Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 september 1946 - Bergsprängningsproblem, av Magnus Smedberg - Murväggar i västkustklimat, av Ove Andersson - Godkända byggnadskonstruktioner i de olika brandtekniska klasserna, av Ivar Körner - Synpunkter på träbesparing vid bostadsbyggande, av Göte Persson - Hönshus, av V W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
951
sprängningar har enligt uppgift tett till resultat, som icke
verifierar ovannämnda uppgifter. Man vill i detta
sammanhang påminna om de utomordentligt effektiva
spräng-verkningar, som erhållits vid militära pansarladdningar
o.d. genom riktad sprängverkan. Vissa utförda försök
tyder dock på att denna metod icke lämpar sig för
bergsprängning.
Framställningen avslutas med uppgifter om den inverkan
lufttrycket och borrskärsdiametern har på borrsjunkningen
och därmed på antalet borrare i en bestämd salva. För
att möjliggöra en fullständig kostnadskalkyl för ett
sprängningsarbete kompletteras den speciella
bergsprängningstekniska avhandlingen med ett förslag till räntabilitetsbe
räkning för maskiner.
Som förf. på några ställen framhåller, måste en hel del
data betraktas som osäkra och preliminära.
Grundmaterialet är ju hämtat från ett relativt fåtal arbetsplatser,
vilka sinsemellan utmärker sig för stora olikheter i fråga
om t.ex. sprängbarhet, area, utlastningsmetoder, grad av
rationalisering, tempoindelning betr. ackordssättningen
osv. Bokens stora värde ligger därför närmast i att man
fått en systematisk grund att arbeta vidare på. Man får
därför livligt hoppas, att kommande sprängningsarbeten
blir föremål för rationella studier och att resultaten av
dessa verkligen bearbetas och publiceras.
Man kan endast beklaga, att framställningskostnaderna
för verket tvingat utgivarna att åsätta boken ett så högt
pris som 50 kr., då därigenom dess spridning säkerligen
avsevärt begränsats. Magnus Smedberg
Murväggar i västkustklimat, utgiven av
Byggnadstekniska föreningen i Göteborg. Gumperts, Göteborg 1945.
84 s., 12 fig. 3 kr.
Med anledning av att Stadsarkitektkontoret i Göteborg
mottagit talrika klagomål över fuktskador på väggar, har
stadsarkitekt Sten Branzell i press och annorstädes till
behandling tagit upp murerifrågan och fuktproblemet (Tekn.
T. 1945 s. 352). Boken utgör en sammanställning av de
diskussionsinlägg, som härvid framkommit.
Då det är oerhörda ekonomiska värden, som varje år stå
på spel, dels genom det nu förekommande slarvet i
mureriet och dels genom den allmänna okunnigheten i
fukt-frågor, får man hoppas, att skriften kommer till alla
husbyggares kännedom, så att en var kan bidra till att föra
dessa problem närmare sin lösning. Ove Andersson
Godkända byggnadskonstruktioner i de olika
brandtekniska klasserna, 2:a uppl. Medd. 66 från Statens
Provningsanstalt, Stockholm 1946. 31 s., 55 fig.
Efter att en längre tid ha varit försvunnen från
marknaden har denna publikation blivit tillgänglig i ny och
föryngrad gestalt. Uppställningen följer i huvudsak
föregångarens. Efter en översikt, delvis återkommande i
senare kapitel, av den byggnads- och brandtekniska
nomenklaturen, definierar förf. de grundläggande begreppen:
brandsäker, brandhärdig, flamskyddad och svårantändlig
byggnadsdel samt brandhärdig, flamskyddande och
svårantändlig beklädnad. Den brandtekniska klassindelningen
med redogörelse för de i resp. klasser föreskrivna proven
— temperatur och tid för uppvärmning resp.
vattenbe-sprutning — jämte fordringarna för konstruktionens
godkännande har återgivits i oförändrad form, medan
beskrivningar av försöksanordningar och detaljerade
provningsredogörelser, vilka torde vara av mindre intresse för
andra än specialister på detta område, av utrymmesskäl
slopats. Sista och större delen av skriften upptar en
förteckning över de i de olika brandtekniska klasserna
godkända konstruktionerna, överskådligt sammanförda i olika
byggnadselement, samt förteckning över godkända
beklädnadsmaterial och eldskyddspreparat. Denna senare del —
för dem som i sitt arbete har anledning sysselsätta sig
med verket förmodligen den intressantaste — innehåller
även föreskrifter för anbringande av beklädnadsmaterial
och eldskyddspreparat. Det är att hoppas, att dessa blir
föremål för studium, då det ofta slarvas på den punkten
och då en i sig själv god beklädnad är av tvivelaktigt
värde, om den är otillfredsställande fastsatt.
Det kan förväntas, att "Meddelande 66" kommer att tas
emot med intresse av allt byggnads- och brandskyddsfolk,
ej minst av dem, som i följd av den nya brandlagen har
att — i många fall utan tidigare praktik på området —
övervaka kommunens bebyggelse med hänsyn till
brandskyddet. Vad man närmast saknar, bestämmelser för bl.a.
branddörrar och rökgångar, bebådas i förordet inflyta i
ett tillägg till meddelandet. Ivar Körner
Synpunkter på träbesparing vid bostadsbyggande,
Medd. nr 9, 1946, från Statens Byggnadslånebyrå,
Stockholm 1946. 78 s., 38 fig.
Den under senaste året akuta bristen på trävirke har
föranlett Byggnadslånebyrån att utarbeta en broschyr med
anvisningar över olika sätt att nedbringa virkesåtgången
inom bostadsbyggandet.
Med resonemang och siffror visas till att börja med,
hurusom trähuset blir lika dyrt som eller dyrare än stenhuset,
om hänsyn tas till trähusets högre underhållskostnader och
de alltmera skärpta brandskyddsbestämmelserna. Vid
enoch tvåfamiljshus, då ägaren stundom själv gör en stor
del av arbetet, torde dock kostnaden för trähuset bli lägre.
Billigare och mindre träkrävande konstruktioner kan dock
därvid erhållas, om värmeisoleringen utföres av
träfiber-plattor i stället för massivt trä.
Även vid uppförande av stenhus användes emellertid
stora mängder virke och i ett flertal diagram och tabeller
redovisas värden, som erhållits vid undersökning av
virkesåtgången vid olika byggen. Av det virke, som anskaffas
till ett bygge, anges 20—25 % kvarstanna inom
byggnaden som konstruktionsvirke, medan av resten, arbetsvirket,
ungefär hälften förslites och resten är användbart på nytt.
Mängden av det totalförslitna arbetsvirket varierar enligt
anförda exempel mellan 0,2 och 0,8 kbf/m3 byggnadsvolym.
De stora variationerna visar, att stora besparingar kan
göras genom ett rationellt utnyttjande av virket. Detta
gäller även i fråga om takkonstruktionen, som ofta
slentrianmässigt tas till alltför kraftig. I anslutning till kapitlet
om takkonstruktioner återges Royens tabell för
dimensionering av den s.k. svenska takstolen samt tyska normer
för beräkning av spikförband.
Den största virkesförbrukningen förekommer emellertid
vid formsättning för betongbjälklag och här torde den
största besparingen kunna göras bl.a. genom att använda
formluckor till inbrädningen och genom att göra upp
form-sättningsritningar, angivande längder och dimensioner på
reglar och bockryggar samt stämpavstånd. Utdrag ur
Svenska Cementföreningens anvisningar för utförande av
valvformar återges, utvisande lämpliga virkesdimensioner etc.
Följer man dessa anvisningar, torde man vara på "säkra
sidan" utan att för den skull hemfalla åt slöseri med virke.
I slutet av broschyren anges normer för
konstruktionsvirke samt anvisningar för inköp av trävaror och
träfiberplattor. Göte Persson
Hönshus, utgiven av Svenska Cementföreningen,
Stockholm 1946. 16 s., 11 fig.
All husdjursskötsel är för sin lönsamhet i hög grad
beroende av att byggnaderna för djuren är ändamålsenligt
utformade. Med hänsyn till den omfattning hönsskötseln
numera har i vårt land, har Svenska Cementföreningen
ansett det lämpligt att lämna några riktlinjer för byggande
av rationella hönshus. Broschyren är utarbetad i
samarbete med Lantbruksförbundets Byggnadsförening och
innehåller råd och anvisningar för hönshusets planering,
uppförande och inredning samt ett flertal instruktiva
detaljritningar. V W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
