- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
921

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Töjningslack, av Hans Weibull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 september 1946

921

Töjningslack

Civilingenjör Hans Weibull, Saltsjö-Duvnäs

Sedan mitten av 1920-talet har firman
Maybach-Motorenbau G.m.b.H. i Friedrichshafen a.B.
använt töjningslack* (’ Reisslack") för att bestämma
var de högsta påkänningarna förekomma i
motordetaljer1’ 2. Redan tidigare hade man gjort den
iakttagelsen att sprickor uppstodo i ytskikten
på valsade material och att dessa sprickor visade
huru töjningarna varierade över ytan3’4.
Maybach-Motorenbau har utvecklat metoden och använder
den tydligen ofta8’9. Metoden finns även beskriven
i handböcker för materialprovning5*6’7. Hittills
har emellertid metoden endast använts för att
bestämma var de högsta påkänningarna uppträda.
För att kunna ånge huru stora påkänningarna
äro måste man tillgripa töjningsmätare, som
anbringas på de utpekade ställena och töjningarna
mätas vid förnyade försök. I det följande skall
beskrivas hur man av antalet sprickor skall kunna
utläsa hur stora töjningarna varit.

Maybach-metoden

Enligt Maybach-metoden målar man den detalj,
som skall undersökas, med en lämplig lack.
Lacken måste fästa väl vid underlaget. Sedan lacken
torkat och blivit spröd utsättes detaljen för
belastning. På de ställen där lacken blivit utsatt för
dragpåkänningar, som överskrida lackens
brottgräns, uppstå sprickor. Dessa sprickor gå
vinkelrätt mot den huvudspänning som är största
dragspänning och de ligga tätare ju högre
påkänningarna varit. På de ställen där sprickorna ligga
tätast anbringas töjningsmätare och detaljen
belastas ånyo.

Lacken spricker ej för tryckbelastningar. Bli
dessa emellertid tillräckligt höga får man sprickor
på grund av tvärkontraktionen, som är
dragbelastning. För att få fram dessa sprickor måste
belastningen i allmänhet vara så hög att detaljen
utsättes för plastiska deformationer och måste
kasseras.

Vill man studera tryckpåkänningar målar man
detaljen medan den är belastad till full provlast.
Först sedan lacken torkat avlastar man. Då
utsättes lacken för dragpåkänningar, som direkt
motsvara tryckpåkänningarna i den belastade
detaljen.

* Benämningen "töjningslack" är lämpligare än "spricklack" då
färgfirmorna använda den senare benämningen på lack, som vid
krakelering av lampskärmar o.d. målas på dessa.

DK 620.172.222

Töjningsmätnmg

Enligt W Weibull10 kan för spröda material
sambandet mellan belastningen x och
sannolikheten S för brott beskrivas med följande
fördelningsfunktion

_ t*-*u\m

S=l — e ’ ’ (1)

där Xu, xv och m äro materialkonstanter.

Genom kalibreringsprov på provstavar kan man
bestämma materialkonstanterna för en given
kombination av lacken och detaljens material.
Dessa kalibreringsprov utföras så att man
bestämmer för varje provstav den belastning vid
vilken första sprickan uppträder inom en given
mätlängd. Ju större antalet provstavar är desto
säkrare värden får man på de sökta
konstanterna. Kalibreringsproven fortsättas sedan så att de
omfatta bestämning av fördelningskonstanterna
för 2, 3,.. p sprickor på den givna mätlängden.
De olika fördelningsfunktionerna ha i allmänhet
olika värden på materialkonstanterna. Man har
följande samband mellan de olika
fördelningsfunktionerna

Sp = Sp i (2)

där p i— antalet sprickor på den givna
mätlängden. Detta samband erhålles av att sannolikheten
för att en spricka skall uppstå både på det
första, på det andra, på det tredje stället osv. är
produkten av sannolikheten för vardera.
Förutsättningen för att ovanstående samband skall gälla
är att de föregående sprickorna ej inverka på
bildandet av de efterföljande. Vid de högre
belastningarna, då spricktätheten är stor, gäller ej
ovanstående samband.
Sedan man bestämt konstanterna xu, xv och m
för några olika p-värden (olika spricktäthet) ritar
man in de olika fördelningsfunktionerna enligt
ekv. (1) i ett diagram. Skärningspunkterna
mellan dessa fördelningskurvor och en rät linje med
ekvationen 5i= 0,5 bilda tillsammans med
fördelningskurvornas p-värden kalibreringskurvan
för ifrågavarande lack.

Försök

Försök ha utförts på provstycken av polerat
bandstål med dimensionerna 20 X 1 mm.
Bandstålet sågades i längder på 100 mm och målades
på ena sidan med lack. Provstyckena lades sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0933.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free