Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 24 augusti 1946 - Ernst Nilsson †, av Johan Sjödin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
TEKNISK TIDSKRIFT
Ernst Nilsson †
Den 3 augusti 1946 avled major VVK Ernst
Nilsson. I en av våra största dagliga tidningars
minnesteckning över honom anfördes bl. a. följande:
"Av svenska brotekniker har väl inte många
förunnats att medverka vid planläggandet och det
konstruktiva utförandet av så betydande och
krävande uppgifter som Ernst Nilsson. När
järnvägsbron över Hammarbyleden över Årsta holmar
äntligen skulle utföras, gällde det att finna den
lämplige mannen att leda de betydande
konstruktiva arbeten, varmed denna, den hittills största
och mest krävande brobyggnad i Sverige, var
förenad. Att valet föll på major Nilsson var ej
att förvåna."
Om den skicklige och initiativrike väg- och
vattenbyggnadsingenjören, banbrytaren inom de
rörliga broarnas gebit, om hans betydelsefulla
gärning i allmänhet och för huvudstadens utveckling
i synnerhet må här ytterligare anföras följande.
Stockholms belägenhet vid vatten, dess snabba
tillväxt och trafikens ständiga krav på ökade
bredder samt större bärighet på redan befintliga broar
har tid efter annan framtvingat förstärkning eller
ombyggnad av de flesta äldre broarna, ävensom
uppförande av nya broar, där förbindelseled
tidigare saknats. För dessa uppgifter har staden
under nära fyrtio års tid haft förmånen att
förfoga över Ernst Nilssons kunnighet och kapacitet.
Då det skulle föra för långt att uppräkna
samtliga dessa byggnadsverk, beröras här nedan
endast de, som kunna ha ett mera allmänt intresse.
S:t Eriksbron öppnades för trafik 1906.
Bottenförhållandena voro sådana, att det för vårt land
dittills tämligen oprövade grundläggningssättet
med tryckluft måste tillgripas. Bron erhöll ny
överbyggnad i samband med breddningen 1937,
som skedde under pågående trafik. Slussbroarna
vid Karl Johans torg (klaffbroar) ha tid efter
annan om- och tillbyggts. Broarna över
Hammarbyleden, utgörande jämte den förstnämnda av
Statens Järnvägar anlagda Årstabron, tvenne
klaffbroar, nämligen Danviksbron (1923),
Skansbron (1925) samt svängbron öster om
Hammarbyslussen för järnvägstrafiken mellan norra och
södra Hammarbyhamnen (1939). I Hornsgatans
förlängning utfördes över Liljeholms viken en
pålad träbro år 1914 med öppningsbart
sväng-spann i fackverkskonstruktion. Vidare må
nämnas svängspannet till den första Tranebergsbron
i modern tid, den av professorerna Fellenius och
Linton konstruerade pontonbron (1914),
Stadshusbron, klaffbro (1919), den rörliga klaffen i
flottbroförbindelsen mellan Essingeöarna (1921),
den nuvarande Tranebergsbron (1934) med det
dittills största valvet i armerad betong i världen,
Västerbron (1935), varvid bågsvetsningstekniken
med framgång tillämpades, bl.a. för hopfogning
av stålöverbyggnaden i brodelen över Pålsundet.
Nitning ersattes med svetsning även vid utförande
av den nya Ålkistebron (1936), den breddade
överbyggnaden till S:t Eriksbron (1937), liksom
vid utförandet av en ny bro mellan Kungsholmen
och Lilla Essingen (1937) och nya Bällstabron
(1937) samt förenämnda svängbro vid Skanstull.
Ernst Nilsson, som var född i Normlösa,
Östergötland, den 30 januari 1874, blev student i
Linköping 1894 och utexaminerades från K. Tekniska
Högskolan 1899. Efter ett par kortvariga
anställningar har han från 1902 intill sin pensionering
den 1 januari 1941 varit knuten till Stockholms
stad, med tjänstledighet 1923—1928 för
Ärsta-brobygget. I Väg- och Vattenbyggnadskåren blev
han löjtnant 1906, kapten 1914 och major 1926.
Han företog ett flertal studieresor till andra
länder, bl.a. till Nord-Amerika. För
svetsningsteknikens utveckling, speciellt bågsvetsningens
till-lämpning vid utförande av broar, torde den av
Ernst Nilsson på uppdrag av Stockholms
Hamnstyrelse år 1938 företagna utlandsresan ha varit
av stor betydelse. I en redogörelse över
undersökningar i anledning av broolyckorna vid Bahnhof
am Zoo och Rüdersdorf i Tyskland samt Hasselt
i Belgien samma år påvisar han, vilka åtgärder,
som böra vidtas för att dylika missöden ej skola
inträffa. En viktig detalj, som härvid förordas,
är den numera tämligen allmänt tillämpade
röntgenfotograferingen av svetsade konstruktioner.
Ernst Nilsson var mån om att meddela nya rön
och vunna erfarenheter till vidare kretsar än sina
närmaste medarbetare. Han har utöver många
föredrag och tungt vägande inlägg vid
sammankomster inom olika sammanslutningar varit en
flitig författare, icke minst i Teknisk Tidskrift.
Ernst Nilsson var sedan 1932 arbetande medlem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
