Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Kontakt och samverkan inom industriföretag, av Henrik Pyk, Th. Christiansen och Gunnar Aste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 1 augusti iyA6
835
åsikt redan i förväg låta meddela, att diskussion i form
av kritik ej bör förekomma, förrän de inledande
föredragen avslutats och åhörarna bibringats åtminstone en
ytlig kännedom om sammanhangen. Frågor böra däremot
gärna få framställas på sådana punkter, som verkat
svårförståeliga. Alldeles särskilt måste det framhållas, att man
i de framtida diskussionerna bör hålla sig till sak och ej
ge sig in på frågor, som ej hunnit i detalj behandlas och
som åhörarna därför ej tillnärmelsevis behärska.
Detta var också vad jag vid mitt första föredrag måste
framhålla, och sedan dess ha diskussionerna haft ett i
stort sett mycket tillfredsställande och värdigt förlopp.
Jag vill alldeles särskilt framhålla, att man under inga
förhållanden bör låta föredragshållarna ensamma uppträda
i diskussionerna. Det är nödvändigt, att någon av
företagets ansvariga chefer är närvarande vid sådana
föredrag, som följas av diskussion, ej endast för att hindra
upptagandet av under förhållandena olämpliga
diskussionsämnen utan i minst lika hög grad därför, att det vid
diskussionerna nästan alltid ges utmärkta tillfällen att
göra inlägg av största betydelse för förståelsen av de
åtgärder av skilda slag, som vidtas av ledningen, och som
ofta ej kunna tillfredsställande förklaras av
föredragshållaren själv.
Efter ett föredrag om experiment och konstruktion kan
en företagsledare på ett naturligt sätt och helt osökt
komma in på t.ex. licensverksamheten utåt och med siffror
påvisa, att en dylik verksamhet ej endast kan betala bela
konstruktionsavdelningen utan även i vissa fall lämna
överskott, som i regel utnyttjas för utvecklingen och för
en förbättring av arbetsförhållandena.
Efter ett föredrag om tidstudier kan man med 100 %
säkerhet förutse, att någon arbetare framhåller, att denna
verksamhet säkerligen ej betalar sig. Den kostar mer än
den smakar, kassationerna stiga och även om kortare tider
uppnås för operationerna, så blir det ekonomiska
resultatet säkerligen sämre. En företagsledare kan då klargöra,
att han långt ifrån alltid är imponerad av en förkortning
av operationstiderna. Saken skärskådas mycket mera
ingående, och först när en slutgiltig efterkalkyl med
hänsynstagande till samtliga i priset ingående kostnader
inklusive kassationer, riskmoment m-m. föreligger, kan
frågan slutgiltigt bedömas. När föredragshållaren ej
behärskar hela området, kan det vara svårt nog för honom
att övertygande förklara detta.
I samband med ett föredrag om kalkylering kan
företagsledaren vid diskussionen hålla ett litet anförande om
prissättningsfrågor. Han har därvid tillfälle att framhålla
vikten av att de icke kalkylerbara riskerna betalas och
samtidigt ge en del exempel på dylika risker, som folk i
allmänhet och även arbetarna troligen aldrig ägnat en tanke
åt. Detta leder vidare fram till en av företagsledarens
främsta uppgifter, nämligen att slå vakt om utvecklingens
intressen, och härmed är han osökt inne på lönepolitiken
och den oerhört viktiga frågan om de ekonomiska
förutsättningarna för att utvecklingen skall kunna föras vidare
och levnadsstandarden höjas.
Det framställs dessutom under diskussionens gång ofta
frågor, på vilka endast en företagsledare kan ge
uttömmande svar. Misslyckanden såväl i fråga om
organisationsformen som konstruktionerna kunna tyvärr ej alltid
undvikas. De observeras och kommenteras i regel av de
anställda, som givetvis ha mycket svårt att se och bedöma
de orsaker, som bidragit till ett misslyckande, eller inse,
att även ett misslyckande kan innebära ett framsteg t.ex.
i form av ökade erfarenheter. Här är det på sin plats, att
en av företagscheferna griper in och förklarar
sammanhangen eller helt frankt medger, att ett misstag begåtts.
Detta var endast några få exempel. Erfarenheten har
visat, att vid varje diskussion rikliga tillfällen förelegat,
då ett ingripande från företagsledaren visat sig motiverat,
dels för att avge direkta svar på framställda frågor, dels
för att utnyttja lämpliga tillfällen att avge förklaringar i
ömtåliga ämnen. Allt efter som föredragsserien fortsätter
och åhörarna komma mera in i förhållandena, kan man
uppmuntra en ökad frihet i diskussionen, men det är då
också önskvärt, att det finns någon i ansvarig ställning,
som håller ihop det bela och under diskussionerna ser
till, att ett logiskt sammanhang hela tiden följes.
Föredragen ha hållits med 14 dagars mellanrum. Jag har
emellertid en känsla av, att man bör koncentrera hela
kursen till en så kort tidrymd som möjligt, så att åhörarna
få en mera samlad bild av det hela. Ett föredrag per vecka
torde därför vara lämpligare, om så är genomförbart.
Finner man lämpligt, kunna däremellan inläggas några
diskussionsaftnar, och det råder intet tvivel om, att det då
i övervägande grad blir de mera ekonomiskt betonade
frågorna, som komma att tas upp till behandling.
Om man sköter det hela väl, tror jag, att en dylik
föredragsserie med diskussion, eventuellt kompletterad med
kortfattade kompendier inom vissa områden, blir av stort
värde ej endast direkt för företaget självt utan även
indirekt genom ökad förståelse för det gemensamma arbetet
och därmed även ökad arbetsglädje. Även om
diskussionerna ej alltid ge något direkt utbyte i form av positiva
förslag, ge de dock företagsledarna värdefulla impulser.
Interna publikationer
Jag har hittills avsiktligt endast behandlat den muntliga
formen av intern information, därför att jag anser, att
denna är det mest givande sättet att skapa förståelse och
åstadkomma samverkan. Muntligen kan man på ett helt
annat sätt än skriftligen inverka på sinnena och skapa det
önskvärda förtroendet. Har man rätt i en saklig diskussion,
så framgår nog detta ganska klart för vederbörande. Det
är emellertid uppenbart, att man ej skall använda enbart
det muntliga framställningssättet, dels därför att man på
denna väg ej kan nå alla dem man önskar komma i
kontakt med, dels därför att det ej är allom givet att kunna
muntligen framföra sina åsikter.
Redan för ett 15-tal år sedan igångsattes vid Atlas Diesel
utgivande av en Atlas Diesel Bulletin, avsedd för såväl
intern information som för kundkretsen. Tyvärr blev det
emellertid ej så mycket bevänt med den interna
informationen. Mer och mer vikt lades vid ett högklassigt
innehåll, huvudsakligen avsett för kunderna. Bulletinen
blev som engelsmännen säga allt mer och mer "high
brow", och den interna informationen försvann så
småningom alldeles ur dess spalter.
Med ingången av år 1945 startades emellertid på
verkstadsledningens initiativ Atlas Diesels Verkstadsblad, som
enligt min mening är ett steg i rätt riktning. Denna
publikation, som utkommer varje månad, och som till en
början endast distribuerades bland tjänstemännen, gör
inga som helst anspråk på högklassighet, vad utstyrseln
beträffar. Den sköts av en redaktionskommitté,
sammansatt av ingenjörer och verkmästare, och trycks vid
bolaget. Fordringarna på stiliseringskonsten äro ej höga,
huvudsaken är att innehållet är av intresse. Den är ej och
kommer ej heller i framtiden att vara avsedd för
utomstående. Avsikten är således, att den skall tillfredsställa
alla rimliga fordringar på intern information för
åstadkommande av kontakt och samverkan inom bolaget. Varje
verkstadsavdelning har sin spalt reserverad, men utrymme
tilldelas dessutom vem som helst inom företaget, som har
något av värde att komma med, något som kan bidra till
att sprida kännedom om vad som rör sig inom bolaget
och till att förbättra samverkan och utvecklingen till de
anställdas och företagets fromma. Saklig kritik
uppmuntras, och även musik, idrott och personalia etc. ha
utrymme sig tilldelade. Man får sig här till livs allehanda
intressanta uppgifter om bolaget och dess verksamhet, om
nyanskaffningar till maskinparken m.m. sådant.
Det första årets erfarenhet har visat, att detta
verkstadsblad har en stor uppgift att fylla, och det är nu bestämt,
att det även skall distribueras bland arbetarna, som givet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
