- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
831

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Studiemetoder vid fortbildningsarbetet inom industrin, av Tore Porsander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 augusti 1946

831

ämne, lår man nog tyvärr alltid räkna med
risken att kursen inte är helt utarbetad av eleven
själv.

Efter dessa allmänna synpunkter på
korrespondensundervisning skola vi nu närmast se, hur
man kan tillämpa denna metod vid
fortbildningsverksamheten inom industrin. Då man bygger
upp en sådan verksamhet är det viktigt, inte
minst av ekonomiska skäl, att man tar vara på
allt tillgängligt studiematerial, som är lämpligt
för företaget i fråga. En hel del kurser måste nog
utarbetas inom företaget självt men de
grundläggande ämnena och de grundläggande
synpunkterna kunna utan vidare tas utifrån, från
något korrespondensinstitut t.ex. Man behöver
inte mer än bläddra igenom de olika prospekten
från korrespondensinstituten för att inse att man
här har kurser i de flesta ämnen, som kunna
tänkas. Av naturliga skäl äro dessa kurser hållna
relativt allmänt, så att de passa så många elever
och så många företag som möjligt. Det enklaste
fallet inträffar då en viss korrespondenskurs kan
användas i fullständigt oförändrat skick. Då
behövs det bara en överenskommelse med
korrespondensinstitutet, varefter studierna kunna
igångsättas omedelbart.

Vid flera företag, där man använder sig av
korrespondenskurser i fortbildningsarbetet, har man
vänt sig till ett enda institut och från detta tagit
alla de korrespondenskurser, som man behövt.
Detta förfaringssätt har naturligtvis många
fördelar, särskilt som de olika kurserna vid ett visst
institut bygga på varandra. Skulle man i ett sådant
fall ta kurser från olika korrespondensinstitut
blir det kanske svårare att få de olika ämnena
att ansluta till varandra på rätt sätt.

Man kan dock naturligtvis inte förutsätta, att
ett visst institut har de bästa kurserna i alla
ämnen. Konkurrensen tvingar ju instituten till
ständiga kursförbättringar och det sker därför
ofta en växelvis förbättring av kvaliteten. Med
hänsyn till att man vill ha den bästa kursen är
det därför lämpligt att jämföra institutens kurser
i det ämne, som det är fråga om, innan man
bestämmer sig. Står ämnet isolerat utan direkt
sammanhang med redan pågående
korrespondenskurser är det därför lämpligt att ta den
bästa kursen, oberoende av varifrån man kan få
tag i den.

Vid undersökning av de olika
korrespondenskursernas lämplighet får man naturligtvis icke
endast ta hänsyn till deras rent pedagogiska
uppställning och deras framställning av lärostoffet.
Inte minst viktigt ur företagets synpunkt är att
de framställda synpunkterna överensstämma
med företagets egna, liksom också att kursens
omfång står i överensstämmelse med den tänkta
uppläggningen av ämnet för företaget. I vissa
fall kan det inträffa, att en i sig själv alldeles
utmärkt kurs uppvisar vissa detaljer, som stå i

direkt strid mot de bruk, som förekomma inom
företaget. Man kan då träffa en
överenskommelse med korrespondensinstitutet om justering
av den ursprungligen tänkta kursen. Man kan
omarbeta ett eller ett annat lärobrev eller kanske
endast vissa delar, och denna omarbetning kan
antingen ske på institutet eller hos företaget
självt.

Det förekommer även att ett företag träffar
överenskommelse med ett korrespondensinstitut
om utgivning och uppläggning av en hel kurs för
företagets anställda. En sådan sak blir givetvis
ganska dyrbar och man måste därför från
början noga kalkylera med hur många elever,
som komma att läsa kursen och vad priset blir
per elev. Det finns flera alldeles utmärkta
korrespondenskurser upplagda enligt denna princip.

För vissa korrespondenskurser har man ibland
anledning befara, att kursdeltagarna anknyta
svaren till speciella förhållanden i företaget. Det
blir naturligtvis i så fall inte så särskilt lätt för
läraren vid korrespondensinstitutet att kunna
rätta dessa svar, om han inte känner till
företagets förhållanden. I sädana fall kan det vara
lämpligt, att någon person inom företaget
tjänstgör som lärare och rättar breven, eller också att
företaget ställer alla erforderliga uppgifter till
institutlärarens disposition.

Vid stora företag, där denna
fortbildningsverksamhet antar sådana dimensioner, att en eller
flera personer få i uppdrag att sköta denna,
kan man också tänka sig möjligheten, att
företaget köper in korrespondenskurser från
ett institut och använder dessa i egen regi
eller att kursen utarbetas helt inom
företaget. Detta betyder således i verkligheten att
företaget självt ordnar med eleverna, sänder ut
korrespondenskursernas lärobrev i tur och
ordning, tar emot de besvarade uppgifterna, sänder
dessa till en lärare för rättning, tar emot de
rättade uppgifterna och sänder dessa vidare
tillbaka till eleverna. Detta kräver således en
organisation av i princip samma slag som
korrespondensinstitutens egna, ehuru givetvis i avsevärt
mindre skala. I sädana fall får emellertid
företaget betydligt större frihet beträffande
kursvalet, ändringar osv. Därtill kommer den stora
fördelen, att företaget står i omedelbar kontakt
med eleverna i studiearbetet.

Inom ett företag kan det hända att de elever,
som studera en viss korrespondenskurs, befinna
sig på samma avdelning som arbetskamrater och
sitta intill varandra. Det ligger då ibland ganska
nära till hands att de diskutera kursens problem
med varandra, så att de mer eller mindre indirekt
faktiskt hjälpa varandra. Man kan naturligtvis
diskutera om detta är en nackdel eller en fördel.
Det är naturligtvis en nackdel om en viss elev får
direkt hjälp av en annan, så att han kan svara på
lärobrevens uppgifter utan att förstå dem. Där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0843.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free