Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Kungörelser, av R S - Insänt: Positronen, mesotronen och atomernas byggnad, av Bengt Oom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J894
TEKNISK TIDSKRIFT
Kungörelser
Insänt
Svensk Författningssamling
192 12/4 Tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda
torrläggningsföretag (företag 1935—1044).
206 10/5 Ändring av kungörelsen av den 3 december
1943 (nr 800) om statsbidrag till enskild
väghållning.
219 17/5 Lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1—6 och
§ 3 mom. 1 i lagen av den 23 juni 1902
(nr 71) med vissa bestämmelser om
elan-läggningar.
221 17/5 Skydd för vissa elledningar (enskilda, fr.o.m
1/7 1946).
222 24/5 Ändrad lydelse av § 1 i kungörelsen av den
29 juli 1943 (nr 640) med
tillämpningsföreskrifter till lagen av den 30 juni 1943 (nr 444)
om tillståndstvång för byggnadsarbete.
236 7/6 Upphävande av kungörelsen av den 18 dec.
(nr 964) om beslag på viss järnplåt samt
reglering av handeln med dylik plåt m.m.
(gäller fr.o.m. 11/6 1946).
237 31/5 Ändring i kungörelsen av den 17 juni 1940
(nr 589) om den statliga
egnahemsverksamheten (högsta fastighetsvärde 45 000 kr.).
240 31/5 Anstånd med erläggande av annuiteter på lån
från Odlingslånefonden och Statens
Avdik-ningslånefond (gäller 1/7 1946—30/6 1947).
287 21/6 Fortsatt giltighet av kungörelsen den 17
november 1944 (nr 733) om statsbidrag till
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
(högst 60 % av visst kapitaliserat belopp).
333 28/6 Ändrad lydelse av § 23 mom. 1 och 2 väg-
trafikstadgan den 23 oktober 1936 (nr 562)
(vikt och bredd).
334 14/6 Utnyttjande av viss statsmyndigheterna till-
hörig teknisk materiel (maskiner för
mek-verkstäder, träbearbetning, kraft,
transportanordningar, väg- och vattenbyggnadsarbeten)
336 29/6 Lag om ändring i lagen den 29 juni 1945 (nr
420) om semester (§ 7, 12, 18).
337 29/6 Lag om förlängd semester för vissa arbets
tagare med särskilt pressande eller hälsovåd
ligt arbete (gruva, natt, mörker, strålning).
342 21/6 Lag om fortsatt giltighet av lagen den 30 juni
1943 (nr 444) om tillståndstvång för
byggnadsarbete (t.o.m. 1947 30/6).
350 29/6 Lag om ändrad lydelse av § 6 och 9 lagen den
17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete (sjukpenning).
394 28/6 Vissa bestämmelser om kommittéer
(kommittékungörelse) .
509 28/6 Ändrad placering i dyrortsgrupp av vissa orter.
510 28/6 Ändrad placering i hyresgrupp av vissa orter.
551 29/6 Tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus
(fr.o.m. 1/7 1946).
Industrikommissionens Meddelanden
320 27/5 Uppgiflsskyldighet för köp från utlandet av
kalcinerad soda (gäller fr.o.m. 1/6 1946j
328 22/6 Fortsatt förtursrätt vid leverans av viss
byggnadsmateriel (bostadshus, sjukhus, skolor och
vissa försörjningsfabriker, avsedda att
färdigställas 1/7—31/12 1946; gäller fr.o.m. 1/7 1946
för värmeledningspannor, spisar, radiatorer).
331 26/7 Fri försäljning av of olierat spcgelgas
(maskinglas utom U- och T-glas fortfarande under
beslag; gäller fr.o.m. 1/8 1946). Ii S
Positronen, mesotronen och atomernas byggnad
Ända fram till slutet av förra århundradet ansågs
atomerna vara odelbara partiklar och utgöra de enklaste grund
stenar varav materien var uppbyggd. Man hade således att
räkna med lika många "elementarpartiklar", som det fanns
grundämnen, dvs. 92. Denna teori för materiens struktur
var ur vetenskaplig synpunkt mycket otillfredsställande.
Hur skulle man t.ex. förklara den lagbundna variationen
i dessa 92 elementarpartiklars egenskaper, vilken
åskådliggöres av grundämnenas periodiska system? Även ur
rent filosofisk synpunkt var naturligtvis teorin om 92
"ur-ämnen" icke tilltalande.
En rad upptäckter och försök under årtiondena kring
sekelskiftet — bl.a. upptäckten av elektronen och
radioaktiviteten, undersökningar över förhållandet vid
a-partiklars passage genom tunna metallfolier — visade
emellertid, att de gamla föreställningarna om atomerna var
felaktiga. Atomerna är inga massiva, odelbara partiklar,
utan de har en diskontinuerlig och inhomogen struktur.
Alla atomer innehåller elektroner i sina yttre delar samt
ett positivt laddat område i sin mitt. Atomernas täthet är
ej konstant utan ytterst ringa i de yttre delarna, varför
praktiskt taget hela massan är koncentrerad inom det
positivt laddade området.
Senare visade andra försök, att även det positiva området
i atomerna är inhomogent till sin struktur. En sprängning
av detta ger nämligen fragment med bestämda laddningar
och massor. Laddningen hos området är olika hos olika
atomer, större hos de tyngre och mindre hos de lättare.
Detta är i stort vad de empiriska försöken hittills sagt
om atomernas byggnad. På basis av dessa empiriska fakta
har man sedan sökt utspekulera, hur atomernas negativt
och positivt laddade delar elektriskt och mekaniskt håller
varandra i jämvikt, dvs. vilka krafter, som håller ihop
atomerna och ger dem deras struktur. Följden av dylika
spekulationer blir i bästa fall en atommodell, med vilken
atomernas byggnad kan åskådliggöras. Denna modell bör
emellertid gå djupare än blott till en ren sammanställning
av empiriska fakta. Sålunda bör den kunna förklara varför
atomerna har en viss struktur, dvs. hur de kan tänkas ha
bildats, vad deras positiva och negativa laddningar i själva
verket är osv. eller annorlunda uttryckt, atommodellen
skall kunna förklara sambandet mellan energi och massa.
Därjämte skall den givetvis kunna redogöra för
respektive atomslags kemiska och fysikaliska egenskaper såsom
valens, karakteristiska linjespektrum osv.
De nuvarande uppfattningarna om atomernas byggnad
grundar sig på en atommodell, som år 1913 uppställdes av
Niels Bohr. Den ursprungliga Bohrska atommodellen
antog, att atomerna består av en positivt laddad kärna, som
är omgiven av ett hölje av elektroner. Elektronerna i
höljet kretsar runt kärnan som planeterna runt solen.
Jämvikten i systemet åstadkommes således av
centrifugalkraften, vilken upphäver den elektriska attraktionskraften
mellan elektronerna och kärnan. Kärnan är uppbyggd av
protoner, vilka är positivt laddade, odelbara partiklar endast
föga större än en elektron men med väteatomens vikt,
samt av elektroner. Elektronerna och protonerna i kärnan
ligger tätt sammanpackade.
Den Bohrska atommodellen var i sitt ovannämnda
ursprungliga skick åtminstone ur filosofisk synpunkt
tämligen tillfredsställande, då den antog, att det endast fanns
två slags elementarpartiklar. Detta var onekligen mera
tilltalande än den gamla föreställningen om 92 stycken.
Ur logisk synpunkt var den dock synnerligen bedrövlig.
Antagandet om en dynamisk jämvikt mellan de yttre,
negativt laddade, och de inre, positivt laddade, delarna av
atomerna ledde till svåra inkonsekvenser. Än måste de
klassiska elektromagnetiska lagarnas giltighet för atomer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
