- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
887

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Förekomstsätt och kemisk-metallurgiska utlösningsförsök för mangan i silikatmalm från Basttjärn, av Helge Löfquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

l ’i september 1946

887

därefter i de finaste klasserna 2 och 1 åter avta,
medan Mn-halten ändras pä sätt rakt motsatt
Fe-halten, och Si02-halten i stort sett ändras likartat
med Mn-halten. Speciellt framträdande är denna
skillnad i kornklassen 3, 0,125—0,25 mm.
Fe-halten har där ökat till 40,01 %, dvs. med 2,75 %
absolut och med 7,4 % i förhållande till
medelhalten, 37,26 %, Mn-halten har sjunkit till 2,51
%, dvs minskat med 0,87 % absolut och med
25,7 % i förhållande till medelvärdet, 3,38 %.
SiCK.-halten har i kornklass 3 minskat till 19,33 %,
dvs. sjunkit med 7,36 % absolut och 27,6 % i
förhållande till medelvärdet, 26,69 %. De i den
finaste kornklassen, < 0,075 mm, funna, i
förhållande till Fe något förhöjda halterna av Mn och
Si02 kunna uppfattas som en följd av en finare
nedkrossning av de Mn-haltiga skarnmineralen i
förhållande till magnetiten. Det förhållandet att
varken Mn- eller Si02- (och i än mindre grad Fe-)
halterna i denna finaste kornklass nå upp till
malmens medelhalter får anses bero på, att CaO
och MgO — som ej analyserats — samtidigt
något anrikats. Detta är väl förståeligt, då såväl
manganhedenbergit som granat äro särskilt rika
på CaO och MgO. Sänkningen av Fe-halten inom
kornklasserna 5 (0,5—1 mm) och 6 (1—2 mm),
samt den därpå följande ökningen till ett
maximum inom kornklass 3 (0,125—0,25 mm) kan
förklaras med att den knebeliten åtföljande
magnetitpudringen (enligt Magnusson9) inom de
förstnämnda kornklasserna i stor utsträckning
frigjorts och i viss grad ansamlats inom
kornklassen 0,125—0,250 mm. I själva verket synas dessa
magnetitpuderkorn vara av storleksordningen
0,1—0,2 mm9. Pb- och Mo-halterna äro inom
analysgränserna konstanta i de undersökta fem
finaste kornklasserna.

Förutom detta krossprov maldes i pulverisator
med roterande skivor på ca 1 mm avstånd (typ
Morgårdshammar) ca 4,5 kg av det i käftkros-

Tabell 3. De olika kornklassernas mängd av Fe, Mn och
Si02

Tabell 4. Siktanalys av i pulverisator krossad malm frän
Basttjärn

Korn- kg Fe klass per 100 kg malm Fe-för- kg Mn delning per 100 kg malm [-Mn-för-delning-] {+Mn-för- delning+} kg Si02 per 100 kg [-SiO„-fördel-ning-] {+SiO„- fördel- ning+}
nr % % malm %

1 0,84 2,3 0,075 2,2 0,64 2,4

2 0,49 1,3 0,033 1,0 0,28 1,1

3 1,12 3,0 0,070 2,1 0,54 2,0

4 1,12 3,0 0,098 2,9 0,70 2,6

5 1,42 3,8 0,142 4,2 1,00 3,7

6 2,70 7,3 0,247 7,3 2,04 7,6

7 5,68 15,4 0,494 14,6 4,12 15,4

8 5,77 15,6 0,523 15,5 4,28 16,1

9 9,54 25,7 0,946 28,0 7,11 26,7

10 7,01 18,4 0,629 18,6 5,12 19,2

11 1,57 4,2 0,120 3,6 0,86 3,2

37,26 100,0 3,377 100,0 26,69 100,0

Kornklass Kornstorlek motsvarande maskvidd Godsmängd Godsmängd i % av hela vikten
nr mm g
1 < 0,075 560 12,9
2 0,075—0,125 260 6,0
3 0,125—0,250 600 13,8
4 0,250—0,5 910 20,9
5 0,5—1 1 300 29,9
6 1—2 680 15,6
7 > 2 40 0,9
4 350 100,0

sen krossade generalprovet. Krossprodukten
siktades för hand i en finare siktsats.
Godsfördelningen på de olika maskvidderna framgår
av-tabell 4. 1 de mindre kornklasserna 1—3 (upp
till 0,25 mm) är den relativa fördelningen av
godsmängden samma som erhållits vid
käftkrossen, enligt tabell 1. I de större kornklasserna
4—7 föreligga däremot avvikelser, vilket torde
bero på att dessa klasser närma sig och något
överskrida det inställda avståndet mellan
skivorna i pulverisatorn. På grund av denna väsentliga
likhet i godsfördelningen ansågs någon kemisk
analys av här erhållna kornklasser ej nödvändig.

Siktanalysen antyder alltså, att malmens
Mn-och sannolikt Ca-haltiga silikat krossats något
lättare än magnetiten, vilken, sannolikt som
"magnetitpuder", något ansamlats i
kornstorleks-klassen 0,125—0,25 mm. Härav följande små
koncentrationsskillnader i Mn och Fe i de olika
kornklasserna är alltför obetydlig för praktiskt
utnyttjande.

Någon väsentlig anrikning av malmens Mn
genom krossning och siktning är alltså ej möjlig.

Prövning av kemiska metoder

Kända kemiska Mn-utvinningsmetoder

För vissa Mn-haltiga, även SiO;2-rika,
Fe-mal-mer, vari Mn förekommer som pyrolusit, MnO.>,
manganit, Mno03. H20, eller rhodocrosit MnCO;i,
har med viss framgång i USA prövats (även i
"halvstor" skala) läkning av den på speciellt sätt
rostade malmen med ammoniumsulfatlösning,
utfällning av Mn-hydroxid med H3N och
regenerering av lösningen ("Bradley-processen"13).
Braunit, Mn:203, och Mn-silikat uppges kunna ej
bringas i lösning, och metoden kan ej heller
användas för malmer innehållande 2-värdigt Fe.
Metoden ger Mn-rik sinter och Fe304 men blir
ganska dyrbar. Den har — så vitt är bekant —
ännu ej fått industriell användning.

En annan kemisk metod, som innebär röstning
och läkning av den Mn-haltiga malmen med
svagt svavelsyresur elektrolyt av Mn-sulfat ocli
elektrolytiskt utfällande av Mn, har av US Bureau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0899.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free