Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Spänningar i glas, av Stig Lindroth - Glastillverkningens svårigheter, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766
TEKNISK TIDSKRIFT
Beträffande den fysikaliska innebörden av de
både konstanterna K och C påpeka Dietzel och
Nitschmann, att både K och differensen mellan
temperaturen C och transformationspunkten
(bestämd genom mätning av
utvidgningskoefficienten) i viss mån utgör ett mått på glasets "längd",
dvs. viskositetskurvans lutning.
Vid sina snabbkylningsförsök erhöllo dessa
forskare kurvor av samma form som Gehlhoff och
Thomas. De funno vidare, att nedre kylpunkten
närmar sig ett gränsvärde, då övre kylpunkten
stiger. Intressant är det förhållandet, att
förstnämnda punkt sjönk då tiden för den isoterma
avspänningen ökade, vilket torde bero på att den
mot glasets jämviktstillstånd svarande
temperaturen därvid får bättre tillfälle att närma sig den
övre kylpunkten, vilket medför längre kyltid.
Som väntat visade sig godstjockleken ha
väsentligt inflytande på tiden för såväl isoterm
avspän-som kylning. Försök, som utförts vid
Silikatinsti-tutet i Göteborg, ha i stort sett bekräftat dessa
iakttagelser.
Vi nämnde i början, att glas i vissa fall kan ha
spänningar utan att detta kan konstateras i
polariserat ljus. Detta intressanta faktum har
ingå-en studerats av Aniuta Winter18, som visade att
glasforskarens sorgebarn transformationspunkten
närmast kan karakteriseras som ett
övergångsintervall mellan två stabilitetsområden för en
lågtemperatur- (ß-) modifikation och en
högtemperatur-(a-) modifikation. Den förra kännetecknas
bl.a. av högre brytningsindex och lägre
utvidgningskoefficient. I sistnämnda fall kan skillnaden
bli så stor, att ett glas i avspänt skick inte kan
smältas ihop med sig själv i cc-tillståndet. Vid
vanlig temperatur befinner sig därför ett glas i
jämvikt endast under förutsättning att ^-formen
är allenarådande. Men — och detta är det
väsentliga — existensen av den instabila
a-modifikationen behöver icke medföra dubbelbrytning.
Denna heterogenitet yttrar sig i stället bl.a. genom
långsam ökning av brytningsindex. I ett angivet
fall ökade denna storhet på fyra månader med
värdet 4 • 10—5, trots att ingen som helst
dubbelbrytning kunde konstateras.
Med denna korta översikt torde det ha klarlagts,
vilken roll avspänningens riktiga genomförande
spelar vid glastillverkning — ett förhållande som
ännu icke beaktats tillräckligt i vårt land.
Litteratur
1. Brewster, D: Phil. Träns. Roy. Soc. (1816) s. 156.
2. Filon, L N G: Ön the Variation with the Wave-length of the
Double Refraction in Strained Glass. Camb. phil. Soc. Proc. 12:1
(1903) s. 55.
3. Pockels, F: über die Ånderung des optischen Verhaltens
ver-schiedener Gläser durch elastische Deformation. Ann. Phys. (4) 7
(1902) s. 745.
4. Adamson, L H & Williamson, E D: Annealing of Glass. J.
Franki. Inst. 190 (1920) s. 597, 835.
5. Schött, O: Studium einiger physikalischer Eigenschaflen von
Gläsern und über ein neues wertvolles Glas für die Thermometrie.
Z. Instr.-kde 11 (1891) s. 330.
6. Grenet, L. Bull. Soc. Encouragement 3 (1898) s. 1507.
7. Zschimmer, E: Einfluss der Temperatur und Zeit auf die
Dop-pelbrechung ungleichförmig gespannter Gläser, Arsch. phys. Chem.
Glases keram. Mässen (Monatsbeil. Sprechsaals) (1912) h. 2, s. 1;
h. 3, s. 9.
8. Zschimmer, E & Schulz, H: Die Doppelbrechung optischer
Gläser in Abhängigkeit von ihrer chemischen Zusammensetzung und
der Form. Ann. Phys. (4) 42 (1913) s. 345.
9. Twyman, F: Annealing of Glass. J. Soc. Glass Techn. 1 (1917)
s. 61.
10. Maxwell, C: Collected Papers del 2 s. 30, Cambridge 1890.
11. Preston, F W: Fundamental Law of Annealing. Träns. opt.
Soc. 26 (1924/25) s. 270.
12. Morey, G W & Warren, B E: Annealing of Pyrex Chemical
Resistent Glass. Ind. Eng. Chem. 27 (1935) s. 966.
13. Lillie, H R: Viscosily-Temperalure-Time Relations in Glass at
Annealing Temperatures. J. Amer. cer. Soc. 16 (1933) s. 619; Stress
Release in Glass, a Phenomenon involving Viscosity as a Variable
with Time. J. Amer. cer. Soc. 19 (1936) s. 45.
14. Dietzel, A & Nitschmann, F: Untersuchungen über die
Ent-spannung und Schnellkühlung von Gläsern. Glastechn. Ber. 20 (1942)
s. 1.
15. Tool, A Q: Relaxation of Stresses in Annealing Glass. J. Res.
nat. Bur. Stånd 34 (1945) s. 199.
16. Adams, L H: Annealing of Glass as a Physical Problem. J.
Franki. Inst. 216 (1933) s. 39.
17. Gehlhoff, G & Thomas, M: Schnellkühlung von Glas. Z. techn.
Phys. 6 (1925) s. 333.
18. Winter, A: Transformation Region of Glass. J. Amer. cer. Soc.
26 (1943) s. 189; Structural Homogeneity of Glass. J. Amer. cer. Soc.
26 (1943) s. 277.
Allmänna översikter över grundprinciperna för optisk
spänningsmätning: Monack, A J & Beeton, E E: Analysis of Strains and
Stress in Glass. Glass Ind. 20 (1939) s. 127, 185, 223, 257.
Mindlin, R D: A Review of the Photoelastic Method of Stress
Analysis. J. appl. Phys. 10 (1939) s. 222, 273 (omfattande
litteraturförteckning).
Glastillverkningens svårigheter. Landets behov av
fönsterglas och maskinglas tillgodoses normalt dels genom
den inhemska produktionen och dels genom import. De
svenska bruken tillverkar huvudsakligen tunt eller så
kallat enkeltjockt fönsterglas. Det tjocka fönsterglaset och
maskinglaset importeras däremot till största delen. Under
de första krigsåren var försörjningsläget relativt gott,
beroende på dels att efterfrågan minskades och dels att en
tillräckligt stor produktion kunde upprätthållas och dels
att importen i viss utsträckning kunde fortgå.
Är 1942 ökades byggnadsverksamheten, och som
produktionen inte kunde stegras i samma takt, måste
leveranstiderna avsevärt förlängas. Myndigheterna tvingades
därigenom att införa viss förtursrätt vid leverans av glas.
I början av år 1943 blev emellertid knappheten på
råvaror, framför allt soda och kol, allt kännbarare. En
överenskommelse träffades då mellan Industrikommissionen
och de svenska glasbruken, enligt vilken endast
enkeltjockt glas (1,7—2,2 mm) fick tillverkas fritt. För
tillverkning av tjockare glas fordrades kommissionens
medgivande i varje särskilt fall. De svenska bruken förband
sig vidare att endast leverera glas efter medgivande av
Industrikommissionen. För inköp av fönsterglas eller
maskinglas direkt från de svenska bruken måste dessutom
inköpstillstånd företes. Kommissionen uppmanade till
sparsamhet med glaset och framhöll att konstruktioner
och ritningar borde utarbetas så, att enkeltjockt glas
kunde användas. Tyvärr beaktades ej dess anvisningar i
önskvärd utsträckning, kanske till stor del beroende på
att importen av glas fortfarande var fri.
Bristen på råvaror, särskilt soda, och på westfaliska kol
tvingade emellertid Oxelösunds Järnverk, landets största
tillverkare av fönsterglas och maskinglas, att lägga ned
driften på våren 1944. I samband därmed lades vissa
glassorter under beslag.
Vid den inventering, som företogs i samband med
beslaget, visade det sig emellertid att förråden av de beslag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
