Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Intensifiering av våra utlandsförbindelser inom teknisk och vetenskaplig forskning. Teknisk forskning, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
TEKNISK TIDSKRIFT
internationella ambitioner. Jag känner till ett
aktuellt fall just nu, där det nog bara skulle
behövas att en grupp auktoritativa personer i
Sverige slöt sig samman och begärde att få bilda
en sektion i en stor amerikansk sammanslutning.
Detta bör i vårt land inte uppfattas såsom
defaitism eller servilitet. Vi måste göra klart för oss,
att Sverige, för övrigt hela Skandinavien, då det
gäller mera avancerade specialiteter dock
representerar endast ett litet antal verkligt
kvalificerade fackmän. En sammanslutning på rent
svensk bas kommer då att föra ett tynande liv
men kan få mycket större växtkraft, om den
affilieras med en världsorganisation eller rent av
bildas såsom en sektion av en sådan. Jag vill i
sammanhanget nämna namnet Rotary för att ge
exempel på en välbalanserad fördelning av
internationell sammanhållning och nationell, ja, till
och med lokal rörelsefrihet inom sektionerna.
Brevväxling kan emellertid också ske direkt från
fackman till fackman, och många föredrar denna
privata typ av kontaktsökande. Därvid måste jag
emellertid starkt understryka en punkt, där vi
svenskar ofta syndar. Skall man ge sig på en
korrespondens måste den skötas regelbundet. Det
är inte för intet amerikanarna talar om "the
damned Swedish habit of not answering letters".
Delvis beror väl våra svenska vetenskapsmäns
tröghet i detta avseende på blyghet, slöhet och
språksvårigheter men det sammanhänger också
med de orimliga förhållanden som råder
beträffande skrivkrafter. En av de väsentliga
förutsättningarna för att söka kontakt med utlandet är
tillgången till goda, flerspråkiga skrivkrafter.
Detta synes mig vara av sådan vikt, att vi borde
särskilt omnämna saken, ifall här i kväll skall
fattas någon resolution. Det rör sig här faktiskt
om rätt måttliga kostnader — lönen för en
stenograf går under flera år inte upp till kostnaderna
för en enda större studiresa i Amerika. Samtidigt
bör betonas att just tillgången på hjälpkrafter
för skriv- och annat kontorsarbete möjliggör en
effektivisering av det vetenskapliga arbetet och
innebär ekonomisering med högkvalificerad tid.
Litteraturtjänst
Korrespondensen forskare emellan tar rätt ofta
formen av ett utbyte av särtryck. Detta är en
trevlig vana, väl införd bland vetenskapsmännen och
som vi ingenjörer borde lära oss i långt större
utsträckning. Hur välordnat ett dylikt personligt
byte än är, blir det emellertid alltid något
tillfälligt däröver, och det är viktigt att också
organisera en regelbunden aktiv litteraturtjänst,
genom vilken man kan sörja för att forskare i ett
visst fack löpande får underrättelser om det
viktigaste nya, som kommer fram i litteraturen. Förr
var det ju regel, att var och en följde med
litteraturen inte bara på sitt eget område utan också i
angränsande fack. Med den oerhörda utveckling
av publiceringsverksamheten, som på senare år
ägt rum, är det numera knappast möjligt för
någon att göra detta. Man måste ofta nöja sig
med att följa med referatsamlingarna, varav det
ju finns många förstklassiga inom
världslitteraturen. Jag skall bara som exempel nämna
Chemical Abstracts ocli Chemisches Zentralblatt. Och
inte mindre viktiga är indexpublikationerna,
antingen i form av kortsystem med referenser
(alltså bibliografiska uppgifter och mycket
kortfattade innehållsförteckningar till uppsatsen) eller
ackumulerande publikationer, innehållande listor
av aktuell litteratur, som förnyas och
kompletteras t.ex. månad för månad men förses med
register.
Det är en mycket invecklad lråga att avgöra, hur
långt vi i vårt land har råd att gå beträffande
referattjänst ocli speciellt svenska
indexpublikationer. Inom Tekniska Litteratursällskapet pågår
en ingående diskussion härav. Till en början har
ett utskott tillsatts för att utreda
förutsättningarna för ett nordiskt samarbete i denna fråga.
Även med förstklassiga bibliografiska
hjälpmedel är det svårt för den enskilde forskaren att
behärska litteraturmaterialet. Ilan måste lia
biträde av specialister. Det är därför ytterligt
angeläget att stödja biblioteksutredningens förslag till
förstärkning av de tekniska högskolebibliotekens
resurser, så att dessa kan utveckla en effektiv
litteraturtjänst. (Nu framlagt i proposition 244.)
Hur väl utrustat ett bibliotek än blir, anser
jag det emellertid vara alldeles oundgängligt för
varje större forskargrupp eller forskningsinstitut
att rusta sig med egen litteratur tjänst. Denna
behöver ej nödvändigt ta formen av ett vidlyftigt
bibliotek med stora anskaffnings- och
underhållskostnader. Vad som behövs är framför allt en
litterär kontaktman, som på sina fem fingrar
känner till bela det maskineri av bibliografiska
hjälpmedel, som allmänna ocli speciella bibliotek
i det egna landet och där utanför representerar,
och som tillsammans med sina medarbetare kan
snabbt skaffa fram erforderliga upplysningar, så
att forskarna själva ej behöver spilla för mycket
tid därpå. En sådan litteraturtjänst blir kanske
särskilt betydelsefull då det gäller områden
utanför den egna specialiteten. Så komplicerade som
teknik och vetenskap nu blivit, kommer en
forskare ständigt på nytt i beröring med problem
på belt andra vetenskapliga områden, men då
går det inte an att börja på och läsa in ett sådant
sidoområde på egen hand för att ej behöva
erkänna sin okunnighet. Vetenskaplig högfärd får
ej hindra forskaren att göra effektivt bruk av
litteraturtjänsten såsom hjälpmedel att snabbt
skaffa sig den kunskap han behöver, samtidigt
som han koncentrerar sina personliga studier på
det egna specialområdet för att där kunna nå
fram till en verkligt ledande ställning.
Men ofta finns de erforderliga upplysningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
