Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 juli 1946 - Rolig fysik, av sah - Skatt vid källan, av sah - Med hammare och fackla, av E R—s - Lidköpings Mekaniska Verkstad AB - AB C E Johansson - Eskilstuna Borr- och Verktygs AB - Nordiska Gummifabriks AB Overman - T An Tesch AB - Bulls Produkter - TNC: 16. Diagram, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 juli 19A6
731
för barn i tioårsåldern. Den utfyller härigenom den stora
lucka i vår småskoleundervisning som uppkommer därav,
att man vid en tidpunkt då barnen är som mest nyfikna och
mottagliga för förklaringar på hur t.ex. en elektrisk motor
rör sig, eller hur radion fungerar eller hur en flygmaskin
kan hålla sig uppe i luften, underlåter att ägna någon
större del av undervisningen åt detta, i stället för att t.ex.
ge dem en traditionsbunden religionsundervisning, som de
icke är mogna att ta emot.
I sin bok, som är utmärkt översatt av Hilding och
Margareta Ångström, har Huey på ett förträffligt sätt lyckats
med konststycket att för barn i den allra första skolåldern
på ett ur deras synpunkt fullt tillfredsställande sätt
förklara så pass abstrakta saker som magnetism, friktion och
till och med atomens byggnad. Som ett första led i arbetet
med att göra människorna "tekniskt sinnade" kan boken
alltså i hög grad anbefallas. sah
Skatt vid källan, av R Dahlgren, A Wigert, A Si
vert och S Jarnerup. Norstedts, Stockholm 1946. 250 s.
3,75 kr.
I sitt företal till denna bok om skattereformen
framhåller statsrådet Wigforss följande: "En redogörelse för
uppbördsreformen och en kommentar till förordningens
paragrafer lämnas i den här föreliggande skriften.
Författare är de som främst utrett frågan och som utarbetat
propositionen till riksdagen. I fråga om sakkunskap torde
man inte kunna komma närmare källan."
Eftersom finansministern enligt uppgift dessutom har
läst arbetet i korrektur torde något ytterligare belägg för
arbetets vederhäftighet knappast vara behövligt. sah
Med hammare och fackla, årsbok 14, utgiven av Sancte
örjens Gille. Stockholm 1945. 88 s.
Denna förnämliga publikation innehåller denna årgång
endast två uppsatser. Den första, som författats av Elis
Hildebrand, är betitlad "Några blad ur Hammarbyverkens
historia". Dessa verk var belägna utefter Hammarbyån i
närheten av Norasjön. Efter en kort inledning skildrande
verkens historia ges med användande av tre stycken
arkivhandlingar diverse intressanta detaljer ur verkens skötsel
åren 1729—1761. Särskilt av intresse är diagrammet över
pris på cement, tackjärn och råg på Nora torg per
skepppund och tunna, resp. under åren 1729—1757.
Den andra uppsatsen "Carl-Herman Lennartsons
Bergslagsresa 1836" är en reseberättelse, som för första gången
återges i tryck och utgör en underhållande beskrivning
av tillståndet i Bergslagen vid denna tid. E R—s
Lidköpings Mekaniska Verkstad AB, Lidköping.
Reklambladet "High powered centerless grinders" nr 3 A-6 A,
med mycket instruktiva illustrationer.
AB O E Johansson, Eskilstuna. Broschyr nr 81 över
CEJ standardiserade toleransmätverktyg, upptagande bl.a.
cylindriska normaltolkar, inställningsringar, cylindriska
toleranstolkar, justerbara toleranstolkar; nr 824 över Tebo
toleranstolkar m.m.; broschyr nr 82 över CEJ
ritsmikrometer, som medger ritsning på varje hundradels millimetei
upp till 250 mm.
Eskilstuna Borr- och Verktygs AB, Eskilstuna. Katalog
nr 41 över skärverktyg, del I borrar. Katalogen upptar bl.a.
automatborrar, rakspårsborrar med hårdmetallskär m.m.
Katalog över brotschar och försänkare beräknas bli färdig
på nyåret.
Nordiska Gummifabriks AB Överman, Sundbyberg.
Reklamblad över "Pneuflex, det punkteringssäkra hjulet".
T An Tesch AB, Stockholm. Kataloger över elektriska
och handmanövrerade traverser. Konstruktionerna följa
Yrkesinspektionens bestämmelser.
Bulls Produkter, Stockholm. Reklamblad om Salsbury,
ett universalverktyg för sådana arbeten som uthamring,
mejsling, rostbankning, nitning m.m.
TNC
16. Diagram
Det inom tekniken synnerligen viktiga begreppet
diagram har av TNC gjorts till föremål för utredning i sina
huvuddrag och viktigaste tillämpningar. Den stora
mängden av specialdiagram, sådana som punkt-, stolp-, stapel-,
sektor-, strömdiagram, har tillsvidare måst förbigås.
diagram, 1 bild som visar storlekssambandet mellan två
eller flera variabler med givna skalor, t.ex.
koordinatsystem med kurva, 2 bild som visar sambandet mellan två
eller flera variationsgrupper, varav minst en men icke alla
är matematiska variabler med givna skalor, medan de
övriga är grupper av varianter av annat slag med inom
varje grupp viss tydlig gemenskap, t.ex. bild med
upp-radning av metallnamnen stål, koppar, zink ... och
vinkelrätt däremot staplar med en höjd som svarar mot
årsproduktionen av dessa metaller; se vidare kurvdiagram,
skaldiagram, nomogram, kartogram
Anm. I vissa fall behöver skala inte vara angiven, t.ex.
för årsproduktionen i sist nämnda exempel, om
skalför-hållandet är konstant och endast allmän jämförelse avses.
Om i diagram 2 de återstående matematiska variablerna
ersättes med "uppradningar" övergår diagrammet i en
tabell (som definieras i kommande TNC-spalt).
skala, 1 följd av element som i större eller mindre steg
fyller ett visst variationsområde, t.ex. tonskala, färgskala,
rangskala; 2 i mätdon, med streck e.d. markerad indelning
av längd eller vinkel i element numrerade enligt någon
talserie; strecken kallas skalstreck, och området mellan på
varandra följande skalstreck kallas skaldel; 3 grafiskt
framställt (variabelt) samband mellan synlig variation i
bild och den variation som därav representeras, t.ex. linje
med gradering och numrering med det antal voit som
motsvarar i bilden mätt (och t.ex. med passare överförd)
längd, eller ett band av olika färger med siffror för det
antal meter över havet som varje färg skall motsvara; i
detalj försedd med skala 2 eller 3, t.ex. en graderad plåt;
5 konstant förhållande mellan längd, yta eller annan
(varierande) storhet i en bild, och den storhet som därav
representeras t.ex. på avbildning — se anm. — skala 1 : 10
(förminskad bild) eller skala 10 : 1 (förstorad bild), i
diagram: skala 1 cm : 100 voit
Anm. I samband med avbildning, konstruktionsritning
o.d. skall med skala alltid förstås längdskala — alltså
icke förhållande mellan ytor eller mellan volymer — om
ej annat särskilt påpekas.
kurva, 1 (allmänt:) båglinje, kroklinje, 2 (i diagram:)
linje, oftast enkelt eller flerfaldigt bågböjd men i
ytterlighetsfall rät eller bruten, som i ett koordinatsystem visar
samband mellan variabler
Anm. I vardagsspråk förstås med kurva ofta
kurvdiagram, se d.o.
kurvdiagram, diagram bestående av en eller flera kurvor
i ett koordinatsystem, t.ex. vanlig "feberkurva"
skaldiagram, diagram bestående av linjer försedda med
skalor för olika variabler, vilkas samband avläses direkt
såsom vid dubbelskala (se d.o.), eller med hjälp av rörliga
linjaler e.d. såsom vid vissa nomogram (se d.o.)
dubbelskala, skaldiagram bestående av en linje med två
intill varandra anbragta skalor för två variabler, vilkas
samband kan avläsas direkt
nomogram, diagram visande sambandet mellan tre eller
flera variabler, utfört t.ex. som skaldiagram med flera
skalor, eller som kurvdiagram med flera kurvor
kartogram, kombination av karta och diagram,
åstadkommen genom att i kartans olika punkter eller områden någon
variabels värde representeras av till själva kartan icke
hörande bilder enligt viss skala, t.ex. karta över Sverige med
folkmängden i varje landskap angiven genom ett antal
människofigurer, som vardera motsvarar 100 000 personer. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
