Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Cellulosabolagets Forskningslaboratorium - Nya tidskrifter, av r, FHS, E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 juni 1946
729
principer, är måttsatt och planlagd efter ett enhetligt mo
dulsystem, som är avpassat efter murteglets format och
som medger likartade inredningselement för alla rummen
Uppvärmningen sker genom i taken ingjutna värmeslingor,
varigenom man har kommit ifrån de hindersamma
radiatorerna. För luftväxlingen är sörjt genom fläktar. En
nyhet är att laboratoriebänkarna har täckts med
melamin-hartsimpregnerade träfiberplattor. Det vid byggnaden
använda materialet har i stor utsträckning levererats av
koncernens egna fabriker, såsom hårda fiberplattor och
högporöst isoleringsmaterial, pluggolv och lamellgolv,
dörrar, perspektivfönster och laboratorieinredningar, såsom
bord, bänkar, skåp, hurtsar m.m. Receptionshallens väggar
är snidade, och dekorerade av konstnären Jerk
Werk-mäster.
Cellulosabolagets tekniska utvecklingsarbete, i vilket
laboratoriet är inordnat, är organiserat på följande sätt.
Organisationens högsta organ är Tekniska Centralrådet, som
består av representanter för moderbolaget och cheferna
för de fyra dotterbolagsgrupperna. Detta centralråd är
även laboratoriets styrelse. Vidare finns det en Teknisk
Byrå, soin har till uppgift att hålla samman
utvecklingsarbetet och att sörja för en intim och fortlöpande
kontakt mellan forskningsverksamheten och arbetet i skogen
och industrin.
Var och en av koncernens anställda har rätt att föreslå
arbetsuppgifter för laboratoriet. Viktigare förslag föredras
av laboratoriechefen i utvecklingsarbetets sektioner och
utskott, där de bearbetas ur marknads- och
kostnadssynpunkt och där även patentfrågorna utredes. Laboratoriets
forskningsprogram fastställs av laboratoriets arbetsutskott
och i sista hand av styrelsen.
Organisationen för tekniskt utvecklingsarbete inte bara
väljer ut laboratoriets större arbetsuppgifter, utan den
arbetar också för att de uppnådda forskningsresultaten
så snart som möjligt omsätts i praktiken.
Laboratoriet är uppdelat på sex avdelningar: för
massa-och pappersprovning, för kemisk analys, för organisk
kemi, för kokning och blekning, för cellulosateknik och
cellulosaderivat och för träteknik. Personalen uppgår till
ett femtiotal forskare, teknici och biträden. Dess
driftkostnader belöper sig på närmare 750 000 kr. om året.
Nya tidskrifter. Ekonomen, Svenska Ekonomföreningens
organ, framträder i ny gestalt fr.o.m. 1946. Tidskriftens
uppgift förblir dock oförändrad; den skall alltjämt vara
ett språkrör för föreningens medlemmar, under medverkan
av ett antal specialister på olika områden av det
ekonomiska livet. Tidskriften kommer också att innehålla nyheter
från den utländska fackpressen. Redaktionens avsikt är att
göra Ekonomen till något av en ekonomisk "digest".
Det första numret av "Utrikespolitik" utkom i maj 1946.
Tidskriften, som ges ut av Utrikespolitiska Institutet, skall
komma ut med fyra nummer per år. Redaktionskommittén
består av professor Georg Andrén, fil. dr Yngve Lorents
och professor Bertil Ohlin med dr Lorents som ansvarig
utgivare. Utrikespolitiska Institutet har sedan 1938 genom
sina värdefulla småskrifter verkat för upplysning i
internationell politik, och den nya tidskriften är avsedd att
bli ett led i denna verksamhet. Genom uppsatser och
översiktsartiklar skall läsekretsen orienteras i internationell
politik, dess problem och utveckling. Dessutom kommer
viktigare utländsk litteratur att recenseras och fortlöpande
översikter av den internationella tidskriftslitteraturen att
lämnas. Tidskriften vill slutligen vara ett forum för svenska
forskare på utrikespolitikens område.
SAK Litteraturtjänst, soin har börjat ges ut i år, och
varav ett dubbelnummer för januari—februari föreligger,
skall ha till uppgift att en gång i månaden lämna en
översikt över nyutkommen litteratur inom husbyggnadsfacket.
Denna översikt utarbetas av Svenska Arkitekters Riksför-
bund i samråd med de tekniska högskolorna och Statens
Kommitté för Byggnadsforskning. Tidskriftens redaktion
tillhandahåller på beställning avskrifter, översättningar och
fotokopior av refererade artiklar. Dessutom skall det läggas
upp ett detaljerat kortregister med tre sviter, ordnade
efter författare, efter det DK-klassificerade innehållet och
som uppslagsregister i bokstavsordning. Detta kortregister
kommer att stå gratis till prenumeranternas förfogande.
Bättre Bostäder har utkommit med sitt första nummer i
fredstid. Så länge kriget varade, bestämdes i viss mån
tidskriftens ämnessfär av de rådande förhållandena. Under
de närmaste åren kommer säkerligen byggnadsproblemen
att inta en utomordentligt viktig plats, och tidskriftens
mål är att även i fortsättningen förbli ett språkrör för
förbättrad byggnadsteknik och högre bostadsstandard.
Tidskrifterna Sten och Granit har fr.o.m. detta år
sam-manslagits under det förstnämnda namnet. Utstyrsel och
utgivningsfrekvens, fyra nummer per år, blir oförändrade,
men texinnehållet kommer att utökas. Ansvarig utgivare är
civilingenjör Nils Lindberg och redaktörer arkitekt SAR
Yngve Steen för byggnadsstenområdet och civilingenjör K
E Wallman för gatstensfacket. Sammanslagningen är
synnerligen välkommen som ett led i den
tidskriftsrationalisering, som byggnadsbranschen är i så stort behov av.
På initiativ av Fera har El, tidskrift för elabonnenterna,
tillkommit. Denna tidskrift, som beräknas komma ut en
gång i kvartalet, är avsedd alt genom elverken distribueras
till abonnenterna för att öka deras kunskaper om
elektricitetens natur och möjligheter, om dess förtjänster men
även dess faror. Den skall verka stimulerande på familjens
elektriska allmänbildning och utgöra ett forum för dem
som önskar upplysning i elektriska spörsmål, där idéer
och uppslag från läsarna kan tas upp till vederhäftig
diskussion. Tidningen kommer bl.a. alt innehålla artiklar
om nya tillämpningsområden för elektriciteten och hur
inan skall handskas med eldonen och om värdet av god
belysning och riktig installation. r
Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö har med ingången av 1946
börjat utgivandet av en medlemsskrift, avsedd all i främsta
rummet ge personalen på de olika glasbruken en inblick i
frågor som berör denna industri. 1 föreliggande häfte 1 ges
en kort och elementär översikt över råmaterialen vid
glastillverkningen, i avsikt att framhålla betydelsen av att äga
kännedom om dessas kvalitet och sammanfattning. Av aili
att döma lämpar sig innehållet till studium för arbetare och
tjänstemän som äger kunskaper om glastillverkning men
som icke har annat än obetydliga kunskaper i kemi. Syftet
att på detta sätt väcka intresset för "det som sker i det
som synes ske" är i hög grad prisvärt. En skriftserie av
detta slag bör kunna bära frukt i form av yrkesmän som
icke blott vet "hur" men också "varför". I detta
hänseende torde Institutets initiativ vara banbrytande inom
svensk glasindustri. Företag som önskar exemplar för
utdelning till sin personal kan vända sig till Institutet med
rekvisitioner. FHS
Från och med 1946 utger AB Atlas Diesel, Stockholm,
kvartalstidskriften "Tryckluft", som utgör en fortsättning
av den av samma företag under de senaste femton åren
utgivna "Atlas Meddelanden". Första hälften innehåller en
inledande uppsats "När bör en luftkompressor bytas ut?",
vidare ett antal uppsatser om tryckluftens användning inom
pappersmasseindustrin, ett intressant meddelande om
bergborrning med hårdmetallskär och slutligen uppsatsen
"Tryckluftmanövrerade delningsapparater för fräsning och
slipning". Uppsatserna är DK-klassificerade och referat av
dem är tryckta i kortform på omslagskartongens tredje
sida, varifrån de kan klippas ur. Typografin är mycket
vårdad och utförandet synnerligen gediget. Tidskriften bör
på ett utmärkt sätt komma att fylla en del av det vakuum
som existerar i vårt land i fråga om publicering av
uppgifter om tryckluft och dess tillämpningar. E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
