeringselement. Andra vanliga legeringsämnen är volfram, kisel,
molybden, vanadin, aluminium jämte en del mer eller
mindre sällsynta metaller. Ädelmetallerna, t.ex. platina eller
platinalegeringar, har synnerligen god
oxidationsbeständighet men deras höga pris begränsar deras användning.
Kraven på de eldhärdiga legeringarna varierar allt efter
de förhållanden de skall arbeta under. Ofta måste hänsyn
tas till korrosion. Legeringar med hög nickelhalt angrips
starkt av svavelhaltiga gaser.
En del legeringar blir spröda inom vissa
temperaturintervall. I ferritiska kromstål bildas en spröd fas under
glödgning i temperaturområdet 650—850°C.
Krypgränsfordring-arna varierar mycket, från 10 % förlängning på 10 000 h
till 1 % förlängning på 100 000 h. Kortare livslängd är
man tvungen att räkna med i konstruktioner där vikten
är av betydelse, t.ex. inom flygtekniken. I vissa extrema
fall är livslängden 100 h. Strukturen har stor betydelse. Ett
stål av typen 25 % Cr och 12 % Ni kan genom små
förändringar i analysen överföras från austenitiskt till delvis
ferritiskt tillstånd. Kryphastigheten för en belastning av
1,4 kp/mm2 vid 875°C är 12 gånger större för det ferritiska
än för det austenitiska stålet.
Nickellegeringar tillverkas både gjutna och smidda eller
valsade. En i USA vanlig gjuten legering har analysen 60 %
Ni, 15 % Cr och 25 % Cr. För att få ökad gjutbarhet
innehåller den högre halter av kol, mangan och kisel än
ni-krom med 80 % Ni och 20 % Cr. En billigare legering
som utvecklats ur den första innehåller 35—40 % Ni och
15—20 % Cr. Nikromen har förbättrats de senare åren
särskilt genom en speciell desoxidationsmetod, som bygger
på desoxidation med kalcium. Legeringen kan nu användas
vid temperaturer upp till 1 150—1 200°C, medan man
tidigare ansåg den övre temperaturgränsen ligga vid ca
1 000°C. Detta visar hur livslängden ökas om metallen kan
bibringas en fördelaktig struktur genom lämplig
metallurgisk behandling.
Den allmännast använda gjutna legeringen med hög
krom-halt synes vara av typen 25 % Cr, 12 % Ni. Den spröda
fas, som uppträder vid långvarig upphettning av ferritiska
stål, kan undvikas om stålet är austenitiskt. Enligt Alloy
Casting Institute blir ett sådant stål austenitiskt om
förhållandet ^ jjj^ ^ ^ Som exempel kan nämnas
följande två stål:
C N Cr Ni Si Mn Förhållande Struktur
% % % % % % Cr~l6 C
AS2 0,33 0,087 24,57 12,84 0,84 0,97 1,54 austenitisk
AX1 0,31 0,097 27,17 11,84 0,95 0,98 1,87 delvis ferritisk
Skalningstemperaturen är ca 1 000°C. Motståndskraften
mot svavelföreningar är god och krypgränsen relativt hög.
Stålet användes huvudsakligen till ugnsdelar.
Retorter för magnesiumtillverkning i vilka dolomit
reagerar med ferrokisel vid ett tryck av 0,1 torr tillverkas av
ett stål med en sammanlagd halt av krom och nickel på
42 %. Temperaturen under processen är 1 150°C.
Retor-terna deformeras vid den höga temperaturen under
inverkan av det yttre lufttrycket men kan åter sättas i
användbart skick. Detta tillgår så att retorterna upphettas och
sättes under inre övertryck, varigenom väggarna pressas ut.
De mest beständiga ventilstålen är austenitiska, med
sammansättningen 15—25 % Cr, 8—32 % Ni. En del stål
innehåller dessutom volfram, molybden och kisel. Krom och
även kisel förlänar stålen hög beständighet mot oxidation
medan nickel framför allt förbättrar varmhållfastheten,
eftersom stålen blir austenitiska om nickelhalten är hög.
Ofta förses ventilsätena med en påläggsvets av Stellit för
att ytterligare förhöja slitstyrkan. Stelliten innehåller 27 %
Cr, 1,25 % C, 5 % W och resten kobolt. Då en mycket
stor del av kromen bindes vid kolet är
oxidationsbeständigheten ej så stor som de högst legerade kromstålens men
anses dock vara tillräcklig. I de modernaste flygmotorerna
kan ventilerna vid abnorma forceringar utsättas för
temperaturer nära materialens smältpunkt.
Elektriska motståndselement tillverkas, som nämnts, av
nikrom 80—20. Kanthal består av 25 % Cr, 5 % Al och
3 % Co och kan användas upp till 1 315°C. En annan
legering, Smith No. 10, innehåller 37,5 % Cr och 7,5 % Al
(enligt Kanthals katalog tål Kanthal Al 1350°C). Dessa
motståndslegeringar är ferritiska och har därför låg
hållfasthet vid höga temperaturer. De blir dessutom fort
grovkorniga. Molybden och volfram kan också användas som
motståndsmaterial men måste arbeta i skyddsgas (väte).
Nickelkrom—nickelaluminium används sedan gammalt som
termoelement (Chromel—Alumel).
I petroleumindustrin används stål av typen 18—8 i
crack-ningsanläggningar, som arbetar vid ett tryck av 50 at ö
och en temperatur av upp till 600—650°C. Stålen får ej
ha benägenhet för interkristallin korrosion. Stål av typen
25 % Cr, 12 % Ni och kromstål med 27—28 % Cr används
om förhållandena är synnerligen krävande. Under kriget
har även stål med blott 5—10 % Cr och 1 % Mo
förekommit. Det senast nämnda stålet används även inom
ångtekniken för högtrycksånga.
I gasturbiner förekommer höga temperaturer över 800°C.
I Amerika används gjutna turbinskovlar av Stellit eller
Vitallium, vilka är kobolt—krom—volfram-legeringar. En
precisionsgjutmetod har utarbetats för att möjliggöra
tillverkning av dessa skövlar.
över huvud taget syns fordringarna på eldhärdiga
legeringar ha stegrats under de senaste åren och många
konstruktioner, såsom gasturbiner, har ej kunnat förverkligas
förrän legeringar, vilka har tillräcklig varmhållfasthet,
oxidations- och korrosionsbeständighet vid temperaturer
upp till 800—900°C, framställts (Metals & Alloys, mars
1945). P O B
Diamantborrningens användning för malmbrytning i
Amerika. Användningen av diamantborrmaskiner för
borrning av hål för utsprängning av malm har utvidgats an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
