- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
862

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Säkringar i stället för brytare vid högspänning, av Ernst W Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

862

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Tid-strömkurvor för huvudtransformator med 10 A
märkström och för anslutna transformatorer på 50, 20 och
10 % av huvudtransformatorns effekt.

formatorernas tid-strömkurvor representera detta
område, vilket också har avskurits med de båda
streckade begränsningskurvorna. Då
säkringarnas smältkurva måste ligga under
transformatorns tid-strömkurva och brytarens
funktionskurva betryggande över säkringarnas smältkurva.
ser man att den anslutna transformatorns effekt
icke får vara hur stor som helst. Hur stor den
får vara är i hög grad beroende på såväl
säkringarnas som reläernas funktionskurvor, men man
ser att med säkringar, som nu kunna erhållas och
med för ifrågavarande stationer vanligen
använda reläer, bör den anslutna transformatorn
vara mindre än ca 20 % av huvudtransformatorn.

Fig. 7 visar tid-strömkurvan för
huvudtransformatorn och för den anslutna transformatorn, vars
effekt är 20 % av huvudtransformatorn. För
huvudtransformatorn ha smältkurvorna för två
säkringar av fabrikat X inritats som förut. Även
för den anslutna transformatorn ha smältkurvor
för två säkringar inritats. Dessutom visas
funktionskurvan för reläerna vid
huvudtransforma-torns brytare. Dubbla reläuppsättningar finnas.
Den ena uppsättningen är inverttidreläer,
inställda på 10 s och 150 % av huvudtransformatorns
märkström, under det att den andra
uppsättningen är momentströmreläer, vilka fungera vid
75 A, kombinerade med konstanttidrelä, inställt
på 0.4 s. Som framgår är det icke mer än nätt
och jämt att selektivitet kan påräknas även med
de största säkringarna för huvudtransformatorn
och de minsta för den anslutna transformatorn.
Om momentströmreläerna med tidrelä utbytas
mot reläer med inverttidkarakteristik och om
inverttidreläerna ställas på längre tid än 10 s eller
ersättas med termiska reläer är det tydligt, att
bättre selektivitet kan erhållas, vilket också
innebär att den anslutna transformatorn kan väljas
större.

Kortslutning i f

Kortslutning i lågspänningsnätet skall icke
närmare behandlas här. Äro de utgående
lågspän-ningsledningarna skyddade med vanliga
smältsäkringar torde i allra flesta fall selektivitet
erhållas tämligen automatiskt. Finnas däremot
automatiska brytare böra
selektivitetsförhållan-dena undersökas.

Säkringar och åskan

Vissa iakttagelser visa, att säkringar ha
benägenhet att gå sönder under åskväder. Allmänt får
man nog också anta, att så är fallet, men det kan
ifrågasättas, om man alltid får skylla på åskan.

Av det föregående torde ha framgått, att för
selektivitet ställas stora fordringar på riktigt va!
av säkringar och lämplig reläinställning. Ett
mycket vanligt fel är, att säkringarna på
uppsidan väljas för små och att reläerna för
ned-sidans brytare ha för lång utlösningstid vid höga
strömmar. Finnes ett stort nät anslutet till
transformatorns nedsida äro utsikterna stora för
överslag under åskväder, särskilt om ledningarna
ligga i åskrika trakter, eftersom 3—10 kV
ledningar icke ha någon större säkerhet mot
atmosfäriska överspänningar. Vid kortslutning i nätet
smälta säkringarna på transformatorns uppsida
utan att brytaren på nedsidan löser ut. De
avsmälta säkringarna skrivas då felaktigt på åskans
konto.

En del spänningstransformatorsäkringar för hög
spänning, framför allt sådana av äldre utförande,
äro icke koronafria. Man kan efter en tids
inkoppling iaktta, hur smälttråden blivit mer eller
mindre angripen. Förstörelseprocessen går dock
relativt långsamt, varför det ofta blir just vid en
atmosfärisk överspänning, då strömstöten, kan-

Fig. 7. a tid-strömkurva för huvudtransformatorn; b
smält-kurvor för huvudtransformatorns säkringar; c
funktions-kurva för reläerna vid huvudtransformatorns brytare; d
tid-strömkurva för ansluten transformator på 20 % av
huvudtransformatorns effekt; e smältkurvor för den
anslutna transformatorns säkringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0874.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free