Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 juli 1946 - Naturlig flygning, av Bengt Svedberg - Tillverkning av flygplan och flygmotorer i USA under kriget, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
716
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Naturligt landningshjälpmedel: stjärtfjädrarna
sprides ut som broms hos kärrhöken.
Fig. 8. Tre vanliga landningshjälpmedel inom flygtekniken
samt motsvarande anordningar hos fåglarna; överst
anordning med spalt hos ormvråken; därunder två typer av
naturliga landningsklaffar, vilka hos många fåglar (örnen)
erhålles genom uppspaltning av fjädrarna på vingens
översida, varigenom två olika flikar uppstår.
vingen är framför allt utförd så billigt som möjligt. Ty vid
minskande ytstorlek och anströmningshastighet avtar
tröghetskrafterna och tilltar viskositetskrafterna hos
luftmediet. Med hjälp av några fjädrar och hår, fig. 5, kan
man skapa en hel sammanhängande bäryta vid dessa små
dimensioner och låga hastigheter. Det sega mediet tränger
ej igenom dessa vingar trots deras enkla utförande.
Därtill kommer luftströmningen vid små dimensioner ej
längre att ligga an så tätt intill vingytan som vid större.
Det ytan närmast liggande luftskiktet, gränsskiktet, är nu
laminärt i stället för turbulent och släpper därför lättare
från ytan. Därför kan de olika ojämnheterna och
hårstråna på insektsvingens yta uppfattas såsom medel att
alstra små turbulenser, vilka är nödvändiga för flykten.
Denna dimensionsbetraktelse inverkar även på själva
vingrörelsen: insekter med små hastigheter kan, som förut
visats med hjälp av kurvor, använda en stor vridamplitud,
medan större fåglar med stora hastigheter endast kan
använda en mycket liten vridamplitud.
Flyghjälpmedel
Sammanhängande med, att stora fåglars vingar är byggda
för större hastigheter och därmed sammanhängande
mindre vridamplitud, är frågan om fåglarnas hjälpmedel vid
landning och start. Att fåglarna drar upp benen intill
kroppen, precis som flygplanen fäller upp landningsstället
för att minska luftmotståndet vid flygning, medan däremot
insekterna ej behöver besvära sig med att tänka på benens
luftmotstånd, är bara en av synpunkterna i detta
sammanhang. Därtill måste fåglarna vara utrustade med
speciella "höguppdriftsmedel", vilka vid start och landning
möjliggör en minskning av flyghastigheten genom att
hindra en bortryckning av strömningen från vingytan vid
större anfallsvinkel än normalt. Fig. 8 visar tre typiska
landningshjälpmedel enligt denna princip, dels en
anordning med spalt hos ormvråken, dels två typer av naturliga
landningsklaffar, varav den sista hos många fåglar, t.ex.
örnen, erhålles genom uppspaltning av fjädrarna på
vingens översida, så att två olika flikar erhålles. På fig. 9 synes
en kombination av luftbroms och upptrycksökande
hjälpmedel — en kärrhök sprider ut stjärtfjädrarna som broms
vid landningen.
Flygmanövrer
De flesta flygmanövrer som fåglar och insekter utför
sker med en sådan snabbhet att man endast med
ultrarapidfilmkamera kan komma underfund med deras
förlopp. Sålunda utför en fluga en "loop" inom en
hundradels sekund och icke jämnt utan ryckvis — först 90°
rotation kring vingaxeln till vertikalt läge, sedan en ny
rotation 90° tills buken kommer uppåt. De mest fulländade
flygarna finner man bland insekterna. Speciellt den
australiska jungfrusländan är en mästare på området; den kan
från full fart tvärstanna och sedan störta sig åt ett annat
håll. Med sådana tvära vändningar och snabba
bromsningar klarar den sig undan en långt snabbare fågel.
I helikoptern har flygplanskonstruktören sökt
förverkliga en egenskap, som ett vanligt flygplan saknar,
nämligen att röra sig även i andra riktningar än ungefär rakt
fram i flygkroppens längdriktning. Denna egenskap är
dock hos många fåglar och insekter långt mera utvecklad.
När t.ex. kolibrin flyttar sig från blomma till blomma, rör
den sig nedåt eller i sidled utan att vända eller ändra
sin halvt upprätta ställning. Och det mest märkliga
exempel på flygning i sidled erhålles i den kurtiserande
uppvisning, som utföres av åtskilliga insekter, vid vilka hanen
far som en skottspole fram och tillbaka framför honan,
alltid med huvudet riktat mot henne. (Flight, 6 nov. 1941;
Forschg u. Fortschr. jan. 1944). Bengt Svedberg
Tillverkning av flygplan och flygmotorer i USA
under kriget. Sedan produktionssiffror från den
amerikanska flygplantillverkningen under kriget nu offentlig-
gjorts kan följande jämförande tabell uppställas:
1942 1943 1944 Totalt
Ryssland ......... medeltal 40 000/år 120000
England .......... 23671 26263 29220 79154
Tyskland ......... 15000 25000 40000 80000
Japan ............ 9308 12296 28220 53824
USA ............. 47873 85946 96369 230188
Härtill kan fogas att flygplanstillverkningen i USA under
december 1945 uppgick till totalt 232 militära plan, bl.a.
41 bombplan (därav 4 B-29) och 134 jaktplan (därav 66
Shooting Star); vidare byggdes 50 radiostyrda målflygplan
och 7 glidflygplan.
Under perioden 1941—1945 tillverkades 779 784
flygmotorer med en maximal månadsproduktion av ca 23 000. Efter
halvårsskiftet 1945 minskades produktionen undan för
undan så att under januari 1946 endast 23 motorer
levererades till arméflyget. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
