Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Arbetspsykologin i den industriella demokratins tjänst, av Gösta Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
839
arbetsliv. Till denna kategori höra framför allt de
inom industrin anställda arbetsledande
ingenjörerna. Till deras gagn är det även i första hand,
som under de senaste åren från olika bokförlag
utgivits en del litteratur på den tillämpade
psykologins område såväl inom Sverige som Norge.
Denna litteratur på de skandinaviska språken tar
framför allt sikte på förhållandena inom
industrin.
Sålunda har Alf Ahlberg, rektor vid Brunnsviks
Folkhögskola, filosof och psykolog, i en skrift
betitlad "Psykologiska synpunkter på arbetslivet"
lämnat en kortfattad men god översikt över några
mer väsentliga psykologiska och fysiologiska
spörsmål, som sammanhänger med individens
rationella inpassande i driften samt med skapandet
av förtroende för ledningen och aktningen för
ledarpersonligheten. Huvudvikten i skriften
lägges vid lösandet av samverkans ömtåliga problem.
Ett nutida storföretag, där omsättningen på
arbetskraft är livlig, har enligt förf. karaktär av
en ’sekundär grupp", inom vilken individerna
sammanhålles ej av personliga relationer, som
förhållandet är inom "den primära gruppen",
t.ex. familjen och det gamla byalaget, utan av
någon abstrakt intressegemenskap. "Samkänslan
blir här aldrig lika stark och levande som i den
primära gruppen. Det växer ej fram något fast
och varaktigt vi-medvetande hos den, och i
samma ögonblick den rationella abstrakta
intressegemenskapen upphör att existera, upplöses
gruppen". Det är snarare utanför än i själva arbetet
som människan inom den nutida industrin
tillgodoser sitt behov av gemenskap. Därmed har,
menar förf., något mycket väsentligt gått
förlorat, vilket det är arbetsledningens uppgift att
söka återvinna. Kan det ej ske, är det, som en
känd amerikansk industrisociolog uttrycker
saken, fara för "att man ej kan undvika en kollaps
av den industriella civilisationen i dess nuvarande
typ".
I en annan skrift under titeln "Personal et som
aktive medarbejdere", av civilingenjör Egil
Einar-sen, ledare av arbetsledarkurser vid Oslo
Tekniske Institutt, efter mönster av
Arbetsledarinsti-tutets i Stockholm kurser, trycker förf. särskilt på
behovet av yttre anordningar inom företaget, som
kan stimulera trivseln. Arbetsglädjen är, enligt
förf., en omedelbar reaktion i en människas
känsloliv, då arbetet självt utlöser lustkänslor,
"då människan tycker om ett bestämt arbete och
tror på dess betydelse". Förf. tycks emellertid ha
den uppfattningen, att på grund av denna
arbetsglädjens natur ingenjören i egenskap av
arbetsledare ingenting väsentligt kan göra till
arbetsglädjens stimulerande. Detta beror väl närmast
därpå, att förf. själv ej har någon erfarenhet av
den stimulans, som ett rationellt handhavande av
rekryterings- och utbildningsfrågorna inom
industrin kan ha. 1 samma mån den unge arbetaren
kommer på en plats, där han känner sig passa för
jobbet och därjämte får lära sig att på ett rätt sätt
behärska arbetet, befordras arbetsglädjen. Kan
han med lätthet utföra sitt arbete och kan han
lämnas att utföra det under viss frihet och få själv
välja arbetsmetoder samt ej vara föremål för
närgången kontroll av andra, får han i regel en
känsla av att vara auktoritet inom sitt arbete
samt att betyda något inom företaget. Och
därmed är en mycket viktig förutsättning given för
att tycka om arbetet och tro på dess betydelse.
Denna erfarenhet är inom sådana företag, där
man ägnat inpassnings- och utbildningsfrågorna
stor uppmärksamhet, så pass allmän, att det hade
varit på sin plats, att förf. med visst eftertryck
framhållit detta i samband med spörsmålet om
stimulerandet av arbetsglädjen.
Trivseln åter är en medelbar reaktion, betingad
främst av yttre faktorer, som bottnar i
arbetsmiljö och i den allmänna anda, vari umgänget
människorna emellan utspelas, umgänget mellan
ledare och ledda, arbetare och arbetsgivare.
Huvudparten i skriften upptas av en redogörelse för
olika, i allmänhet redan prövade anordningar för
trivselns stimulerande. Sålunda rekommenderar
förf. bl.a. en centralisering av alla personal-,
löne-och sociala frågor. Han rekommenderar även
periodiska informationsmöten med personalen, en
god bostadspolitik, inrättandet av interna
bibliotek, organiserad tidskriftscirkulation, sjukkassor
samt rationell driftläkartjänst. Intressant är även
förf:s redogörelse för Henry Fords syn på
centraliseringssträvandena inom den nutida
industrin, vilka denne representant för stordriften ur
trivsel- och effektivitetssynpunkt funnit vara
mindre tillfredsställande, i synnerhet då det gäller
mer kvalificerade arbetsformer, där
masstillverkning ej är tillämpbar.
Den mest omfattande och mer på djupet gående
av nyare böcker på skandinaviskt språk, som
behandlar de arbetspsykologiska problemen, är
norrmannen Rolf Waalers bok om "Mennesket
og Bedriften". Boken i fråga ger en tämligen
fyllig redogörelse för så gott som alla hittills av
arbetsvetenskapen uppmärksammade spörsmål,
som sammanhänger med människan som produk
tionsfaktor. Då det material, som stått till förf:s
förfogande, är utomordentligt omfattande, är
det ej så underligt, om han ej kunnat undvika
en viss ojämnhet i behandlingen därav, vilket
emellertid ej verkar störande. Man får lätt vid
läsandet av boken det intrycket, att förf. velat
åstadkomma en skandinavisk motsvarighet i
mindre format till den kände amerikanske
psykologen Morris Viteles’ stora arbete "Industrial
Psychology", vilken han för övrigt rätt flitigt
citerar. Boken är visserligen skriven på nynorska
ocli därför för den med språket ovane bitvis
kanske ej så lättläst, men i stort sett torde vern
som helst utan större svårighet kunna tillägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
