Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - Oljeeldning, av Gustaf Edling - TNC: 15. Skrift, bild m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
712
TEKNISK TIDSKRIFT
tillåter täckning av alla anmälda behov, kan
det bli nödvändigt att tillgripa någon form av
restriktioner eller ransonering. Det är möjligt, att
Bränslekommissionen i sådant fall icke kommer
att kunna ta alltför stor hänsyn till huruvida vid
en anläggning byggts kanske dyrbara
anläggningar för oljeeldning eller icke. Man kommer
sannolikt att se sig nödsakad att bedöma frågan
med hänsyn till landets bränsleförsörjning i sin
helhet. Det gäller naturligtvis att disponera den
ingalunda obegränsade oljetillgången på ett sätt,
som ger landet största möjliga totalnytta.
Huruvida en anläggning i fortsättningen får
använda oljeeldning eller icke torde bl.a. bli
beroende på såväl huruvida oljeeldning i det
speciella fallet gynnsamt påverkar våra
bränsle-transportproblem soin huruvida oljan kan
ekonomiskt utnyttjas eller icke.
I det föregående har angivits, att 1 m3 olja kan
anses ersätta i runt tal 10 m3 ved. Den siffran
får icke förstås så, att den angivna relationen
alltid skulle gälla. Det är tvärtom så, att i vissa
anläggningar, där oljan kan utnyttjas endast
med dålig verkningsgrad, den kanske bara
ersätter 5 m3 ved, under det att i andra fall, där
olja kan eldas med mycket god ekonomi, under
det att veden ger dåligt resultat, införande av
oljeeldning skulle ge goda resultat, så att t.ex.
1 m3 olja skulle komma att ersätta 20 eller
kanske 30 m3 ved.
Om någon nu överväger, att vid
industrianläggning övergå till oljeeldning, bör han först
och främst diskutera saken med
Bränslekommissionen och därefter hos oljeleverantör förvissa
sig om att, enligt leverantörens förmenande, olje
leverans kan tillförsäkras för viss tid framåt.
Därefter måste han begära licens hos
Bränslekommissionen. Det är dock ingalunda säkert, att
sådan licens då beviljas, eftersom
Bränslekommissionen bedömer en sådan ansökan icke enbart
med hänsyn till om oljeleverans i det speciella
fallet ställts i utsikt av någon oljeleverantör.
Får man licensen beviljad, kan man därefter
sätta i gång med installation av
oljeeldningsanordningar. Man bör emellertid icke göra det för
dyrbart. Brännare med tillbehör kosta icke så
mycket, men stora cisternanläggningar kunna
däremot dra med sig liöga anläggningskostnader.
Det gäller att väga dessa kostnader mot de för
närvarande relativt osäkra utsikterna att erhålla
eldningsolja. För att man skall kunna
tillgodogöra sig eventuellt tillgänglig olja, måste man
vara rustad för att kunna magasinera olja
åtminstone för viss kortare tid och vid
anläggningar, som äro beroende av sjötransporter,
måste man naturligtvis ta vederbörlig hänsyn
till seglationsmöjligheterna under vintern och
inrätta sina lagringsutrymmen därefter. Det kan
vara bra att vara utrustad så, att man kan elda
med olja, om sådan skulle kunna erhållas, men
också med fasta bränslen. Man bör med andra
ord icke basera sina åtgärder nu på
förhoppningen, att olja med säkerhet skall bli tillgänglig
under lång tid.
TNC
15. Skrift, bild m.m.
Som fortsättning på föregående TNG-spalt lämnas här
definitioner på ytterligare några allmänna och för många
tekniker viktiga termer.
skrift, 1 (allmänt:) grafisk teckenföljd bestående av
bokstäver, siffror eller andra grafiska element och avsedd
att utläsas som ord eller att återges som toner, 2
(speciellt:) grafisk teckenföljd enligt 1 med tecken fogat till
tecken i tidsföljd, antingen för hand: handskrift eller med
skrivmaskin: maskinskrift, till skillnad från tryck, 3
skrivet eller tryckt arbete, vanligen av mindre omfång
Anm. Verksamheten att skriva bör ej kallas skrift utan:
skrivning. Utskrift och avskrift erhålles genom
utskrivning och avskrivning. En skrivyta är avsedd att skriva på,
en skriftyta är försedd med skrift.
förkortning, ofullständigt utskrivet ord eller siffertal,
avsett att representera hela ordet eller talet, exempelvis fig.
som förkortning för figur, 1940—45 som förkortning för
1940—1945; se vidare publikation TNC 2
bild, grafisk eller annan rumslig framställning avsedd att
för tanken representera viss verklighet eller
fantasiskapelse, dock ej att utläsas som ord eller återges som toner
(kan däremot vara kompletterad med skrift); t.ex.
fotografi, skulptur, diagram; jfr figur och avbildning
symbol, 1 sinnebild, dvs. något åskådligt och konkret som
får representera något abstrakt, t.ex. flagga som symbol
för nationalitet, fingerring för trohet, uggla för vishet, 2 bild
som får representera något som ej direkt framgår därav,
t.ex. rektangel som symbol för kraftstation, våglinje för
växelström
Anm. Gränsen mellan symbol å ena sidan, och å andra
sidan tecken och beteckning, är flytande. När en symbol 2
genom flitig användning och kanske förenklat utförande
förlorar karaktären av bild, som genom idéassociation
leder tanken vidare, och övergår till mera direktvisande
tecken eller beteckning, bör den hellre benämnas med
dessa ord.
figur i bok e.d., bild avsedd att förtydliga innehållet
Anm. Ordet figur, i regel förkortat till fig., kan tyckas
ganska obehövligt. Använde man i stället ordet bild bleve
förkortning onödig. Figur har dock fördelen att vara en
internationellt använd term.
illustration, bör kallas bild när sådan avses
plansch, 1 på papper utförd stor bild eller samling av
bilder, ofta för demonstrationsändamål, t.ex. väggplansch, 2
i bok ingående plansch 1, tryckt på särskilt blad som ej
ingår i bokens sidnumrering
avbildning, bild som mer eller mindre troget återger
föremål till form och ibland även till färg, t.ex. fotografi,
porträttskulptur
uppställning, överskådlig framställning, åstadkommen
genom att ord, siffertal, tecken e.d. placerats eller på
grafisk väg framhävts på ett sätt som ger upplysning utöver
den som kan förmedlas enbart genom uppläsning av orden
osv., t.ex. schema (som dock ej alltid behöver vara
uppställning), tabell
tablå, 1 ibland lämplig synonym till uppställning, t.ex.
ekonomisk tablå, som åskådligt visar ett företags ekonomiska
resultat, 2 don eller detalj där i olika fält under vissa
betingelser framvisas siffror eller andra tecken, t.ex. siffer
tablå i mätdon eller i ringledningssystem, lamptablå för
personsökning i kontorslokaler e.d. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
