Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 augusti 1946 - Stockholms kommunala verk under kriget. Renhållningsverket, av Åke Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bränslebehov skulle ha blivit en alltför svår
snedbelastning på metangasverket och dels enär det
skulle ha blivit svårt att ordna med
gasförsörjningen exempelvis vid plogning nattetid i
avlägsna förorter.
I tekniskt avseende är metangasen en ganska
god ersättning för flytande bränsle, såsom
framgår av fig. 2. Även ekonomiskt ställde den sig
fördelaktig. Den kostade vid reningsverket 35
öre/Nm3 och med tillägg för kostnad för flaskor,
distribution och gasdepåer stod den i 50 öre/Nm3
på det förbrukande fordonet, motsvarande ett
bensinpris av 50 öre/l. Med den tredjedel av
gasmängden, som återstod sedan spårvägen hade
tagit sitt, drevs ett 150-tal last- och personbilar,
vältar och pumpar, som tillhörde olika
kommunala förvaltningar. Gasen tillfördes dessa fordon
genom byte av flaskorna, som distribuerades av
Renhållningsverket till ett tiotal depåer i olika
delar av staden, där man också fick hjälp med
flaskbytet. Det skulle annars inte varit så enkelt
för en gentlemannachaufför att tanka, ty en
gasflaska väger 75 kg och håller endast 6 Nm3 gas,
motsvarande omkring 6 l bensin. De flaskor vi
använde var tillverkade av kolstål och avsedda
för 150 at ö.
Metandriften har inte givit anledning till många
störningar. De svåraste uppkom när
gastillgången tröt efter större regn eller häftigt tö, då
avloppsledningarna blev renspolade och det
kunde ta någon vecka innan slamtillförseln till
reningsverket blev normal igen. Utrustningen på
bilen bestod av 1—4 flaskor allt efter bilens
storlek samt en reduceringsventil, som i två steg
reducerade trycket till något under
atmosfärstryck, så att motorn fick suga gasen till sig.
Motorerna har mått utmärkt av metandriften och
underhållskostnaderna har varit betydligt mindre
än vid drift med gengas (tabell 1).
Även med gengas som drivmedel kunde
snöplogningen försiggå någorlunda
tillfredsställande. När snön inte är alltför mycket hoppackad
av trafiken använder man med fördel plogbilar
och vi har fått ganska hyggliga resultat med
gen-gasdrivna plogningsbilar med ned till 3 t
lastförmåga. Bilbristen har varit ett svårt krux under
hela kristiden. För plogning och bortkörning av
snön använder vi huvudsakligen lejda åkarbilar.
Vissa dagar har vi haft intill 250 bilar i gång, och
vid flera tillfällen har Transportkommissionen
ålagt oss att begränsa användningen av lastbilar,
för att inte den kommersiella trafiken skulle bli
alltför lidande under den rådande bilbristen.
Där trafiken är så livlig att snön packas ihop
allt efter som den faller och för jämning av
gropig snöbeläggning använder man väghyvlar.
Vid krigsutbrottet hade vi omkring 60 sådana.
Av dessa tog emellertid Kronan omkring en
tredjedel och därtill de bästa. De har inte kunnat
ersättas ännu, så vi har under hela kristiden lidit
stor brist på redskap för att hålla gatorna jämna.
Vi vidtog emellertid särskilda åtgärder för att
hålla redskapen i gång så mycket som möjligt
och nådde rätt bra resultat. Som exempel kan
nämnas att vid de ihållande snöfallen under
dagarna 18-26 februari 1941, då den
sammanlagda nederbörden uppgick till 36 mm,
motsvarande ett snötäcke på omkring 40 cm, uppvisade
fem gengasdrivna väghyvlar körtider av 20-22 h
om dygnet i genomsnitt för en vecka och
16-19 h om dygnet i genomsnitt för två veckor.
Tabell 1. Jämförelse mellan gengas- (ved) och metandrift
vid renhållningsavdelningens lätta lastbilar år 1943
| Drivmedel | Vedgas | Metan | |
| Antal fordon................... | 5 | 17 | |
| Körsträcka .................... | km/år | 42 200 | 220 100 |
| Drifttid ....................... | h/år | 8 400 | 50 100 |
| Driftkostnader (bränsle, olja,
batterier, skatt, försäkring) ... | kr/mil | 2,51 | 2,02 |
| kr/h | 1,37 | 0,94 | |
| Kostnader för reparationer och
service ...................... | kr/mil | 5,14 | 3,23 |
| kr/h | 2,57 | 1,43 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
