Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Planerings- och statistiktavlor, av F Lilliehöök - Specialiseringens faror, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Schematisk delbild av tavlan, n= röd pinne.
lierade leveranskapaciteten för dessa även anges, men
bilden blir i så fall lätt grötig utan att ge någonting
väsentligt mer. Rad 7 osv. (ej angivna på bilden) omfattar
sammansättning av ett annat material.
När leveranserna av detaljer kommit i gång, börjar
snörpinnarna att vandra och när tillräckligt startlager av alla
detaljer uppstått, kan sammansättningen börja. Den
planerade ackumulerade sammansättningens storlek anges
med en blå kvadrat. Den flyttas endast en gång i
tidsperioden och anger alltid läget vid pågående tidsperiods
början. En särskild signal (röd kvadrat) finns även för
den ackumulerade kvantitet sammansatt materiel, som
godkänts. Skillnaden mellan ackumulerad kvantitet
tillverkad enligt snörsignalen och ackumulerad kvantitet
godkänd materiel enligt den röda kvadraten utgör
sammansatt materiel, som är under prov eller underkänts. För
stor skillnad kan ge anledning till särskild undersökning.
Läget under pågående tillverkning kan t.ex. vara såsom
visas i fig. 3. Utläst är läget att sammansättningen fram
till den 1 april har gått efter plan — snörsignal för
rad 1 på 25 000 mot planerat 20 000 (blå kvadrat).
Däremot är den godkända kvantiteten (röd kvadrat) väl liten
12 500. Detaljtillgången är bra för detalj 2, 4 och 5. De
två senare slutlevererade. Läget för detalj 3 och 6 är
emellertid mycket allvarligt. Endast 7 500 resp. 5 000
detaljer återstår att sammansätta. Detta är långt under
minimum, som har fixerats till en månads förbrukning eller
i detta fall 20 000. En månads förbrukning förefaller
mycket som mellanlager, men detaljer ingående i på detta
sätt framkommet mellanlager är i allmänhet i arbete i
den sammansättande verkstaden, under transport från
detaljleverantören eller eventuellt sammansatt men ännu
ej rapporterat. Något reellt mellanlager finns därför många
gånger icke om skillnaden mellan detaljleveranser och
sammansatt kvantitet uppgår till mindre än en månads
planerad sammansättning.
Redan denna korta översikt torde ha givit inblick i vilka
möjligheter till snabb översikt som systemet ger. Denna
omedelbara kontroll av leveransläget för varje materiel gör
det möjligt för en högre tjänsteman att direkt från
tavlans uppgifter avgöra vilka åtgärder, som behöver vidtas.
Samtidigt ökar icke arbetet för de rutintjänstemän, som
för in uppgifter på tavlan, ty signalernas kvantitets- och
tidsuppgifter kan många gånger helt ersätta tidigare på
kort gjorda anteckningar.
Systemet torde dessutom enligt min uppfattning vara av
mycket stort värde för alla slag av planering, som kräver
snabb överblick och kontroll av läget. Det bör kunna
användas med fördel icke blott för leveransövervakning
(sammansättningsplanering) utan även för många andra
ändamål såsom t.ex. maskinplanering (belastningsschema),
lagerkontroll och försäljningsstatistik. F Lilliehöök
Specialiseringens faror. I artikeln "Rutinarbete och
organisation" (Tekn. T. 1940 s. A 33) lämnades en
redogörelse för den franske psykologen Gustave Le Bons syn på
läget i Frankrike under första delen av det förra
världskriget och den ödesdigra roll, som de franska militära
specialisterna spelade vid organiserandet av Frankrikes
försvar på grund av sin oförmåga att sätta sig in i de krav,
som det moderna kriget ställer.
Den överdrivna specialiseringens nackdelar även på andra
områden har i artikeln "Förnuftets tidevarv" (Vi 1946 h. 9)
behandlats av docenten med. dr Gunnar Nordgren.
Enligt förf. kan vår tids professorer liksom deras
docenter och assistenter, särskilt inom de biologiska
vetenskaperna, jämföras med medeltidens inom klostrens murar
isolerade intelligens. Den unge vetenskapsmannen av i dag
står utanför samhällets aktuella frågor.
För några år sedan då förf. skötte undervisningen i
hälsovård för både medicinare och vissa studiegrupper inom
folkrörelserna ställde han ett antal tentamensfrågor tili
båda grupperna. Det visade sig då att folkrörelsernas
studieungdomar, som var i samma ålder som medicinarna, i
stort sett svarade rätt till 100 %, medan medicinarnas
resultat blev mellan 30 och 40 % rätt. Frågorna var för
allmänna för medicinarna, som inriktar sig så gott som
uteslutande på isolerade fackstudier! Studiearbetet tar
nämligen våra dagars medicinare så helt i anspråk att ban
inte ens får tid över för tidningsläsande.
Förf. är därför benägen att tro att de unga intelligenser,
som kommer till folkrörelsernas studiekurser, bättre
lämpar sig som samhällets framtida ryggrad än akademikerna.
Förf. blir dock betänksam inför det faktum att tack vare
de nuvarande förhållandena den akademiska ungdomen
mer än någon annan samhällskategori undergår en
utveckling, som gör den till myrstacksstatens mest
ändamålsenligt anpassade assistentmyror, detta samhälle som var
och en av oss skulle finna det vedervärdigt att leva i. Det
kan inte, heter det vidare, vara ofarligt för ett samhälle,
som eftersträvar demokrati, att bjuda sina blivande
specialister så snåla ekonomiska villkor att det faktiskt blir
dem omöjligt att skaffa sig en tillfredsställande
orientering i de olika samhällsfrågorna.
Det har sagts att det inte finns något farligare än en
fanatiker. Förf. menar att det inte finns något farligare
för ett någorlunda mänskligt samhälle än ensidiga
fackmän, de må vara fanatiker eller ej. Våra dagars
komplicerade samhälle behöver tusentals specialister av olika
slag. Var och en av dem har en av nycklarna till dagens
problem — en av de tusen. Det finns risk för att
sam-hällsskadliga maktintressen kan operera sig till den ena
efter den andra av dessa nycklar, emedan nycklarnas
innehavare på grund av sin isolerade särställning ganska
lätt kan bli offer för operationer.
Allt vetenskapligt arbete erbjuder enligt förf. en
personlig möjlighet till "flykt från verkligheten". Det är
nämligen enligt förf. underbart att strunta i de stora
problemen och i stället gå helt in för de små. (Lekmannen
förefaller det som om lösningen av de små problemen endast
skulle vara ett medel att få klarhet i och överblick över
de stora sammanhangen inom forskningsområdet i fråga.)
Fackvetenskaparen är mestadels omedveten om att denna
flykt till mikroskopokularets idyll faktiskt ofta är den
levande kraften inom honom, som får ersätta många andra
-— mänskliga. Men det är så. Det betyder att man ur
samhällets synpunkt inte kan lösa vetenskapsmyrornas
problem enbart genom att erbjuda dem en viss fritid, en
dräglig standard osv. Det är möjligt att man med ett visst
våld måste hindra dem från att — symboliskt sett —
hänga över mikroskopokularet även på fritid. De liknar
på sätt och vis alkoholister, som är beroende av spriten,
vilken hjälper dem att fly från de mänskliga problem,
som ytterst utgör deras egen och andras enda egentliga
verklighet. Detta är en mycket osympatisk tanke men inte
desto mindre en realistisk kalkyl år 1946 i Sverige. r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
