Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - Oljeeldning, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Oljeeldning i förugn, då hela bränslebehovet täckes
med olja.
Fig. 5. Placering av oljebrännare i gashalsen på en med
spånugn försedd panna.
De olika brännarfabrikaten skilja sig från
varandra genom olika detaljkonstruktioner på
munstyckena, vilket här icke är motiverat att
närmare gå in på. I stället visas några schematiska
skisser över hur oljebrännare kunna installeras
vid befintliga eldstäder av olika typer.
Installationer för oljeeldning
samt synpunkter på driften
Först visas, fig. 4, en panna utrustad med
wan-derrost och fullständigt kylt eldstadsrum. I en
sådan eldstad är det omöjligt att utan förändring
av kylytan på väggarna anordna sådan
tryck-oljebrännare, som tillför hela den för oljeeldning
erforderliga luftmängden. Man har i detta fall
nöjt sig med att sätta in enkla brännare och en
lufttillförsel, som endast utgör ringa del av
luftbehovet. Luft tillföres i stället samma väg, som
tillämpas vid kol- ocli vedeldning på rosten.
En anläggning med spånugnar, fig. 5, har kunnat
utrustas för oljeeldning genom installation av
oljebrännare på sidorna i gashalsen. Man valde
denna placering därför, att man därigenom fick
största möjliga utrymme för oljelågan. Har man
bättre plats i pannans längdriktning, kan det i
liknande fall ofta vara förmånligare att placera
oljebrännare i pannans framvägg.
Vid en annan installation för en panna med
spånugn, fig. 6, var utrymmet mellan spånugnens
gasinlopp till pannan och pannans eldyta så litet,
att det icke var möjligt att placera brännaren på
annat ställe än i spånugnens framvägg. Rosten
togs ut ur spånugnen, och avståndet från
oljebrännaren till pannans tuber blev så stort, att
man kunde räkna med att oljan skulle hinna
förbrännas.
Vid en oljeeldningsinstallation, fig. 7, ordnad
vid en panna med Dano-stoker, är
förbränningsrummet fullständigt kylt. Brännarna ha
placerats så lågt som möjligt, så att största möjliga
avstånd från brännaren till eldytan erhålles, och
rosten skyddas — såsom vanligt i dylika fall —
med ett löst staplat skift av tegel, så anordnat.
att en del luft hela tiden kan passera genom rosten
och tegelskiftet med hänsyn till rostens kylning.
Det är ett mycket stort antal anläggningar för
oljeeldning, som för närvarande håller på att
projekteras eller monteras. Man har måst finna sig
i ganska långa leveranstider för erforderlig
utrustning. Därför är antalet i drift varande
anläggningar ännu icke så stort. Om jag skall beröra
drifterfarenheter från anläggningar måste jag
framhålla, att jag grundar denna erfarenhet på
ett relativt litet antal anläggningar och även på
en ganska kort drifttid. I varje fall är det
berättigat att säga, att erfarenheterna från
oljeeldning vid ångpannor, som jag här har begränsat
mig till, äro mycket goda.
Om eldstaden är sådan, att oljebrännare kunna
byggas in på lämpligt sätt, och om tillförsel av
olja och luft regleras så, att en fullständig
förbränning vid lågt luftöverskott erhålles, visar sig
oljeeldningen fungera bra och torde representera
den bekvämast tänkbara eldningsmetoden.
Vid installation av oljebrännare måste man
Fig. 7. Placering av oljebrännare på en stokereldad panna
med helt kylt förbränningsruni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
