Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - En segelbåt med dynamisk styvhet och aerodynamiskt utformat segelställ, av Erik Linderoth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
Fig. 9. Linjeritning.
under krängning än på rätt köl. Motståndsökning
på upp till 70 % vid krängning är inte ovanligt.
Man skulle då kunna tro att denna båt, vars
största bredd är så pass mycket större än
vattenlinjebredden, skulle få ett avsevärt ökat motstånd vid
krängning. Så är emellertid icke fallet.
Egendomligt nog har det visat sig vid jämförande
släpförsök att motståndet praktiskt taget ej
ändras vid sådan krängning, att vattnet äntrar
skarndäck. Detta kan kanske förklaras därav, att båten,
som linjeritningen, fig. 9, visar, har ovanligt raka
diagonaler. Linjernas krökning långskepps blir
alltså mindre vid krängning. Denna linjebildning
med så plan båtsida som möjligt har eftersträvats
för att få båten att plana vid hård slör.
Det krängningsrätande steget
Idén till denna linjebildning fick jag, när jag en
gång bogserade en segelkanot efter min
racer-motorbåt. Kanoten bar sig då mycket illa åt.
Aktern sögs ner och försvann i den grop kanoten
grävde åt sig själv i vattnet. Förskeppet reste sig
och det såg ut som om båten försökte klättra upp
ur gropen. Detta lyckades dock ej eftersom
gropen följde med. Orsaken till denna nedsugning av
aktern är den dåliga släppningen. Vattnet lämnar
båten akteröver med en impuls uppåt, och enligt
lagen om kraft och motkraft, måste därför
akterskeppet påverkas av en nedåtriktad kraft.
Ned-sugningen blir kraftigare ju starkare krökning
linjerna har långskepps.
Att avsluta akterskeppet med en akterspegel,
som går ända ner till vattenlinjen, skulle
förbättrat släppningen men är inte vackert på en
segelbåt. Jag har därför löst problemet genom att
förse båten med ett steg, som sträcker sig från
skarndäck något akter om midskepp till
roder-fästet på akterstäven (fig. 10). Detta steg är ej
utvisat på linjeritningen, enär det i avvaktan på
resultaten från släpförsök ej kom på båten
förrän efter bordläggningen. Jag kompletterar därför
med fig. 11, som tydliggör saken. Vertikalerna
får det visade utseendet, sedan steget kommit till.
Vattnet släpper här båten med impuls nedåt,
varför man erhåller en lyftkraft i stället för en
nedsugning. Framför steget erhålles en konkav yta.
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 10. Båten på slip, lägg märke till steget under
akterskeppet (den sneda linjen omedelbart under vattenlinjen).
Upptrycket koncentrerar sig till detta parti samt
till den del av båtbotten som möter vattnet
föröver. Det blir möjligt att på detta sätt erhålla ett
lika starkt upptryck akteröver som föröver. Vid
en segelbåt skulle emellertid en sådan
överdiinen-sionering av den konkava ytan ej vara lämplig.
Dragkraften angriper ju högt upp och
åstadkommer ett framåttippande moment. Den konkava
ytan måste därför vid en segelbåt dimensioneras
så, att upptrycket akteröver blir mindre än
föröver. I överensstämmelse med resultaten från
släpförsöken har därför steget gjorts lägst
akterut med tilltagande höjd i riktning föröver och
bordvarts.
Upptrycket mot den konkava ytan påverkar ej
blott trimmen utan även krängningen, så att
krängningen motverkas. Detta har på ett
övertygande sätt kommit till synes vid modellförsöken.
På fig. 12 synes modellen stillaliggande,
sned-belastad med en utriggad vikt på styrbordsidan.
Modellen, som är gjord av lackerad papp,
uppfyller ej de fordringar man brukar ställa på en
modell för släpförsök, men de skillnader som jag
har velat få fram, är dock så stora, att de
kommer fram med önskvärd tydlighet.
På fig. 13 släpas modellen utan steg med en fart,
som svarar mot 12 knop i full skala.
Snedbelastningen är densamma som på den förra bilden,
men båten kränger avsevärt mera till följd av de
dynamiska krafterna på båtsidan som suger ner
Fig. 11. Steget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
