Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Differentialen och standardbilens framkomlighet, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
917
framkomlighet tillgängliga skjutkraften vid båda
hjulen tillsammans blir sålunda vid spinn av
ett hjul icke större än det ursprungliga
vilo-friktionsmotståndet för det drivhjul, som står på
det sämsta vägunderlaget. Detta är praktiskt taget
alltid otillräckligt för bilens start. Samtidigt spinn
av båda drivhjulen förekommer ytterst sällan.
Det förutsätter, att friktionsmotståndet vid bägge
hjulen är i det allra närmaste lika stort, vilket
sällan är fallet ens vid betong eller asfaltvägbanor.
Friktionen är ju också beroende av hjultryck,
ringbeskaffenhet etc. Friktionsskillnaden mellan
hjulen resulterar i, om den på hjulen överförda
drivkraften vid båda hjulen är tillräckligt stor, att
överskottskrafterna för spinn blir olika stora vid
hjulen, varför skillnaden dem emellan gör sig
gällande på samma sätt som en viktsskillnad för
en vågs vågskålar (fig. 4).
Smärre friktionsskillnader i vägbanan
utjämnas emellertid av den inre friktionen i bakaxeln.
Detta förhållande utnyttjas t.ex. vid fyrhjulsdrift
med tre differentialer (där inre friktionen är
beaktansvärd) så att man, åtminstone på bättre
vägar, kan reda sig utan differentialspärr, vilken
av hållfasthetsskäl helst bör undvikas.
Framkomlighetens beroende av differentialen
Villkoren för att en bil skall kunna igångsättas
med egen kraft, kan sammanfattas i
nedanstående relationer, varvid fVl < /«2
med differential: Qa • fVl > K > Wr»a
utan differential: 0,5 • Qa • [fVl + /r2) > K > WV»a
Här är Wrsa vagnens färdmotstånd, exkl.
luftmotståndet. Såvida icke friktionskoefficienterna
vid drivhjulens vägkontakt är i det närmaste
exakt lika stora, försämrar sålunda differentialen
betingelserna för vagnens framkomlighet.
Storleken av den på hjulen verkande drivkraften K
måste av föraren hållas inom en mycket trång
marginal: är K < Wrsa stannar motorn och är
K > Qa’ f Vi spinner ett hjul, varvid starten
försvåras och stundom blir omöjliggjord. Som
föraren icke känner de gränser för drivkraften,
som han har att röra sig med, måste han vid
start på dålig väg med hjälp av kopplingspedal
och motorreglage dels hålla ett tillräckligt stort
vridmoment i reserv "bakom kopplingen" och
Tabell 1. Kraftförhållanden vid start av lätt lastbil
[totalvikt 3 450 kg, motorns maximala vridmoment 20 kpm,
maximal utväxling till drivhjul 30 :1, maximal drivkraft
K = / 200 kp, adhesionsvikt 2 000 kg, fVl — 0,25 (blöt
grässlänt, sand, is, snö e.d.), fv.2t=0,6 (ordinär vägbana),
fv — 2 ’ /.,, hjulradie R — 0,45 m]
Med differential Hjul I Hjul II Utan differential Hjul I Hjul II
Hjultryck ............ .. kg 1 000 1 000 1 000 1 000
Maximalt friktionsmot-
stånd ............... .. kp 250 600 250 600
Färdmotstånd vid start
.. kp 415 415
Skjutande kraft per for
donsvikt ............. kp/t 120 120
Alternativ 1
a. Ryckvis insatt koppling
Maximal drivkraft .. kp 600 600 1 200
Skjutande kraft vid
hjulen .......... .. kp 125 125 125 300
Ett hjul Axeln spinner,
spinner, teoretisk start-
start möjlighet med
omöjlig slirande hjul
Skjutande kraft per
fordonsvikt ...... kp/t 71 122
b. Förnyat startförsök,
slirande koppling
Färdmotstånd ökat |kp 525 525
genom nedgrävning \kp/t 152 152
Drivkraft ......... . . kp 250 250 250 600
Maximal skjutande
kraft ............ .. kp 500 850
Start omöjlig Lätt start
Skjutande kraft per
fordonsvikt ...... kp/t 145 246
Alternativ 2
Försiktig start från början
Färdmotstånd .... .. kp 415 415
Drivkraft på hjul . .. kp 250 250 250 600
Skjutande kraft för
vagnen .......... .. kp 500 850
Start möjlig, Lätt start
stor manöver-
skicklighet
fordras
+K
k>F2>F,
Fig. 4. Orsaken till att endast ett
drivhjul spinner.
dels slira med denna och successivt med största
försiktighet släppa på allt större kraft.
De sifferexempel, motsvarande
driftförhållandena under ogynnsamma vägförhållanden, som
visas i tabell 1, är belysande. I Alt. 1 a blir
spinnhastigheten i första ögonblicket mycket stor.
Antas hjulets tröghetsmoment ./ •= 1 kpms2, blir
. , , , . (600— 125)-0,45
vinkelaccelerationen £"=–—– —Åla
s—varav erhålles en tangentialacceleration
p f= 96 m/s2.
Spinnrisk förekommer huvudsakligen vid låg
1’art, då motorn är fullbelastad och drivmomentet
vid hjulen sålunda är störst, samtidigt som den
levande kraften för ansats är liten, företrädesvis
vid start och nedväxling i stigningar. Speciellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
