- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
857

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Planerings- och statistiktavlor, av F Lilliehöök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 september 1946

857

[-Planerings-och-]

{+Planerings-
och+} statistiktavlor

I en sammansättningsindustri kräves framför allt att de
ingående detaljerna skall finnas tillgängliga i rätt ögonblick
och på rätt plats. Detta krav kan tillgodoses antingen
genom att stora mellanlager lägges upp eller genom en
leveransövervakning, som får detaljleveranserna att löpa
så att endast obetydliga mellanlager behövs.

Att organisera leveranserna till en större
sammansättningsindustri ställer emellertid stora fordringar på
anskaffningsplaneringen. Krigsmaterielverket har under de
gångna åren prövat flera system för planering och
övervakning av detaljleveranserna till ammunition. Antingen
har systemen varit svåröverskådliga eller har de krävt
extra arbete för att på särskilda översiktsblad framställa
läget i synlig form. Detta extra arbete medhinnes många
gånger inte, med resultat att systemen blir ineffektiva.

Det var därför med stort intresse vi tog del av en
amerikansk planeringstavla, som enligt uppgift skall ha använts
i flera tusen exemplar inom den amerikanska
krigsindustrin. Den visade sig motsvara även högt ställda
förväntningar. Den största svårigheten var och är fortfarande att
fixera hur tavlan lämpligast skall användas. Det är
nämligen inte alls säkert att den kombination av signaler, som
först synes mest rationell, är den som ger den största
valutan för nedlagt arbete. Med systemet är det lätt att
pröva flera varianter, innan den slutgiltiga fixeras.

Den form, i vilken Krigsmaterielverket använt systemet,
är därför endast preliminär och det kan mycket väl
tänkas att erfarenheten så småningom visar att det nedan
angivna signalsystemet kan förbättras.

Planeringstavlan (fig. 1) karakteriseras av att en vit
numrerad pinne, som är fäst i ett utdragbart fjädrande snöre,
kan placeras i ett av 100 (200, .300 osv.) hål, som ligger
horisontalt tätt efter varandra. Normalt finns 100 sådana
numrerade snörpinnar (nr 1—100) resp. 200 hålrader
ordnade under varandra. För varje snörpinne finns ett
numrerat horisontalkort, som är anbringat så att dess
rubrikrad ligger exakt i höjd med pinnen med
motsvarande nummer. Ovanför hålraderna finns utrymme för

Fig. 1. Planeringstavla.

DATUM LINJE

Fig. 2. Schematisk delbild av tavlan. Figurerna t.v.
betecknar utgångsläget för de fjädrande snörena med hålpropp;
punkterna betecknar de horisontella hålen tvä för varje
sektion; våglinjen betecknar att markeringssnöret är utdraget
till punkt S på sektion 5. bi—blå pinne, g,—gul pinne,
gn = grön pinne, s .= snörpinne, v—vit pinne.

en eller flera skalor (kvantitetsskala, tidsskala osv.). Till
spelet hör också andra signalpinnar (runda, blå, röda osv.)
för att ånge andra faktorer i planeringssystemet.

Krigsmaterielverket har använt systemet på följande sätt.
För varje sammansatt material har upplagts ett
huvud-kort och för varje däri ingående detalj ett detaljkort. Resp.
snörlängd representerar den i varje ögonblick rapporterade
kvantiteten sammansatt färdigmateriel resp. levererade
satser detaljer. En blick på tavlan visar sålunda hur
detaljleveranserna ligger till i förhållande till förbrukade
kvantiteter därav för sammansättningen.

När beställning av ett sammansatt material göres, anges
beställd kvantitet genom en grön kvadrat på raden för den
sammansatta materielen, som placeras på kvantitet enligt
kvantitetsskalan ovanför (t.ex. 4 hål>= 10 000 st.).
Planerad sammansättning per tidsperiod betecknas med en gul
kvadrat, placerad på planerad kvantitet per period. En vit
rund pinne placerad på den sammansatta materielens rad
anger i tidsskalan (t.ex. 4 hål halv månad) när
materielen beräknas kunna börja sammansättas. Givetvis är denna
tidpunkt fixerad med hänsyn till möjligheterna att få
detaljerna levererade.

övervakningens uppgift är nu att följa upp hur
tillverkningen av detaljerna kommer i gång. Med hänsyn till
tidpunkten när detaljerna skall börja levereras, utsättes i
tidsskalan gula runda signalpinnar på lämplig plats på
detaljens hålrad. Dessa pinnar innebär att den uppföljande
tjänstemannen skall göra en undersökning (en påminnelse)
av leveransläget för detaljen i fråga vid angiven tidpunkt.
Han kan fråga om leverantören fått erforderlig materiel,
verktyg, mätdon, bestämmelser m.m. och resultatet av hans
undersökning skall antecknas i anteckningskortet. När
uppföljaren gjort detta, byter han ut den gula pinnen mot
en rund blå, som betecknar att påminnelse är gjord. Den
gula pinnen flyttas däremot fram till nästa lämpliga
övervakningstidpunkt. Läget för ett material med fem
ingående detaljer ter sig t.ex. på följande sätt (fig. 2).

Utläst innebär läget att 70 000 enheter är beställda att
sammansättas med början 1 mars med en planerad
kapacitet av 20 000 per tidsperiod, dvs. månad i detta fall.
Påminnelser har gått ut den 15 januari vilka hunnit besvaras.
Nya påminnelser är planerade omkring den 15 februari,
dvs. 2 veckor före sammansättningen skall börja. Dagens
datum är 1 februari (framgår av den vertikala
datumlinjen) och av detalj 5 har i dag 35 000 detaljer levererats
(eller fanns i lager innan den nya beställningen utlades).
Givetvis kan beställda kvantiteter detaljer och den pla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0869.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free