Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - Oljeeldning, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
TEKNISK TIDSKRIFT
teten och ursprungsorten. Den är praktiskt taget
fri från aska och vatten. Vid eldning av kol och
ved ligger som bekant den teoretiska
kolsyrehalten för kol mellan 18 och 19 % och för ved vid
20,8 %. Denna teoretiska kolsyrehalt är av
intresse att känna till, när det gäller att bestämma
vilken kolsyrehalt som i praktisk drift skall
kunna upprätthållas. För olja är den teoretiska
kolsyrehalten icke högre än 15,3 %, om man utgår
från den angivna analysen, och den teoretiska
luftmängden är ca 12 Nm3/kg olja. Går man ut
ifrån att man skall kunna elda oljan vid ungefär
25 % luftöverskott, vilket bör vara möjligt vid
välordnad eldning, innebär det, att man
förbrukar 15 Nm3 luft per kg olja och att kolsyrehalten
vid den luftförbrukningen är ungefär 12 %.
Till komplettering av tabellens uppgifter om
oljan visas i fig. 1 ett diagram över
sambandet mellan viskositet hos olika
oljekvaliteter och oljans temperatur. För att oljan skall
kunna pumpas och bekvämt behandlas i
rörledningar, bör den icke ha högre viskositet än
25—30°E. Av diagrammet framgår sålunda, att
eldningsolja nr 2 icke kräver någon förvärmning
alls för sådan transport i rörledningar och
pumpar och att eldningsolja nr 3 icke behöver ha
högre temperatur än 10°G. För att vid eldning
oljan skall kunna finfördelas så, som man önskar,
i brännaren. får icke viskositeten vara mer än
Fig. 1. Samband
mellan oljetemperatur och
viskositet hos olika
eldningsoljor.
2—3°E. För att detta skall uppnås, bör alltså
eldningsolja nr 2 vara värmd till 10—20°C och
eldningsolja nr 3 till 60—70°C, under det att
eldningsolja nr 1 icke kräver någon förvärmning.
Olika brännartyper
Hur en installation för oljeeldning inom en
industrianläggning skall ordnas, diskuteras
lämpligen med hjälp av det kopplingsschema, som
visas i fig. 2. Som därav framgår, ordnar man
lämpligen så, att oljan pumpas från
lagercisternerna — försedda med anordning för
uppvärmning, om så erfordras — till i pannrummet
befintlig dagtank, som bör ha en rymd tillräcklig för
några timmars förbrukning. Genom en
värmeslinga i dagtanken värmes oljan till 40—50°C.
Högre bör man icke gå, enär man då kan få
svårigheter genom gasbildning i de pumpar, som
transportera oljan från dagtanken till brännarna.
I ledningen mellan dagtank och brännarpumpar
böra filter eller silar vara inkopplade och så
anordnade, att rengöring kan äga rum under drift,
utan att driften därigenom behöver störas.
Brän-narpumparna, som nu i regeln utgöras av
motordrivna Imopumpar, höja trycket på oljan till
ca 10 at ö, vilket oljetryck de flesta
tryckolje-brännare kräva. Det beror på den använda
oljekvaliteten, om oljan på vägen från brännarpump
till brännare bör erhålla någon värmning utöver
Fig. 2. Principiellt
kopplingsschema
för
oljeeldningsanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
