Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - En segelbåt med dynamisk styvhet och aerodynamiskt utformat segelställ, av Erik Linderoth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
698
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Båten, fig. 2, på läns med utslaget dubbelsegel.
Övervattenskroppens luftmotstånd är i vindrätt
läge inte större än motståndet på en kvadratisk
platta med 32 cm sida, ställd tvärs vinden. I
storm skulle hon kunna förtöjas i en 3 mm
gummisnodd, förutsatt att hon ligger vindrätt på
smult vatten.
Hon beräknades få fenomenala
kryssningsegenskaper tack vare övervattenskroppens ringa
luftmotstånd och seglets (aeroplanvingens) goda
glidtal. Denna båt utgjorde en allvarlig konkurrent i
projektfloran och hade haft stora utsikter att
bli min första segelbåt, om jag blott haft tid att
närmare utarbeta konstruktionen, men ju mera
nytt i konstruktionen, desto mera arbete att
utarbeta den och göra erforderliga utredningar och
undersökningar.
Fig. 4. ’Den röda fantomen"; se hur förseglen ansluter sig
till däcket.
Andra projektet
På fig. 2 ser vi ett förslag, som också var
tämligen allvarligt menat, en kabinbåt skulle man
kanske kunna kalla den. Idén med denna båt var,
att man vid kallt och regnigt väder skulle kunna
segla henne inifrån kabinen. Denna är därför
försedd med stora glasrutor såväl framtill som på
sidorna. Strömlinjeverkningsgraden på skrovet är
sämre än vid det nyss visade projektet.
Masten är en fjäderlätt fribärande
skalkonstruktion, uppbyggd av tunn faner, liksom nosbalken
i en segelflygplansvinge. Seglet ligger dubbelt runt
masten så att det vid öppen vind kan slås ut till
dubbla ytan som vid en ljungströmsrigg, dock
att vardera segelhalvan sträcks ut på en bom för
att seglet skall stå bättre. Man seglar alltså med
två storsegel, vilka hopfällda utgör
bidevinds-segel och därvid får en profil, som påminner om
en flygplansvinge. De båda bommarna ligger på
insidan och syns ej då seglet är hopfällt.
Bommarna är så anordnade att de sträcker seglets
akterkant neråt såväl som akteröver. Härigenom
minskas seglets tordering. Det erhåller även
minskad benägenhet att fladdra. Seglets yttersidor
skall ha en fullkomligt slät och glatt yta.
Fig. 3 visar hur båten skulle ta sig ut med
seglet utslaget för slör eller läns. Då masten
endast är stagad akteröver skulle man kunna segla
även i halv vind med seglet utslaget genom att
släppa fram lovarts bom för om masten.
Tredje projektet
På fig. 4 synes den båt, som slutligen kom till
utförande. Hon bär den sista av de tre
experimentriggar, som jag har prövat på denna båt. Hon
ligger bidevind och gör i den lätta vinden god
fart, vilket syns på skummet kring bogen och
båtsidan. Den ensamme rorsmannen sitter i lä,
vilket dock inte är hans vanliga plats. Hon är
nämligen en relativt lätt formstyv båt med endast
ca 70 kg barlast i förrn av centerbordsfena och
roder. När det blåser bör därför rorsman och
besättning sitta upp i lovart i den nära 2 m breda
sittbrunnen.
Båten styres med en lina som går runt
sittbrunnen. I lätt vind kan därför rorsmannen sitta på
vilken plats han behagar i den rymliga
sittbrunnen. Han kan även överlämna styrningen åt
någon annan utan att behöva byta plats med denne.
Rorkult saknas, och rodret, som sitter på
akterstäven, är uppfällbart liksom på segelkanoter.
Som gammal kanotseglare har jag fått med
mycket av segelkanot i konstruktionen. Man skulle
kunna säga att båten är en korsning mellan en
kanotkryssare och en koster, där en del nya idéer
inai betats i konstruktionen. Gemensamt med
kos-tern har hon de stora utrymmena erhållna genom
stor bredd, och gemensamt med kanotkryssaren
lätt vikt och slank undervattenskropp samt
centerbord och uppfällbart roder. Längden överallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
