Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Växthormoner som selektiva ogräsbekämpningsmedel, av Eric Askelöf - AB Bröderna Hedlund - AB W Schmidt & Co
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l ’i september 1946
881
Fig. 2. Med 2-4-diklorfenoxiättiksgra behandlad
åkerkålsplanta, av 2-4-D har på fältet använts 0,7 kglha i form av
en 0,08 % lösning.
handlingen men plantan dog ej förrän efter 2—3
veckor. Vetet i försöksfältet skadades icke av
behandlingen.
Som framgår av denna översikt föreligger här
ett stort och ännu tämligen outforskat område.
Det är att hoppas att tillgång på utländska eller
svenska dylika preparat skall möjliggöra en
försöksverksamhet vid våra vetenskapliga
agrikulturella institutioner speciellt tillrättalagd för
svenska förhållanden, vilken kan bringa klarhet
i frågan om vilka medel, som skola användas för
olika växtslag och olika klimatologiska
förhållanden. Till dess torde i tillämpliga delar de
anvisningar följas, som kunna erhållas från de
vetenskapliga institutionerna.
Av de engelska och amerikanska erfarenheterna
framgår, att vissa ogräsarter påverkas varken av
Methoxon eller 2-4-D. Det intensiva
forskningsarbetet inom detta område torde emellertid
säkerligen medföra ytterligare framsteg. Ett sådant
som gjorts rent laboratoriemässigt kan vara av
intresse att omnämna. Effekten av de omnämnda
klorsubstitutionsderivaten betingas främst av
en ökad celltillväxt, och den skadliga verkan
beror just på att de hos vissa växtarter åstadkomma
en abnorm tillväxt. Man har emellertid nyligen
kunnat fastställa, att vissa arylkarbamat
däremot ha en mycket kraftig inverkan på
celldelningen hos flera gräsarter men däremot ingen
inverkan på vissa kålväxter t.ex. åkersenap.
Betydelsen av upptäckten av arylkarbamatens verkan
ligger däri, att man fått klart för sig, att olika
slag av tillväxtämnen ha olika selektivitet. Det
torde därför finnas goda utsikter att få fram
flera effektiva, kemiska vapen mot de ogräsarter,
som ännu icke gå att bekämpa.
Här kan också omnämnas, att växterna arbeta
med livshämmande eller antibiotiska ämnen, av
vilka mycket små mängder behövas för att
menligt inverka på vissa andra organismer. Dylika
antibiotiska ämnen kunna bl.a. utsöndras genom
rötterna och dessa utsöndringsprodukter, de s.k.
rotexudaten, ha på senare tid ägnats stor
uppmärksamhet. Sålunda ha bl.a. Osvald och med
arbetare visat, att kvickroten kan avsöndra ett
ämne, som kan hindra groningen av
maskrosfrön och likaså har det vid fältförsök
konstaterats, att detta ämne från kvickroten även kan
hindra raps- och rybsfrön att gro. Kan detta
ämne isoleras, konstitutionsbestämmas samt syn
tetiskt framställas kanske här ett preparat kunde
erhållas med vilket det skulle vara möjligt att
bemästra vårt maskrosproblem. Här har man
alltså kommit in på nya forskningsvägar och det
är att hoppas, att så småningom andra effektiva
substanser skola kunna framställas.
Ogräsbekämpningen måste inriktas på två
vägar, dels hindra tillförsel av nya
ogräsfrömäng-der, dels att förstöra så mycket som möjligt av
det ogräsfrö, som redan finns i jorden. Det
jättearbete, som väntar, kan man få en föreställning
om vid de undersökningar, som gjorts på en
åker i närheten av Uppsala, där man fann, att det
per m2 fanns 30 000 livsdugliga frön av enbart
åkersenap till ett djup av 20 cm, eller 300
miljoner frön per hektar.
Härtill kommer att även om man delvis lyckas
utrota vissa ogräs, så kunna nya ogräsarter
tillkomma, härstammande från andra länder. För
att komma till rätta med ogräsproblemet i vårt
land måste man förutsätta ett samarbete mellan
forskare, kemisk industri, maskinfabriker och
jordbrukare. Dessutom torde även, såsom fallet
redan är i Amerika, lagstiftningen tillgripas som
hjälpmedel för att komma till rätta med
hithörande problem.
Litteratur
Hildebrand, E M: War ön weeds. Science (USA) 103 (1946) s. 465.
Templeman, W G: The effect of some plant growth substances ön
dry-matter production in plants. Emp. J. Exp. Agric. 7 (1939) s. 76.
Templeman, W G: The effect upon the growth of plants of watering
with solutions of plant-growth substances and of seed dressings
containing these materials. Ann. Appl. Biol. 27 (1940) s. 453.
Zimmerman, p w: Present status of Plant Hormones. Ind. Engng
Chem. 35 (1943) s. 596.
Zimmerman, p W: Herbicides from Plantgrowth Substance.
Manu-fact. Chem. 16 (1945) s. 393.
Zimmerman, p W: Medel för behandling av växter, fröer, lökar,
sticklingar och liknande. Sv. patent 108246.
Osvald, H: Kampen mot ogräset. Föredrag i Linköping 1946.
van Overbeek, J & vélez, I: Use of 2-i-Dichlorophenoxyacetic
Acid as a selective herbicide in the Tropics. Science (USA) 103 (1946)
s. 472.
AB Bröderna Hedlund, Stockholm. Broschyr med
bilder från firmans nya anläggningar vid Hammarby, som
medger tillverkning av plåt- och järnkonstruktioner av
alla förekommande storleksordningar.
AB W Schmidt & Co, Stockholm. Reklamblad över
Brodahl—Schmidt elbastuaggregat med automatisk
temperaturreglering. Två storlekar tillverkas på 6 kW och 10 kW.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
