Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Arbetspsykologin i den industriella demokratins tjänst, av Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838
TEKNISK TIDSKRIFT
Arbetspsykologin
i den industriella demokratins tjänst
Fil. doktor Gösta Ekelöf, Stockholm
Allt tyder på att våra dagars arbetsliv här i
Norden går mot en allt längre driven
demokratisering. Efter förra världskriget lyckades
arbetar-parten genom lagstiftning och kollektiva avtal att
förvärva sig ett med arbetsgivarparten likvärdigt
inflytande på lönerna. Den lyckades även
genomdriva att såväl arbetsmiljön som arbetstiden blivit
reglerad i syfte att tillvarata arbetarpartens
strävan att skydda sig mot risker för ohälsa,
olycksfall och överansträngning. Nu efter det andra
världskriget har ett nytt steg tagits i
demokratiseringssyfte, i det arbetarparten kräver inflytande
på företagens ekonomiska och tekniska ledning.
Denna demokratiseringsprocess är ju endast ett
led i en allmän, världsomfattande revolution, som
började med förra världskriget och förmodligen
kommer att fortgå än ett och annat tiotal år,
innan politisk, ekonomisk och social jämvikt åter
inträder. Var och en som betraktar fri
företagsamhet som en tillgång för ett lands välstånd bör
emellertid vara angelägen om att denna
demokratiseringsprocess får en sådan utveckling, att den
fria företagsamhetens anda ej dör ut. Vi har även
anledning tro, att här i Norden med dess
demokratiskt skolade folkgrupper densamma bör
kunna ledas i en för hela vårt fria näringsliv
befordrande riktning. Ett av villkoren härför är
emellertid, att en anda av trivsel och ömsesidig
förståelse samt av villighet till gemensamt ansvar
för företagens sunda utveckling kan väckas till
liv och odlas upp inom arbetslivet, arbetstagare
och arbetsgivare emellan.
Arbetsplatsens anda är en del av arbetsmiljön.
Den byggs upp av de på arbetsplatserna
samverkande människornas intresse och känsla av
ansvar för arbetet samt av den inställning
överordnade och underordnade har till varandra. Finns
hos tjänstemän och arbetare intresse för arbetet
och villighet att ta personligt ansvar för
beordrade uppgifter, och är förhållandet mellan ledare
och ledda förtroendefullt och respektfullt, och
bemöter de varandra med ömsesidig aktning, så
byggs upp på arbetsplatsen en god anda, som är
en utmärkt jordmån för hög arbetseffektivitet och
för samverkan. Är inställningen däremot
ointresserad och ansvarslös och bemöter överordnade
DK 331 : 159.9
och underordnade varandra respektlöst och med
misstroende, blir andan på platsen dålig,
arbets-villigheten, arbetseffektiviteten och samverkan
trivs ej i en sådan atmosfär.
Det är en sådan anda av ömsesidigt
respekterande och villighet till samverkan som är
förutsättningen för att formerna för den industriella
demokratin skall kunna utgestaltas på
förhandlingsväg och med villighet från arbetarpartens
sida att ej förgripa sig på de primära
förutsättningarna för nödvändig rörelsefrihet och för en
effektiv ledning. Kan ej den andan mobiliseras,
kan man befara, att utvecklingen mot ökat
inflytande från arbetstagarpartens sida på ledningen
så småningom kan hamna i någon form av
statsdiktatur.
Det är tämligen uppenbart, att arbetarparten av
detta samarbete hoppas på ekonomiska fördelar.
Helt säkert hoppas den även på att kunna vinna
större trygghet i anställningsförfarandet. Men vad
den kanske framför allt hoppas på är, att genom
en demokratiskt orienterad samverkan med
arbetsgivarparten inom företaget kunna medverka
till att trivseln och arbetsglädjen blir mer allmän.
Det är väl även vad arbetsgivarparten främst
väntar sig av den industriella demokratin.
Förverkligandet av denna förhoppning hänger emellertid
i hög grad samman med hur förhållandet på
arbetsplatsen mellan olika grupper av ledare och
arbetare kommer att utvecklas. Kan ingenjörer
och övriga arbetsledare tillvinna sig arbetarnas
förtroende, respekt och aktning, är därmed en
viktig förutsättning vunnen för att genom
förtroliga överläggningar och överenskommelser kunna
skapa de yttre förutsättningarna för trivseln.
Men konsten att vinna arbetarnas förtroende och
aktning hänger samman ej blott med ingenjörens
yrkesskicklighet och förmåga att organisera och
leda arbetet. Den är i lika hög grad beroende av
hans personliga uppträdande och hans förmåga
att i ledningen ta vederbörlig hänsyn till de
känsliga psykologiska faktorerna i arbetet och
sammanlevnaden.
Det är insikten härom som lett till det
nyvaknade intresset för psykologiska frågor hos
personer i arbetsledande ställning inom våra dagars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
