Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 3 augusti 1946 - Cyklotronens verkningssätt och användning, av Hugo Atterling - Ingeniörsfirma Hugo Tillquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Principschema för
högf rekvensanläggningen vid
80 cm cyklotronen i
Stockholm.
ändytor lämnas oftast ett mellanrum på någon
cm, vari kunna inskjutas stycken av järnplåtar
för eventuellt erforderlig korrektion av
magnetfältet. Alla delar av accelerationssystemet som
föra högfrekventa strömmar måste kylas med
vatten.
För alstring av joner vid
accelerationskammarens centrum användas numera nästan
uteslutande jonkällor av den i fig. 12 visade typen. 1 en
konisk kammare av koppar, som tjänar som
anod, finnes en glödspiral av volfram. I könen
insläppes gas (t.ex. tungt väte) ocli en ljusbåge
utbildas mellan glödkatoden och kopparkonen,
varigenom gasen joniseras. Jonerna strömma ut
genom en öppning i könens topp och sugas in i
motstående /J-elektrod. De på denna elektrod
fastsatta "feelers" äro två små läppar av koppar,
vilka ha till uppgift att ge det elektriska fältet
i omgivningen av jonkällan en för jonernas
insugning lämplig fördelning.
Fig. 12. Jonkälla för 60" cyklotronen i Berkeley (enl.
McMillan och Salisbury); avståndet mellan polplattorna är
25 cm.
Användningsmöjligheter
Cyklotronen har fått en utomordentlig betydelse
vid framställning av konstgjort radioaktiva
isotoper, vilka i första hand kommit till nytta vid
kärnfysikaliska undersökningar. Dylika isotoper
ha emellertid också fått mycket stor användning
inom kemisk, biologisk och medicinsk forskning
på grund av sin lämplighet som indikatorer vid
olika slag av undersökningar. Om ett inaktivt
element sammanblandas med en aktiv isotop till
detsamma, så blir atomslaget ifråga "märkt" och
ger sig tillkänna genom den radioaktiva
strålningen, som kan registreras med exempelvis
Geiger—Müller-rör. Det blir på detta vis möjligt
att spåra närvaron av ovägbara mängder av ett
ämne i exempelvis en utfällning eller att följa
ett ämnes vandring i en levande organism. Vissa
konstgjort radioaktiva isotoper ha även kommit
till nytta vid medicinsk terapi, t.ex. radiofosfor,
:iJP, som med viss framgång använts vid
behandling av leukemi.
För medicinsk behandling har man även sökt
dra nytta av den intensiva neutronstrålning, som
kan erhållas från cyklotronen, framför allt vid
bestrålning av beryllium med deutoner. Så har t.ex.
(50 cyklotronen i Berkeley från första början
varit avsedd bl.a. för detta ändamål.
Produktionen av radioaktiva isotoper sker med
allt bättre utbyte, ju högre energi de
bombarderande partiklarna ha. Dessutom kan man
åtminstone till en viss gräns vidga fältet för
kärnfysikaliska experiment genom att höja
partiklarnas energi. Dessa förhållanden, och då speciellt
det sistnämnda, utgöra förklaringen till att man
särskilt i USA, där de ekonomiska och tekniska
resurserna finnas i praktiskt taget oinskränkt
utsträckning, byggt allt jättelikare
cyklotronanlägg-ningar.
Ingeniörsfirma Hugo Tillquist, Stockholm. Katalog
TV l/4(i över elektriska temperaturmätinstrument, såsom
termoelement, termostater, skyddsarmaturer, elektriska
motståndstermometrar, temperaturregulatorer, pyrometrar
m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
