Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - TNC: 20. Otympliga ord, av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 september 19 AG
927
TNC
20. Otympliga ord
Teknikernas benägenhet att genom sammansättning bilda
alltför långa ord påtalas ofta. Man behöver i regel inte leta
länge i en uppräkning av tekniska begrepp för att finna
ord på 25 bokstäver och därutöver. De exempel som
kommer att ges här nedan är till allra största delen hämtade
ur tryckta ordlistor o.d. eller ur ordmaterial som TNG fått
till granskning. Som det i regel är fråga om substantiv skall
överblicken begränsas till denna ordklass.
Syftet med de långa sammansättningarna kan i sig självt
vara höjt över allt klander. Man känner behov av uttryck
som är på samma gång självdefinierande och så fast
hop-byggda att inga viktiga delar kan befaras falla bort. En
flerordsterm sådan som "maskin för renskärning av
ovanläder" anses inte vara någon verklig benämning. Man vill
kunna skriva i den här stilen: "Vi rekommendera vår nya
motordrivna ovanläderrenskärningsmaskin för montering
på golv och försedd med . .." Här framstår maskintypens
benämning koncentrerat och klart bland de övriga orden
Samma slutna namnform önskar man på ritningar, i
förrådslistor, prislistor, statistiska tabeller osv. Termen i
exemplet förstås utan särskild förklaring, eftersom den
innehåller alla de nödvändiga ingredienserna. Tyvärr är
den likväl inte odelat praktisk, vare sig i skrift eller i tal,
med sina 27 tätpackade bokstäver och sina 9 stavelser,
varav 5 tryckstarka.
Det är just denna otymplighet som språkmännen med
skärpa fördömer. Får en sådan hypertrofi ohämmat ut
veckla sig kan oberäknelig skada tillfogas språket. Även
om man når sitt syfte i fråga om tydlighet — vilket inte
alltid är fallet — har man dock grovt våldfört sig på
språkets smidighet och skönhet. Att den beklagliga tendensen
nått oss genom smitta utifrån, från tyskan, gör inte saken
bättre.
Om man vill råda bot för detta onda gäller det först
och främst att angripa sådana fall då teknikernas
motivering inte gäller, alltså då man trots allt inte nått full
tydlighet, eller då en koncentrerad term inte är av nöden.
Ett sådant ord som "kortslutningssänkbromskoppling"
(kopplingssätt för kranmotorer o.d.) är knappast helt
begripligt för andra än dem som särskilt lärt sig dess
innebörd; brister av annan art hos ordet skall påpekas i det
följande. Termen "tillhandahållningsskyldighet" (vid ener
gileverans) behöver sannolikt inte stå i tabeller eller andra
sammanhang som fordrar denna slutna form, utan kan
med fördel uppdelas i: skyldighet att tillhandahålla (energi).
En "dricksvattenreningsanläggning" behöver väl inte
heller — i denna form — införas i tabeller, och förekommer
säkerligen inte i förrådslistor e d.; den bör kallas
reningsanläggning för dricksvatten. Vill man slå upp termen i ett
alfabetiskt register är det troligare att man letar på
renings-än på dricks-, vilket också talar för den föreslagna formen.
De två sista orden, för dricksvatten, kan undvaras vid
termens upprepning.
När det verkligen finns lillräckliga skäl för enordstermer
kan man ibland lyckas utbyta en lång sammansättning mot
en kortare specialterm, t.ex. "vattenuppfordringsanordning’
mot pump (verk). Även för de olika orddelarna kan man
finna kortare ersättning. I stället för "igångsättnings-" kan
man säga start-. Den mycket vanliga efterleden
"-anordning" kan ofta ersättas med -don. Avledningsändelsen -are
kan i vissa fall ersätta efterled, t.ex. lerblandare i stället
för "lerblandningsmaskin", asfaltspridare i stället för
"asfaltspridningsmaskin".
Ibland kan någon sammansättningsled helt uteslutas utan
att tydligheten blir lidande. "Fortfarighetstillstånd" säger
inte mer än fortfarighet. Att "överströmsskyddsanordning’
kan förenklas till överströmsskydd är ett exempel med
många analogifall. Specialsyftande förleder kan också ofta
utelämnas, emedan termen dock blir rätt förstådd i de
sammanhang där den användes, t.ex. stötmaskin i stället
för "gatstensstötningsmaskin". (Detta gäller även fristående
attribut, t.ex. i fallet spänning i stället för "elektrisk
spänning".)
Det kan också inträffa att man tillgriper mera hårdhänta
förkortningsmetoder, med förebilderna bil, lok, el-, såsom
då super ibland användes för "superheterodynmottagare",
katograf för "katodstråloscillograf". En annan typ är
initialbenämningen emk för "elektromotorisk kraft",
S-M-omkopplare för "sändning-mottagningsomkopplare" osv.
— Sådan termbildning är dock av ömtålig natur och kan
inte anbefallas generellt.
Trots alla dessa åtgärder återstår en mängd fall då
tekniska termer tyvärr måste bli ganska långa. Att ånge
generella gränser för vad som kan tolereras är givetvis ytterst
vanskligt, eftersom så många faktorer spelar in, men vissa
grovt tillyxade regler, baserade på studiet av tillgängligt
ordmaterial, kan måhända ge en viss ledning. Därvid
bortses helt och hållet från de rent vetenskapliga namnen på
vissa kemiska sammansättningar, i stil med
"metylcyklo-hexatrienol" (med trivialnamnet kresol); de undandrar sig
alla längdrestriktioner.
Ordlängden för ögat är bestämd av antalet bokstäver, och
detta bör man söka begränsa till 20 (25) för det oböjda
ordet. "Transformatorstation" har just 20 bokstäver, men
i detta som i övriga fall kan böjningsändelser tillkomma,
och formen "transformatorstationernas" har 25 bokstäver.
Ordlängden för örat beror dels av totala antalet stavelser,
vilket man för det oböjda ordet bör söka hålla vid högst
6 (8), dels antalet tryckstarka stavelser, vilket i stort sett
överensstämmer med antalet enskilda sammansättningsleder
och bör begränsas till 3 (4). Siffra inom parentes avser fall
då de fonetiska förhållandena i övrigt är tillfredsställande.
Som exempel kan anföras "dielektricitetskonstant" med
totalt 8 stavelser, och "gränslägeströmbrytare" med 4
stark-toniga stavelser.
Ordet ’kortslutningssänkbromskoppling" har 7 stavelser,
vilket i och för sig kunde accepteras, men värre är att 5
av stavelserna är tryckstarka, och som en försvårande
omständighet tillkommer att 3 av dessa kommer i direkl
följd (-sänk-broms-koppl-). Om man ersatte
kortslutnings-med kortsluts- (som även av andra skäl är olämpligt) skulle
ordet visserligen bli kortare men man skulle få 5
stark-toniga stavelser i rad, vilket vore en avgjord försämring.
Antalet tryckstarka stavelser i följd bör begränsas till 2 (3).
Icke önskvärda är alltså termer sådana som
"kuggstångs-domkraft" eller "hjulringsriktpress".
"Hjulringsriktnings-press" faller sig rytmiskt något bättre, men lider liksom
den kortare ordformen av andra fonetiska svagheter;
liknande svagheter har ordet "gatstensstöt(nings) maskin".
Som slutord skall en enträgen vädjan riktas till alla som
kan påverka namngivningen på det tekniska området, att
efter möjlighet ge företräde åt korta och smidiga termer
och på så sätt bidra till den angelägna vården om vårt
språk. j w
Problemhörnan
Som inledare till höstsäsongens problemserie väljes
följande tämligen okomplicerade uppgift:
Problem 9/46. Undersök jämviktsvillkoren för en rak,
homogen, klen stång med längden / och sp. vikten k (< 1),
i ena änden ledbart uppsatt strax över eller under en
vattenyta! — Om stången har form av en stympad kon med
diameterförhållandet
Problemhörnans läsare ombedjas att med det första
inventera sina ev. problemförråd och till Teknisk Tidskrift
insända sådana uppgifter, som lämpar sig för publikation
i denna spalt. Honorar lämnas efter införandet. A Ly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
