Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - En segelbåt med dynamisk styvhet och aerodynamiskt utformat segelställ, av Erik Linderoth - Varv- och verkstäder, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 juni 1946
705
arbetar och ger maximal kraft utan att vara
överstegrade, innebär en intressant sport. Ett vanligt
segel har en relativt flack överstegringskurva men
kommer å andra sidan ej upp till samma
maximivärde på tvärkraftskoefficienten. Taftseglen
uppnår inom ett begränsat område av infallsvinklar
ett mycket högt tvärkraftsmaximum, som vid
överstegring hastigt avtar.
Dessa egenskaper har givit upphov till en del
intressanta fenomen vid seglingen. Om man t.ex.
i lätt vind seglar henne med alla tre seglen uppe
och rätt skotade på kurser liggande mellan halv
vind och bidevind samt faller av något utan att
ändra skotningen, så saktar båten ner så mycket,
att man får den uppfattningen, att vinden dött
ut. Lovar man sedan upp i vinden, skjuter hon
fart som om det kommit en kraftig vindkåre.
Ändringarna i fart och krängning är så
betydande, att man får det bestämda intrycket, att
vindstyrkan ändrats. I verkligheten är det endast
strömningen på seglens sugsida som ändrats, och
som en följd därav har båtens fart och därmed
den relativa vindens styrka ändrats, medan den
absoiuta vindens styrka varit konstant.
Det ligger något fascinerande i att med dessa
segel i lätt vind söka uppfånga största möjliga
kraft ur luften, så att båten går fram med skum
kring bogen på blankt vatten. Jag har vid flera
sådana tillfällen blivit beskylld för att gå med
motor, och har ibland haft svårt att övertyga
vederbörande om motsatsen.
Litteratur
1. Petersohn, E: Aerodynamik och segling. Tekn. T. 73 (1943)
s. 185.
2. Der induzierte Widerstand von Flügeln mit Endscheiben. Ergebn.
aerodyn. Versuchsanst. Göttingen bd 3 s. 17.
3. Untersuchungen an Flügeln mit Endscheiben. Ergebn. aerodyn.
Versuchsanst. Göttingen bd 3 s. 95.
4. Rauhigkeitseinflüsse an Tragflügeln. Ergebn. aerodyn.
Versuchsanst. Göttingen bd 3 s. 113.
5. Abriss der Tragflügeltheorie. Ergebn. aerodyn. Versuchsanst.
Göttingen bd 1 s. 35.
6. Experimentelie Prü[ung der Umrechnungs[ormeln. Ergebn.
aerodyn. Versuchsanst. Göttingen bd 1 s. 51.
7. Croseck, H: Beiträge zur Theorie des Segelns. Berlin 1925.
Varv- och verkstäder
AB Götaverken, Göteborg, har av den norske
skeppsredaren Anders Jahre för A/S Kosmos och
Hvalfanger-selskabet Kosmos II A/S i Tönsberg fått beställning på
ett valkokeri om 23 500 tdw. Det blir betydligt större än
något hittills i Norden byggt fartyg. Huvuddimensioner:
längd överallt ..................... 638’—6" (194,61 m)
mallad bredd ..................... 78’—0" (23,77 m)
mallat djup ....................... 58’—0" (17,68 m)
Skeppet skall byggas enligt Det Norske Veritas fordringar.
Skrovet blir helsvetsat och erhåller tre genomgående
lång-skeppsskott. Tankanläggningen ombord blir mycket
omfattande, antalet tankar omkring 60 och deras sammanlagda
rymd ca 1 200 000 eng. kbf.
Farten på full last beräknas till IS1^ knop. Framdriv-
Fig. 1. Kölen sträcktes i april 1946 till ett valkokerifartyg
om 23 500 tdw vid Götaverken.
ningsmaskineriet skall bestå av en niocylindrig tvåtakt
enkelverkande dieselmotor av Götaverkens konstruktion
och tillverkning. Motorns cylinderdiameter blir 680 mm
och dess slaglängd 1 500 mm. Vid 112 r/m skall motorn
utveckla 8 300 ihk. En större ångcentral, omfattande sex
pannor med en sammanlagd eldyta av 1 800 m2, skall
leverera erforderlig ånga ombord. För alla vinschar, spel,
maskiner och apparater, som erfordras för styckningen av
valarna och oljeframställningen, skall den elektriska
kraften levereras från en separat kraftcentral, omfattande fem
generatorer om sammanlagt 1 500 kW.
Nybygget skall vara färdigt i september 1947, i lagom
tid för att kunna delta i valfångsten under vintern.
Inredningen utföres för 360 mans besättning, däri inräknat
personalen på de valjagare, för vilka valkokeriet är
moderfartyg. Kölsträckningen skedde i april 1946.
Stapelbädden, där bygget sker, har nyligen förlängts och medger
byggande av ännu något större fartyg än det nu beställda.
Varken Götaverken eller något annat skandinaviskt varv
har tidigare byggt något valkokeri. Däremot har
Götaverken tidigare byggt om två fartyg till valkokerier. Det
ena var Svenska Amerikalinjens första "Stockholm", som
varvet för ett norskt rederis räkning 1929 ändrade om till
valkokeri, och det andra var "Ulysses", ett tankfartyg som
1937 undergick en genomgripande ombyggnad. N Lll
AB Götaverken—AB Lindholmens Varv. Det stora och
eleganta M/S "Saga", Svenska Lloyds nya passagerarfartyg
för linjen Göteborg—London, utgör ett förnämligt prov på
vad svensk skeppsbyggnadskonst numera förmår prestera.
På grund av kriget blev leveransen fördröjd men den 9
maj 1946 ägde provturen rum, och det stolta skeppet
kunde snart därefter göra sin första resa till London, där
det blev föremål för betydande uppmärksamhet.
AB Götaverken har stått som huvudleverantör, medan
skrovet byggts på Lindholmens Varv. För "Saga"s
byggande har erfordrats ett stort antal ritningar, ca 10 000, varav
flertalet utarbetats på Götaverkens ritkontor. Innan
konstruktionen definitivt fastställdes, utfördes omfattande
modellförsök för att få fram den mest ändamålsenliga
skrovformen ur motståndssynpunkt. Skrovet med
överbyggnader är utfört så, att man fått fram långa, obrutna linjer,
bidragande till det lugna helhetsintrycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
