- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
756

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Tråddrageriteknikens utveckling, av Carl-Olof von Hofsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

756

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 10. Grovdragbänkar med enkelblock.

Fig. 11. Modern fintråddragningsmaskin.

Fig. 12. Glidlös dragmaskin.

eljest skulle tråden slitas av. Detta är givetvis
en nackdel som för med sig, att trummorna måste
förses med utbytbara slitringar. Den
färdig-dragna tråden uppsamlas antingen på dragblock
eller får via dragblock gå på en spole.

Den glidlösa dragmaskinen uppfanns efter förra
världskriget. Fig. 12 visar en dylik av modern
konstruktion. Dessa maskiner arbeta sålunda:
När tråden efter att ha passerat första dragskivan
lindats ett antal varv på det första dragblocket,
går den via en brytskiva placerad ovanför
centrum på blocket och över ytterligare en brytskiva
framför det efterföljande blockets
dragskive-hållare genom dragskivan och hasplas upp ett
antal varv på dragblocket och så vidare tills
tråden når slutblocket, där den hasplas upp som
på ett enkelblock. För att lyfta av trådringarna,
som ofta kunna vara av betydande vikt, begagnar
man en avlyftningskrona.

Genom att trådens längd ökar för varje drag,
måste dragblockens hastighet öka i samma
proportion. Den vanligaste konstruktionen är
drivning av blocken med kuggväxlar och en motor
med en tre hastigheters växellåda för hela
maskinen. Med denna konstruktion är man bunden
till en bestämd dragserie. Modernare maskiner
äro utrustade med en kortsluten motor och
hastig-hetsvariator till varje block eller
kommutatormotorer med tryckknappsmanövrering till varje
block. Vid dessa maskiner kan man välja den för
materialet lämpligaste dragserien och köra med
den mest ekonomiska hastigheten.

Dessa dragmaskiner ha mycket hög produktion,
emedan färdigblocket endast behöver stå, medan
man tar av den färdiga trådringen. I
ingångsändan svetsas trådringarna samman genom
stumsvetsning. Under svetsningen måste man stå med
första blocket. Därför väljer man dragserien eller
ställer in hastigheten så, att tråd magasineras på
de första blocken, vilka få tjänstgöra som buffert
under svetsningen.

Svetsningen skall om möjligt vara 100-procentigt
säker, ty om svetsarna brista, sjunker
produktionen starkt. Mjukt material är tämligen lätt att
svetsa, medan hårda kvaliteter med en kolhalt
över 0,55 % erbjuda vissa svårigheter och måste
underkastas en speciell värmebehandling, för att
en tillfredsställande svetsfog skall erhållas. I
Sandviken ha vi löst problemet på följande sätt
(fig. 13). Sedan man gjort en fin och biåsfri svets
och putsat bort svetsskägget, upphettas
svetsstället till ca 900° mellan svetsmaskinens
glödgnings-kontakter, varefter tråden hastigt neddoppas i ett
blybad av 525—550° temperatur under 1,5 min.
Tiden mätes lämpligen med sandur. Genom denna
värmebehandling får man en sorbitliknande
struktur vid svetsstället och trådbrott bli mycket
sällsynta.

Ett annat problem vid maskindragning är
spets-ning av tråden vid dragning av fina dimensioner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free