Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 31 augusti 1946 - Hur Sandviken löser bostadsfrågan, av Ragnar Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 augusti 1946
845
Fig. 1. Bostadsrättslågenhet om 2 rum och kök på 45 nr
Bad- och duschrum i källaren.
Fig. 2. Radhuslägenhet för tjänstemän och förmän, utförd
av Siporexplank. Storlek 73 m2.
Fig. 3. Radhuslägenhet för arbetare. Storlek 80 ms
Emellertid har egnahemsrörelsen, som började kring
sekelskiftet, onekligen satt djupa och goda spår efter sig,
men det är min uppfattning, att denna rörelse i dag är
föråldrad. En arbetare har knappast råd till en sådan
bostadsform, vilket bäst bevisas därav, att han som regel
tvingas hyra ut en lägenhet för att kunna finansiera sitt
bygge.
Den nya tiden söker sig andra linjer, anpassade efter
dagens behov och krav. Man vill ha lättskötta bostäder,
som fordrar ett minimum av arbete och ger möjlighet
till vila och avkoppling. Men industrin vet och känner
av erfarenhet, att det icke är lyckligt att bara ge, utan
krav på några som helst motprestationer, och den väg
man följt, då det gäller skapandet av nya bostäder, går
därför över bostadsrättsidén med individuella insatser av
visserligen varierande storlek, men dock så stora att
köparen känner sin medverkan, sin äganderätt och sitt
ansvar.
Sandvikens Jernverk har sålunda bildat en moderförening,
något i likhet med HSB, och från denna utstrålar
dotterföreningar. Jernverket lämnar driftkapital till
moderföreningen, och denna i sin tur överflyttar medel till
dotterföreningarna. På detta sätt lämnar Jernverket subventioner,
olika allt efter de olika föreningarnas behov.
Det första större komplex som uppfördes efter denna idé
består av tre fastigheter äv tegel i två våningar med 20
lägenheter i varje fastighet, alltså sammanlagt 60 lägenheter,
lig. 1. Lägenheterna är på två rum och kök och inbördes
lika samt disponerade på en yta av 43 nr. Man når köket
genom att passera vardagsrummet, vilket kan tyckas vara
en nackdel. Emellertid överväger vinsten denna nackdel,
då man erhåller större skåputrymmen samt god
matplats i själva köket. Genom att slå upp två skjutdörrar,
som skiljer kök och vardagsrum, får man ett från öster
och väster genomlyst rum, vilket ger en känsla av vad
man skulle kunna kalla vardagskök. Jag menar därmed,
att husmor, som har sitt arbete i köket, lätt håller
kontakt med familjen, som befinner sig i vardagsrummet.
Det tredje rummet är enbart sovrum och väl skilt från
övriga utrymmen. Lägenheten har toalettrum men
saknar badrum. Dylikt finns emellertid i källaren, där
20 familjer delar två badrum och tre duschrum.
Bostadskomplexet uppvärmes centralt och till detsamma hör
maskinell tvättstuga. Insatsen är 500 kr. och årskostnaden
660 kr.
Redan då det ovan beskrivna bostadskomplexet började
uppföras, hade radhusidén vunnit anhängare. Det första
komplex av denna typ som uppfördes var ett radhus för
tjänstemän, där varje lägenhet består av ett stort
kombinerat genomlyst vardags- och matrum jämte kök och
tambur på nedre botten samt i andra våningen hall med
balkong, tre sovrum och badrum, allt på en yta av ca
98 m2. Detta hus blev från början populärt, och kanske
var det just den orsaken, som gav anledning till, att
radhusidén fick gott fotfäste.
Strax efter sedan det nu beskrivna uppförts, tillkom
ett liknande om tio lägenheter för förmän och tjänstemän
byggt av siporexplank, fig. 2, och parallellt med detta
uppfördes fem hus med sex lägenheter i varje av samma
material för arbetare, fig. 3. Förmans- och
tjänstemannabostäderna är på ca 73 m2 disponerade med kök, matrum
och ett sovrum i första våningen samt vardagsrum och
ett sovrum i andra våningen. Till källarvåningen har
förlagts pannrum, toalettrum, kombinerad tvättstuga och
badrum, matkällare och utrymme för diverse. Kostnaden är
låg, och för en insats av 1 000 kr. har hyresgästerna att
erlägga 850 kr/år (varav amortering 200 kr.) vartill
kommer bränsle beräknat till ca 15 m3 ved.
Arbetarbostäderna är disponerade på annat sätt med kök
med matplats på nedre våningen. I samma plan befinner
sig även kapprum, kombinerad tvättstuga och badrum
samt toalettrum. En halvtrappa upp är ett ovanligt vac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
