Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Byggnadsreglering, materialtillgång och arbetskraft, av r - Cellulosabolagets Forskningslaboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
TEKNISK TIDSKRIFT
sumtionens förfogande under första halvåret 1946. Under
motsvarande period 1945 uppgick förbrukningen till 50 000 t.
Tillverkningen och införseln av järnbalkar beräknas
komina upp i 23 000 t under innevarande halvår. Under
fjolåret uppgick förbrukningen i sin helhet till 29 000 t.
För övrigt är läget bekymmersamt. Produktionen av
trådspik under tiden 15 mars—31 december 1946 beräknas bli
28 000 t, vilket är omkring 2 000 t mindre än 1945.
Importen är begränsad och det är ovisst om man skall kunna
få fram tillräckliga kvantiteter valstråd inom landet.
1 fråga om radiatorer är läget också ansträngt. Man
räknar dock ined att kunna tilldela radiatorfabrikerna 2 000 t
plåt per månad mot endast 1 500 t tidigare.
Även tillgången på rör är i knappaste laget. Årets
produktion av smidda rör uppskattas till 30 000—32 000 t eller
detsamma som föregående år. Årets behov uppskattas dock
till 45 000—50 000 t. Landets lager av smidda rör hade
gått ner till ca 10 000 t vid årsskiftet 1945—1946, och
importen under detta halvår beräknas till endast 500 t.
Behovet av raka normalrör uppskattas till 11 000 t och
produktionen beräknas till 9 000 t. Som täckning för
skillnaden måste ersättningsrör användas. Normalrördelarna
kan sägas utgöra den trängsta sektionen inom
rörbran-schen för närvarande. Av tryckrör räknar man med att
en kvantitet på 8 000 t skall stå till förfogande. Detta
innebär visserligen en förbättring gentemot föregående halvår,
men det normala årsbehovet utgör 15 000 till 18 000 t.
Bristen torde delvis kunna täckas genom att använda
bonnarör för de grova dimensionerna och smidda stålrör
för klenare dimensioner.
Produktionen av cement uppskattas till omkring 1 569 000 t
för 1946, varav 377 000 t standardcement och 1 192 000 t
E-cement. År 1945 uppgick konsumtionen till 1 250 t,
och om produktionen kan upprätthållas i planerad
utsträckning skulle alltså konsumtionen kunna ökas med
20 i%. Den ökade tillgången på armeringsjärn väntas
komma att medföra att betong i större utsträckning kommer
att tas i anspråk för byggnadsändamål. Härigenom
kommer behovet av tegel att minskas i motsvarande grad.
Trots ökad tillgång på tegel måste man emellertid alltjämt
räkna med långa leveranstider särskilt i fråga om
murtegel, och någon förbättring är knappast att vänta förrän
fram emot hösten. I fråga om trävaror är läget
bekymmersamt.
Tillgången på arbetskraft motsvarar inte på långa vägar
behovet. Under år 1945 beräknas byggnadsindustrin ha
sysselsatt sammanlagt 135 000 årsarbetare. Om man nu
skulle tillmötesgå industrins krav på nybyggnader och
öka bostadskvoten för tätorterna från 45 000 till 50 000
lägenheter, skulle detta kräva ytterligare 30 000
årsarbetare. Härutöver förefinns emellertid ett uppdämt
byggnadsbehov, vars storlek delvis framgår av hittills
bordlagda tillståndsansökningar. Dessa uppgår till den 2 april
1946 till en sammanlagd byggnadskostnad av 162 Mkr.
Dessutom har det under första kvartalet 1946 inkommit
8 250 ansökningar om byggnadstillstånd, vilket är omkring
50 % mer än under samma tid 1945.
Även inom övriga näringsområden är tillgången på
arbetskraft knapp. Detta gäller särskilt industrin. Även
skogsbruket lider brist på arbetskraft. Den 28 februari
1946 var 88 661 skogsarbetare sysselsatta, men ytterligare
10 240 man behövdes, av vilket antal avverkarna endasl
hade kunnat anskaffa 964 man.
Till sommaren kommer som vanligt jordbrukets behov
av arbetskraft att avsevärt ökas. För att ge en antydan
om vilka siffrar det rör sig om, kan nämnas att förra året
51 000 personer frivilligt deltog i jordbruksarbetet, därav
39 700 endast under kortare tid. Inom torvindustrin
räknar man med att före maj månad behöva ytterligare 1 500
arbetare varav ungefär 200 kvinnor.
Som synes är efterfrågan på arbetskraft avsevärd. Även
om tillgången på material vore tillfredsställande, skulle
det därför säkerligen vålla omfattande rubbningar om
byggnadsregleringen alltför snabbt avvecklades.
Byggnadsproduktionen skulle sannolikt undergå en våldsam
stegring, vilket i sin tur skulle medföra en ökning av
bygg-nadsarbetarkåren, vilket i längden icke är önskvärt. En
sådan utveckling kan inte anses lämplig ur
arbetsmark-nadspolitisk synpunkt. Det är därför omöjligt att för
närvarande ånge, när den statliga byggnadsregleringen skall
kunna avvecklas. Som svar på frågan, efter vilka grunder
byggnadstillstånd kommer att utfärdas, svarade statsrådet
att han ansåg det lämpligt att försöka hålla
bostadsproduktionen uppe på en nivå av omkring 45 000 lägenheter
för tätorterna. Vidare är det önskvärt att industrins
byggnadsvolym blir minst densamma som under fjolåret. För
övrigt bör man sträva efter att hålla
byggnadsverksamheten på en så hög nivå, som tillgången på material och
arbetskraft tillåter, utan att den nuvarande kåren av
byggnadsarbetare ökas.
Fredsomställningen har medfört nya byggnadsbehov, bl.a.
nyanläggningar för att tillvarata exportintresset, för
bilverkstäder och anläggningar till de stora hamnarna m.m.
Det under krigsåren uppdämda behovet av byggnader för
bl.a. gymnastiksalar, samlingslokaler, biografer, hotell och
restauranger, semesteranläggningar m.m. kommer att göra
sig allt kraftigare påmint. Byggnadstillstånd för sådana
ändamål blir beroende av materialförsörjningens
utveckling och på möjligheterna att inskränka annan
byggnadsverksamhet. Som exempel härpå kan nämnas, alt en av
våra städer har fått tillstånd att bygga en
barnbespisnings-lokal och en gymnastiksal; den senare samtidigt avsedd
som samlingslokal, mot att staden avstår från en del av
den byggnadsproduktion, som den eljest hade varit
berättigad till. Åtskilligt tyder på att allvarliga
ansträngningar måste göras för att fylla bristen på samlingslokaler
av olika slag.
Den lagstiftning som reglerar investeringarna inom
byggnadsverksamheten är svårhanterlig. Den är endast avsedd
att användas under den tid då bristhushållning råder.
Intill dess att tillgången på byggnadsmaterial kraftigt har
förbättrats, måste man dock räkna med nödvändigheten
att bibehålla den nuvarande lagstiftningen för att kunna
i första hand tillgodose de viktigaste byggnadsbehoven oc h
förhindra en ogynnsam utveckling i krispolitiskt avseende.
Möjligheterna att vid en förbättring i försörjningsläget
anpassa byggnadsregleringen efter de nya förhållandena
kommer naturligtvis att tillvaratas. Den nuvarande
situationen på arbetsmarknaden tyder på, att knappheten på
arbetskraft kommer att bli av avgörande betydelse för
möjligheterna att idka byggnadsverksamhet. Den alltför
stora rörligheten på arbetsmarknaden, som skulle inträda
vid en oreglerad byggnadsverksamhet, är icke önskvärd
ur samhällets synpunkt. Möjligheterna alt ersätta den
nu gällande lagstiftningen med eventuellt andra åtgärder
för reglering av denna del av arbetsmarknaden kominer
emellertid att undersökas (Departement och Nämnder
1946 h. 8). r
Cellulosabolagets Forskningslaboratorium invigdes
måndagen den 17 juni 1946. Det var för ungefär två och
ett halvt år sedan eller närmare bestämt den 15 december
1943 som Svenska Cellulosa AB:s styrelse fattade det vik
tiga beslutet att låta uppföra Sveriges största enskilda
laboratorium, vilket har dragit en kostnad av över 2,5 Mkr.
Laboratoriebyggnaden, som har ritats av arkitekterna N
Ahrbom och H Zimdahl, består av en huvudbyggnad i tre
våningar jämte suterrängvåning och vind och en till denna
byggnad ansluten försökshall i tre våningar. Själva
laboratorielokalerna är förlagda till huvudbyggnaden, där även
representations-, administrations-, verkstads- och
förrådslokaler samt maskincentral och skyddsrum är belägna
Försökshallen är avsedd för experiment i halvstor skala
Hela byggnaden, som har uppförts enligt de modernaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
