Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Studiemetoder vid fortbildningsarbetet inom industrin, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
827
Fig. 2. Lektion i svenska i kursen för kontorselever;
undervisningen bedrives i form av studiecirkel för att
eleverna, som just slutat folkskolan, inte skola känna sig
placerade på skolbänken igen.
kursen inte pågår alltför kort tid. Klassen får
inte heller vara för stor. Man brukar i regel inte
gärna vilja överskrida antalet 30 elever. Med
tillhjälp av hemuppgifterna liksom räkningen
framme vid svarta tavlan får läraren en god möjlighet
att känna varje elev på pulsen på ett betydligt
bättre sätt än genom föreläsningar.
Liksom vid föreläsningarna måste man också
här uppställa vissa krav på läraren. Generellt
kan man ställa samma krav på honom som på
en god skollärare. Han skall var god pedagog,
kunna uppehålla disciplin i klassen utan att
spela översittare av något slag och kunna sitt
ämne mycket väl. Han får inte verka osäker om
han råkar ut för något besvärligt problem, som
han måste klara upp inför klassen. Han bör
också vara en smula psykolog och få eleverna
att känna sig lugna även om de stå framme vid
svarta tavlan och ha råkat ut för en besvärlig
sak, som de inte kunna klara av omedelbart.
Denna studiemetod kan vara lämplig under
följande förutsättningar:
ämnets art kräver att varje elev arbetar själv
och löser uppgifter av olika slag;
eleverna bo på samma plats och alltså kunna
samlas till lektionerna;
kursdeltagarna utgöras av yngre elever; i detta
fall är den kanske rent av nödvändig.
Studiecirklar
Denna studiemetod har på senare år blivit
synnerligen populär inom de olika
bildningsförbunden, såväl bland arbetare som bland tjänstemän.
Hela det nutida bildningsarbetet bygger i stor
utsträckning på studiecirklar. Inte minst
korrespondensinstituten ha gjort mycket för att
popularisera denna metod. Det speciellt
utmärkande för studiecirkeln framgår egentligen av
namnet. Den utgör en sluten krets för gemensamt
bedrivande av studier i något ämne.
Genom korrespondensinstitutens medverkan ha
studiecirklarna blivit lätta att arrangera och ge
gott resultat. Detta sammanhänger med att
deltagarna i korrespondenskurserna ha fått ett gott
•studiematerial. Genom samarbetet med
korrespondensinstituten ha de också fått tillgång till lärare,
även om denne inte är personligen närvarande
vid sammanträdena.
Studiecirklar kunna ordnas enligt nedanstående
alternativ:
I alternativ 1 sakna deltagarna i studiecirkeln
en lärare helt och hållet och bli därigenom helt
beroende av en korrespondenskurs, som
diskuteras gemensamt på sammanträdena. Var och en
av deltagarna sänder in lösningar på de olika
lärobrevens uppgifter på samma sätt som vid
vanlig korrespondensundervisning. Detta
alternativ är dock av flera orsaker mindre lämpligt vid
fortbildningsarbete.
Enligt alternativ 2 avfattar cirkeln gemensamt
ett svar på brevets uppgifter, vilket sedan sändes
till institutet för rättning. För cirkeln utses en
särskild studieledare, som får svara för
kontakten med institutet. Alternativ 2 är billigare än
alternativ 1, eftersom institutets rättningsarbete
minskas. I båda fallen erhåller naturligtvis varje
deltagare i cirkeln en komplett
korrespondenskurs, vilken av studieledaren för cirkeln
lämpligen utdelas med ett brev i taget i takt med
undervisningen.
Alternativ 3 slutligen, vilket även brukar kallas
lärarecirkel, utmärker sig av att studiearbetet
ledes av en lärare, som väl behärskar ämnet. I
detta fall har samarbetet med
korrespondensinstitutet inskränkts enbart till att institutet levererar
studiematerialet. I övrigt rättar läraren själv
lösningarna och leder arbetet på samma sätt som
vid vanlig direktundervisning.
Detta tredje alternativ överensstämmer
egentligen även med vad som brukar kallas
seminarieövning och som i viss utsträckning gjort sitt intåg
på Tekniska Högskolan. I det betänkande
angående den högre tekniska undervisningens ordnande,
som utkom år 1943, ha de sakkunniga uttalat
som sin mening, att alla tillfällen till
seminarieövningar böra utnyttjas. De sakkunniga säga i
fortsättningen: "Det är nämligen vid dylika
tillfällen, som läraren kanske mest kan lära känna
de studerande och inverka genom sin
personlighet, men det är också därigenom som läraren
bäst kommer underfund med svagheterna i sin
egen undervisning och vinner erfarenhet om var
de största svårigheterna i studiearbetet äro till
finnandes."
Med detta uttalande ha vi egentligen fått
lärar-cirkelns fördelar i blixtbelysning. Det finns ingen
studiemetod, som ger en sådan intim samverkan
mellan lärare och elever som just denna. Läraren
har bildligt talat klivit ned från sin kateder och
satt sig bland eleverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
