- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
879

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Växthormoner som selektiva ogräsbekämpningsmedel, av Eric Askelöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l ’i september 1946

879

Växthormoner

som selektiva ogräsbekämpningsmedel

Civilingeniör Erie Askelöf, Stockholm

Redan år 1919 påvisade dansken B Jensen
närvaron av vissa tillväxthormoner eller
fytohor-moner, auxiner, i havreplantor. Dessa auxiner
visade sig äga växt- eller funktionsstimulerande
egenskaper för olika växtslag. De tidigaste
uppgifterna beskrevo sålunda effekten av auxin a och
b, ß-indolylättiksyra och ct-naftylättiksyra:

|p-j| CHXOOH

\/\N/
H

/J-indolylättiksyra

på grobarheten hos frön och på tillväxten hos
sticklingar och plantor av skilda slag. Det har
även påvisats, att tillförseln av auxiner kan
förhindra exempelvis frukten från äppelträd att falla
av före mognaden. Man kan med dem även få
fram fröfria frukter av bl.a. tomater.

Allt sedan 1930-talet ha både i England och
Amerika forskningar bedrivits inom det
kemiskagrikulturella området beträffande dylika
växt-stimulerande substanser. Resultaten av dessa
senare försök ha bl.a. beskrivits av Templeman
1939 och 1940. Därvid konstaterades att höga
koncentrationer av dylika ämnen verkade
hämmande på tillväxten. Denna upptäckt ledde till
antagandet, att dessa substanser i höga
koncentrationer ha en selektiv fytocid effekt. Försök
gjordes med a-naftylättiksyra vid I.C.I. Jealotfs
Hill jordbruksförsöksstation i England, varvid
konstaterades av Templeman och Sexton, att
denna förening i lämpliga koncentrationer har
förmåga att utan att skada sädesslagen hindra
tillväxten av olika ogräsarter såsom åkersenap och
åkerrättika, som utsåtts bland havre, råg, korn
och vete.

Emellertid skulle de nämnda föreningarna bli
alltför dyra i praktiskt bruk, och dessutom
önskade man komma fram till ännu effektivare ämnen
verksamma i lägre koncentrationer. Den kemiska
strukturen i och för sig kunde härvidlag ej ge
någon speciell vägledning. Man prövade därför
systematiskt igenom oc-naftylättiksyran kemiskt
närbesläktade föreningar. Följande substanser be-

DK 632.954

funnos visa ända upp till 50 gånger högre akti
vi tet än ct-naftylättiksyra:
4-klor-2-metylfenoxiättiksyra (Methoxon),
4-klor-3-metylfenoxiättiksyra,
2-4-diklorfenoxiättiksyra (2-4-D),
2-4-diklor-ct-naftoxiättiksyra.
Exempel på föreningar med likartad aktivitet
äro:

2-4-6-triklorfenoxiättiksyra,

2-klorfenoxiättiksyra,

3-naftoxiacetonitril.

Exempel på föreningar med någon aktivitet äro:

Fenoxiättiksyra,

a-naftoxiättiksyra,

l-klor-2-naftoxiättiksyra.

Det är således huvudsakligen föreningar av
typen substituerade fenoxi- och naftoxiättiksyror
som man här studerat:

O • CH2 • COOH

I

AA

oc -naftoxiättiksyra

Av dessa fann man, att
4-klor-2-metylfenoxi-ättiksyran (Methoxon) — i form av dess lättlös
liga natriumsalt — var en av de mest aktiva
föreningarna och att den hade en speciell förmåga
att hindra frögroning, tillväxt och blomning hos
redan utvuxna plantor av sådana ogräs som
åkersmörblomma, olika målla-arter, gullkrage,
åkerspergel och kornvallmo. Kraftigt påverkade
voro bl.a. åkersenap och åkerättika. Den
koncentration som användes var 0,6 kg/ha i
vattenlösning.

4-klor-2-metylfenoxiättiksyran, dess salter och
estrar verka genom absorption antingen via
bladen eller rötterna och orsaka allvarliga
fysiologiska rubbningar i växtens liv. Tillväxten
avstannar, stjälk och blad bli förvridna, stjälken
och roten förtjockas och splittras. Bladen skifta
färg och hela plantan dör. Denna fysiologiska
förändring hos växten försiggår relativt
långsamt och är olika för olika växtslag. De
omtalade förändringarna ha iakttagits inom 12 h men

CHa • COOH

ct-naftylättiksvra

OCH2 • COOH

fenoxiättiksyra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0891.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free