Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Studiemetoder vid fortbildningsarbetet inom industrin, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
830
TEKNISK TIDSKRIFT
av lärobrevet. Det är därför en mycket stor konst
att avfatta svarsuppgifterna så att de verkligen
fylla sin uppgift.
Den andra fasen vid
korrespondensundervisningen utgöres av rättningsarbetet. Det hjälper
inte om korrespondenskursen är aldrig så väl
utarbetad och svarsuppgifterna äro perfekta, om
själva rättningsarbetet skötes slarvigt.
Rättnings-arbetet går som bekant i regel till på det sättet,
att eleven sänder in sina svar på ett visst
lärobrev till institutet, där svaret registreras och
sändes vidare till vederbörande lärare för rättning.
Sedan läraren gått igenom brevet och rättat det
på vanligt sätt, sänder han det tillbaka till
institutet, som vidarebefordrar brevet till eleven
tillsammans med ett nytt lärobrev. Detta utgör
således elevens enda kontakt med läraren. Denna
kontakt bör göras så personlig som möjligt. Av
rättningarna bör eleven se, att läraren verkligen
läst igenom hans uppgifter och hans lösningar
och försökt sätta sig in i hans tankegång. Eleven
skall kunna lära sig även av rättelserna. Det
duger inte att läraren bara skrivit fel eller rätt;
är lösningen felaktig måste han också motivera
rättningen i den därför avsedda kolumnen. Är
svaret av beskrivande art finnas även många
möjligheter för läraren att infoga någon
kommentar, även om svaret i sig självt är fullt riktigt.
Rationalisering av rättningsarbetet kan
naturligtvis vara bra men får inte drivas för långt. Det
kan t.ex. förekomma, att läraren använder sig
av gummistämplar i stället för att skriva för
hand. Jag tror inte detta är så lyckligt. Ibland
användas tryckta lappar, som läggas med i det
rättade brevet, vilka innehålla den fullständiga
lösningen av en viss uppgift. Dessa ha
naturligtvis tillkommit på så sätt, att en viss fråga i ett
visst brev oftast besvaras felaktigt av eleverna.
Läraren eller kanske institutet har naturligtvis
tröttnat på att skriva samma rättelser
oupphörligt och kommit på den idén att låta trycka en
liten lapp. I stället för att rätta en viss uppgift
på vanligt sätt bifogas då motsvarande lapp. Det
är emellertid föga troligt att eleven genom ett
sådant förfaringssätt får någon känsla av
individuell behandling. Behövas sådana lappar, är
det nog ett tecken på att antingen lärobrevet är
ofullständigt eller att svarsuppgifterna äro
olämpligt formulerade.
Beträffande svarsblanketterna tillämpa
instituten något olika principer. Vid vissa skolor
användas vanliga enkla ark i format A 4, medan
andra hålla sina elever med särskilda
svars-häften. De enkla arken ha fördelen av att vara
lätthanterligare och kosta mindre vid
postbefordran än svarshäftena. Svarshäftena uppvisa i
gengäld den stora fördelen, att läraren vid
rättning av ett visst brev kan bläddra tillbaka i häftet
och se hur eleven löst tidigare uppgifter i samma
kurs. Detta förfaringssätt är i regel omöjligt då
det gäller de enkla svarsblanketterna och för att
i någon mån motverka denna olägenhet kan det
därför vara lämpligt att läraren i detta fall för
journal över sina elever, med anteckning om de
fel som de göra. Särskilt viktigt är detta om
eleven studerar relativt långsamt, så att läraren
kanske hunnit glömma bort hur elevens tidigare
lösningar sågo ut.
Man räknar med att eleven vid en
korrespondenskurs skall kunna hålla en viss studietakt.
Vid större kurser får eleven ett schema, efter
vilket han bör studera. Om det råkar dröja litet
för länge mellan två brev kan det därför hända
att institutet gör en vänlig påstötning till eleven
att han bör skynda på kursen. Det ligger för
resten i elevens eget intresse att inte studera
alltför långsamt, ty då hinner han kanske glömma
bort tidigare brev när han skall besvara ett
följande. Han måste således företa ideliga
repetitioner för att inte tappa tråden.
Fördelarna med korrespondensundervisningen
ha väl egentligen redan framgått av det
föregående. De äro således bl.a. att man är helt
oberoende av lokaler och speciella tider för
undervisningen. Eleverna kunna var och en helt arbeta
i egen takt och utnyttja lediga stunder, t.ex. vid
spårvagns- och tågresor m.m. Några särskilda
terminer finnas inte, utan studierna kunna fortgå
under hela året. En annan fördel vid studiet av
en god korrespondenskurs är att eleven tvingas
att sätta sig in i varje detaljproblem i kursen för
att över huvud taget kunna fortsätta med denna.
Korrespondensundervisningen är därför för
eleven en arbetsam studiemetod men just därigenom
kan man också räkna på att den ger ett gott
resultat, om den skötes på rätt sätt.
Nackdelarna med korrespondensundervisningen
äro för övrigt även de ganska påtagliga. Den rent
personliga kontakten mellan lärare och elever
är fullständigt borta. Likaså saknas den
stimulerande inverkan, som samvaron med andra
elever inom ett och samma ämne har. Eftersom
korrespondensstudier kräva en avsevärd energi
från elevens sida är det tydligt, att denna form
av undervisning inte heller är lämplig för alla
sorters människor. Man kan naturligtvis även
diskutera, om korrespondensmetoden är lämplig
för alla slag av ämnen. I de ämnen där det endast
gäller att lära in ett visst stoff, går denna metod
alldeles utmärkt. Vid sådana ämnen däremot,
som äro förbundna med övningar eller dylikt, får
man nog företa undersökningar från fall till fall.
Vid korrespondensstudier föreligger alltid en
viss risk för fusk. Det kan hända att en elev vid
utarbetandet av svarsuppgifterna erhåller hjälp
från något håll. Risken för sådan obehörig
medverkan torde dock minska i samma mån som
kursen ökar i längd. För små kurser, och alldeles
speciellt där det gäller för någon att genom en
korrespondenskurs endast skaffa ett betyg i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
