Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946 901
benämning på teknikens egen formkultur och
stil, så som denna på senare tid utvecklats bl.a.
tack vare nya "moderna" material och
tillverkningsmetoder. På teknikens alla områden skönjer
vi en strävan att ge produkterna ett tilltalande
och praktiskt, rent och slutet yttre, det må gälla
en bil, en svarv eller en barnvagn. Detta behöver
sålunda inte ha med dynamik att göra och borde
strängt taget ej kallas strömlinjeform. I
skeppsbyggeriet förekommer strömlinjeformen i båda
de nämnda betydelserna.
Uppfylles nu de ovannämnda elementära
kraven på ändamålsenlighet, stabilitet, balans
sjöduglighet, proportioner, stilrenhet, hållfasthet och
fart är även möjligheterna att konstruera ett
vackert fartyg stora.
Sällan kan dock alla dessa ideal samtidigt
tillgodoses. Helst bör de dock åtföljas, ty saknas
några, verkar de övriga lätt överdrivna. Det är
dock inte nödvändigt, att alla är uppfyllda
samtidigt, ty varje fartygstyp kan uppvisa ett
särskilt skönhetsvärde, blott man ser, att den är
riktigt och ändamålsenligt utformad för sin
speciella uppgift. Detta gäller exempelvis ett
tankfartyg (fig- 9).
Hur kan de estetiska kraven
tillgodoses vid utformningen?
För helhetsintrycket har själva kompositionen
och silhuetten avgörande betydelse. För att
silhuetten skall se riktig och tilltalande ut, bör
den vara sluten och bilda en slags "riktpunkt"
eller "tyngdpunkt" belägen i närheten av
fartygets mitt. Ju mer bilden är sönderdelad och ju
otydligare denna riktpunkt är, desto mer
störande blir helhetsintrycket. Vidare måste, som sagts,
hållfasthetsintrycket vara betryggande, ögat
stores av skarpa övergångar, onaturliga
belastningsfall samt hål och urtag i konturerna (fig. 10).
Intrycket av fart främjas, om profilen närmar
sig den ideala strömlinjeformen. Långa
"svepande" linjer, låg silhuett och linjer parallella
med vattenlinjen, förstärker också fartintrycket.
Hela profilens tyngdpunkt bör ligga för om
mitten. Vertikala linjer bör gärna falla framåt
nedtill (stäven) och bakåt upptill (master,
däcks-husfronter, skorstenar). Förskeppet skall vara
skarpt för att klyva sjön, akterskeppet skall
släppa vattnet utan väsen, liksom tona ut (fig. 11).
Dessa önskemål kan man, åtminstone på
lastfartyg, ej alltid tillgodose samtidigt. Lastluckornas
placering måste måhända vara sådan, att
silhuetten blir olämplig. På ett vanligt lastmotorfartyg
är det sålunda ofta nödvändigt att placera
maskineriet akter om mittpunkten. Man får då
kortare axeltunnel, bättre lastrum och större
kubik, och den mindie lastvikten akterut
kompenseras av maskinvikten. Maskineriets plats
bestämmer sedan läget av däckshus, skorsten och
lastluckor (fig. 12).
Fig. 12. På vanliga lastfartyg måste ofta silhuettens
tyngdpunkt placeras akter om mitten.
Fig. 13. Maier-formen var ett försök att få fram ett
idealiskt fartygsskrov.
Fig. 10. Två engelska kryssare med exakt samma data men
helt olika silhuett. På den övre finnes en tydlig
"tyngdpunkt" något för om mitten; hållfasthetsintrycket är
tillgodosett; denna typ är därför vackrast. Den undre har
ingen tydlig "tyngdpunkt", silhuetten är kraftigt
sönderskuren och hållfasthetsintrycket är dåligt; fartyget är
därför ej vackert.
Fig. 11. Fartintrycket främjas, om silhuetten närmar sig
den idealiska strömlinjeformen; tyngdpunkten skall ligga
för om mitten. Den undre båten ser därför snabbare ut än
den i mitten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
