Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - »Skogen ger, en bok om Mo & Domsjö AB», av r - Inverkan av råmaterialens kornstorlek på glassmältningens förlopp, av Stig Lindroth - Periodic Chart of The Atoms, av E B - Atomization, av C S - Wennergren—Williams AB - Svenska Revisorsamfundet - Allkopia - Hansa Foto - E Landerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
TEKNISK TIDSKRIFT
om ett enskilt företags historia och utveckling skall kunna
öka våra kunskaper om en hel landsända, men med
hänsyn till Mo & Domsjö-koncernens mångskiftande
verksamhet och företagets storlek, torde denna tanke icke
kunna anses vara omotiverad. Skildringen ger en mycket
levande bild av den svenska skogshanteringens öden och
utveckling ända från 1700-talets mitt fram till våra dagar.
Det är med andra ord sågverkens, massa- och
pappersindustrins samt den moderna träkemins utveckling som
läsaren får följa. Skildringen ligger på ett högt litterärt
plan, kanske i någon mån till förfång för de faktiska
upplysningar som lämnas. De statiska diagrammen har
fått en mycket populär utformning, som ibland är lyckad,
t.ex. då det gäller att belysa den genmsnittliga
årstill-verkningen av sågade och hyvlade trävaror, där man får
en mycket överskådlig bild av utvecklingen; vid andra
tillfällen är framställningssättet minst sagt svårbegripligt.
Intrycket skulle troligen ha blivit ett helt annat, om de
använda symbolerna hade åtföljts av sifferuppgifter.
Boken, soin är utförd i djuptryck, är emellertid mycket
vacker och länder företaget till stor heder. r
Inverkan av råmaterialens kornstorlek på
glassmält-ningens förlopp, av äke Fröhlich. CTH Handl. 1940
nr 49. Gumperts, Göteborg 1946. 36 s., 14 fig. 2 kr.
De kemiska reaktioner, som utspelar sig vid smältning av
glas, har varit föremål för ett flertal undersökningar
(Tammann—Oelsen, Turner, Niggli, McSwinney), men
föreliggande utredning tar för första gången hänsyn till
kornstorleken k hos samtliga tre huvudkomponenter i en
"vanlig" glasmäng, sand, soda och kalksten. De resultat, som
erhållits, torde vara av stort värde för glasindustrin,
speciellt som försöken utförts med tanke på direkt
tillämpning i praktiken.
Försöken har byggts på följande mängsats:
sand 100,0 — soda 34,4 — kalk 24,0 g, motsvarande SiO,
74,92 _ Na20 15,04 — CaO 10,04 %. (Det hade varit
fördelaktigt att ha utgått från en enkel mo/sammansättning
t.ex. Na20 • CaO • 6 Si02.)
Följande iakttagelser kan påpekas:
Reaktionerna i en glasmäng börjar i fast fas, vilket
konstaterades genom bestämning av en
"sammanbaknings-temperatur", som vid ic = 0,10 mm befanns vara 400° men
steg till 500° för Ai=0,55 mm. Härvid torde i första hand
bildas det först av Niggli omnämnda dubbelkarbonatet
Na2Ca(C03)2.
Vid en smälttemperatur på 1 200° har mängens
kolsyrehalt frigjorts vid en insmältningsgrad I (definierad som
den bråkdel av tillsatt sand, som reagerat med sodan och
kalken) på 24 %.
Vid uppvärmning av en mång motsvarande / == 6 %,
bortgick en mot kalktillsatsen svarande mängd C02 mellan
600 och 900°, vilket tyder på bildning av ett kalksilikat.
Studier av reaktionsprodukternas utseende för olika
/-värden visade, att vid högre värden härpå reagerar även
sodan under silikatbildning.
Vid försök med grundmängen (upphettningshastighet
IO°/min) befanns att silikatbildningen skedde i
temperatur-området 500—1 000° för k<= 0,1—0,2 mm och mellan
650 och 1100° för A ,= 0,60—0.75 mm. I större utsträck
ning sker dessa reaktioner först då en flytande fas bildats
(eutektikum mellan soda och ovannämnda
dubbelkarbo-nat har smältpunkt 720°).
Genom studier av mängens nedsmältning har
konstaterats, att / för den grovkorniga mängen var 30 % vid
1 100° och 50 % för don finkorniga vid 1 050°.
Mängens uppjäsning är en störande företeelse speciellt
vid degelsinältning och tilltar med minskad k, varigenom
också luttringen försvåras.
Med en modifierad English-viskosimeter bestämdes
sambandet mellan viskositet och temperatur för olika
/-värden. Upp till /1= 70 ’% sjunker reaktionsprodukternas
smältpunkt för att därpå ånyo stiga. Den med smältning-
ens fortskridande tilltagande viskositeten har självfallet
stort inflytande på gasblåsornas bortgång.
Vid jämförande smältförsök med olika A-värden från
0,15 till 0,55 mm av de tre råmaterialen visade det sig, att
smältningen gynnades av litet A-värde, förutsatt att ingen
sammanbakning ägde rum av sandkornen (vilket visar
blandningens betydelse). En variation av kalkens
kornstorlek hade större inflytande än sodans, ytterligare ett stöd
för åsikten, att kalciumsilikat bildas primärt.
Luttringen sker snabbast vid ett visst optimalt A-värde,
medan nedsmältningen gynnas av ett litet A-värde. En
kornstorlek på omkring 0,2 mm torde komma idealet
ganska nära. Stig Lindroth
Periodic Chart of The Atoms, av Henry D Hurrard,
W.M. Welch Scientific Company, Chicago. 6
Efter krigsslutet har på den svenska marknaden ånyo
en synnerligen instruktiv och fyllig framställning av det
periodiska systemet blivit tillgänglig i form av en
väggkarta, som är tryckt på väv och har dimensionerna
106 X 146 cm.
Grundämnena har där i stort sett ordnats på traditionellt
vis i 8 grupper samt en grupp nr 0 för ädelgaserna, så
i detta avseende bjudes inget nytt.
I fråga om den typografiska utstyrseln kan emellertid
nämnas, att elementens kemiska tecken anges med svart
färg för de vid rumstemperatur fasta ämnena, blå för de
flytande och mörkröd för de gasformiga samt ljusgul för
de sällsynta jordarterna. För att överskådligheten icke
skall bli eftersatt har ytterligare 3 färger kommit till
användning vid den diagrammatiska återgivningen av en de!
fysikaliska förhållanden.
Genom en lyckad kombination av ett grafiskt och
numeriskt framställningssätt kan för varje atom meddelas et I
trettiotal fakta, men denna anhopning av material till
trots verkar kartan ej överbelastad. Man kan säga, att den
rätt använd gör tjänst som ett uppslagsverk över de
kemiska grundämnena. Säkerligen har den en uppgift atl
fylla i undervisningsanstalter och laboratorier. Förklarande
text medföljer i form av ett häfte om 16 sidor. E B
Atomization, av J Hartmann i samarbete med K
Ager-sted och F Lazarus. Ing.-vidensk. Skr. 1942 nr 1. C E Gad,
Köpenhamn 1942. 35 s., 28 fig.
Förf. redogör för en på laboratoriet för teknisk fysik vid
Tekniska Högskolan i Köpenhamn utförd experimentell
utredning av vätskors dispergering (atomization) genom
strömmande gaser i en dispergator enligt Andersen.
Undersökningen, vars resultat framlägges i en rad kurvor,
tabeller och planscher, har tillkommit för att speciellt
klarlägga förloppet i oljebrännare. C S
Wennergren—Williams AB, Stockholm. Katalog över
ca 6 000 utländska tidningar och tidskrifter och ett större
antal facktidskrifter. Det är trots en del bristfälligheter
synnerligen lätt att orientera sig i katalogen tack vare
uppdelningen av publikationerna i fackgrupper och med
hjälp av sakregistret.
Svenska Revisorsamfundet, Stockholm, har utgivit en
fickdagbok för bokförare och revisorer, i praktiskt
fickformat och med artiklar om bl.a. årsrevision,
försäkringsfrågor ur revisionssynpunkt, skattetabeller m.m.
Allkopia, Stockholm. Broschyren "Vi vill bygga med
foto" belyser fördelarna med olika fotografiska
reproduktionsmetoder.
Hansa Foto, Stockholm. Reklamblad, som i fyndiga
bilder visar fototeknikens värde och användbarhet för olika
branscher.
E LanderhoLm, Huddinge. Broschyr på engelska över det
syntetiska vaxet Acrawax C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
