Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Friktionssågning, av r - Blåsventiler för pressverktyg och reglerbar blåspistol - Solkatter för signaländamål, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<J924
TEKNISK TIDSKRIFT
plåt. Man sågar efter uppritsning, som utföres efter
schablon på den i förväg förkopprade plåten. Den
upp-ritsade linjen kan följas med en noggrannhet av ca 0,4 mm.
På båda sidor av snittet bildas en obetydlig grad, som
i regel kan avlägsnas på en polerskiva. Gradningen kan
dock i vissa fall bli ganska besvärlig. Likaså kan det
hända vid sågning i vissa legerade stål att snittytan härdas
till ett djup av ungefär 0,1 mm. Om arbetsstycket senare
skall bearbetas med skärande verktyg är det i sådana fall
lämpligt att glödga det. Det gäller särskilt när det är fråga
om fräsning, då man annars riskerar att fräsen slits upp
för hastigt.
Enligt uppgift blir produktionshastigheten ungefär sex
gånger så stor som vid sågning med vanlig bandsåg.
Manuellt sett är arbetet vid friktionssågning föga
betungande. På grund av den stora hastigheten är de
uppträdande krafterna endast obetydliga. Det finns en liten
tendens till att arbetsstycket dras med klingan, men den
är så obetydlig att man utan svårighet kan hålla mindre
arbetsstycken i luften utan att stöda dem emot
arbetsbordet.
Detta förhållande hör sannolikt ihop med hela
arbetsprocessens karaktär. Det är naturligtvis friktionsvärmen,
som sätter processen i gång, men denna består inte bara
av smältning och mekanisk borttransport utan processen
i sin helhet beror sannolikt även på smältning pius
bort-bränning. Det är flera omständigheter som gör en sådan
slutsats sannolik. Det påstås sålunda att det i och för sig
går mycket väl för sig att använda ett slätt stålband men
att det är fördelaktigare att bruka en såg, vars tänder har
lagts ut åt båda sidorna, samt att effekten blir större oin
man riktar en luftstråle mot snittytan. Fördelen med de
utlagda sågtänderna ligger naturligtvis däri att snittytorna
inte släpar mot sågklingans sidor, varigenom man alltså
sparar kraft och kan koncentrera uppvärmningen dit den
behövs. Att luftstrålen har en fördelaktig inverkan tyder
på att även förbränningen spelar en roll.
Om det är svårt att komma i gång med sågningen av
tjocka plåtar behöver man endast luta arbetsstycket en
smula, så att sågen träffar en kant i stället för en yta.
Sågningen kommer då genast i gång och man kan sedan
lägga ner plåten vågrätt och fortsätta arbetet. Den
förutnämnda arbetshastigheten av 3 650 m/min betraktas
som ett minimum, och man bygger numera gärna
maskiner för friktionssågning med en hastighet av 5 840 m/min.
Metoden lämpar sig inte bara för alla sorters stål utan
också för andra metaller, i synnerhet
aluminiumlegeringar. Man har även använt friktionssågning för
konstmassor. Det berättas om ett fall då man vid sågning av
en 3,2 cm tjock plåt endast kunde såga 33 cm mellan var
slipning av sågtänderna. Med friktionssågning kunde man
avverka 46 cm/min utan att arbetet behövde avbrytas, och
snittet blev alldeles jämnt, även i lamellerat material. Man
räknar här med en såghastighet av ca 3 350 m/min
(Ingeniören 1946 h. 17). r
Blåsventiler för pressverktyg och reglerbar blåspistol.
Automatisk utkastning med tryckluft av stansbitarna i
pressverktyg har visat sig kunna fördubbla
produktionshastigheten. Metoden förebygger också olycksfall genom
att händerna ej behöver komma i närheten av
pressverktygen, vilka kan omges av betryggande skydd.
För inbyggnad i pressverktyg tillverkar nu en amerikansk
firma blåsventiler av standardutförande i tre typer.
Ventilerna placeras t.ex. på pressens slid eller vid axeln,
varvid sistnämnda placering i allmänhet är bäst, ty härvid
kan man lätt reglera tidsintervallen för den intermittenta
blåsten, som skall bortföra eller utkasta de stansade
detaljerna.
Av de två för pressar lämpligaste typerna är den ena
avsedd att bultas fast mot en plan yta. Där sådan yta icke
finnes användes den andra typen, som helt enkelt liksom
en rörmuff med det invändigt gängade luftintaget resp.
-uttaget inskruvas i tryckluftledningsröret på pressen. Den
tredje typen, på vilken luftintag och uttag är placerade i
rät vinkel mot varandra, användes företrädesvis på
borrmaskiner för att genom intermittent blåsning automatiskt
rengöra arbetsstycket.
Samma firma tillverkar en blåspistol till vilken kan
erhållas sex olika munstycken. Förutom det koniska
munstycket, som är pistolens standardutrustning, finnes ett
kort munstycke böjt i 45° vinkel för blåsning runt ett
hinder, ett kort, platt munstycke som sprider blåsten över
en vid yta, ett kulformat munstycke som ger högsta effekt
vid renblåsning av rör, ett 250 mm långt munstycke av
böjligt kopparrör, som lätt kan formas för att nå in i
skrymslen, t.ex. i gjutgods, och slutligen ett reglerbart
munstycke, försett med en justerbar ventil, varmed man
snabbt och enkelt kan inställa munstycket att konstant
avge den för ändamålet mest lämpliga luftströmmen. Med
ett vanligt munstycke användes oftast onödigt mycket
luft, vilket kan skada arbetet om den användes för fina
instrumentdetaljer. Framför allt medför inställning av
luftströmmen till exakt vad arbetsuppgiften kräver en stor
ekonomisk besparing.
Solkatter för signaländamål. Till oceanflygarnas
nödutrustning hör en spegel, med vilken de kunna ånge sitt
läge och signalera till flygplan (eller fartyg) som utsänts
för att söka dem. Spegeln, fig. 1, består av ett fyrkantigt
stycke spegelglas med rundade hörn och fasade kanter
med dimensionerna 10 X 12,5 cm, som kan hängas om
halsen med ett flätat band. Den speglande ytan utgöres av
ett påsprutat aluminiumskikt, vars baksida är övertäckt
med svart lack så när som på ett litet runt hål, där den
speglande aluminiumytan lämnats fri. I detta håls mitt
har ett litet kors inristats i aluminiumskiktet, så att glaset
där frilagts.
På den svarta lackytan äro tryckta anvisningar för
spegelns användning. Vid inriktningen bringas den bild av
det genomskinliga korset, som solen projicerar på t.ex.
användarens hand, att spegla sig i det runda speglande
skiktet på baksidan. Samtidigt som man därefter med
ögat siktar in det räddande flygplanet genom det frilagda
korsets mitt söker man genom små vridningar av spegeln
att bringa den reflekterade bilden av korsets projektion
ens med korset självt. Som lätt inses är solkatten då riktad
direkt mot flygplanet.
Aluminiumskiktet har valts på grund av sin
motståndskraft mot mekaniska och kemiska angrepp.
Reflexionsförmågan ligger mellan 80 och 85 %. Solkattens ljusstyrka
beräknas under gynnsamma förhållanden till omkring 15
miljoner normalljus (Metal Ind. 29 dec. 1944). sab
Fig. /. Spegel
för
solsignalering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
