- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
977

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - Ekonomiska synpunkter vid val av ledardiametrarna i kablarna i en nätgrupp, av Yngve Rapp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 oktober 1946

«5<j

Ekonomiska synpunkter vid val
av ledardiametrarna i kablarna i en nätgrupp

Civilingeniör Yngve Rapp, Stockholm

Uppbyggnaden av telefonförbindelserna i ett
land brakar åskådliggöras genom ett antal mer
eller mindre stjärnformigt uppbyggda nät i olika
plan enligt fig. 1. Det lägsta planet bildas härvid
av nätgrupperna, vilka växa ut kring de största
trafikcentra inom landet. Till telefoncentralerna
inom nätgruppen äro abonnenterna omedelbart
anslutna. Interurbanstationerna, som förläggas i
nätgruppernas centrum, kallas
ändinterurbansta-tioner och anslutas till närmast högre plan av
för-delningsinterurbanstationer. över dessa ligga
principalinterurbanstationer, vilka i sin tur
anslutas till världsinterurbanstationer.

Nätgruppernas storlek och form äro mycket
växlande beroende på de skiftande ekonomiska
och geografiska förhållanden som bestämma
telefontrafikens storlek och riktning. En nätgrupp
skall så vitt möjligt ha en gränslinje, som
omsluter gemensamma intressen. Nätgrupper med liten
trafik skall vanligen ha större utsträckning än
nätgrupper med stor trafik.

Bland alla de frågor, som man ställs inför vid
planeringen av en nätgrupp skall här endast en
fråga av ekonomisk natur uppmärksammas.
Enligt Internationella Rådgivande Kommitténs,
CCIF, rekommendationer bör ljudstyrkan i en
talöverföring icke understiga vissa angivna
värden. Eftersom ljudstyrkan sammanhänger med
telefonledningarnas elektriska egenskaper, ställas
genom dessa rekommendationer vissa krav på
ledardiametrarna i telefonkablarna. Dessa krav
äro emellertid icke absoluta i den meningen att
ledardiametrarna för samtliga i en viss nätgrupp
ingående kabelsektioner härigenom bli
bestämningsbara. Tvärtom finns det viss möjlighet att
fritt välja ledardimensionerna utan att kraven på
talöverföringens kvalitet eftersättas. Med
anledning härav kan frågan om lämpliga
ledardimen-sioner i viss utsträckning behandlas ur ekonomisk
synpunkt i det den frågan kan uppställas hur
ledardiametrarna i abonnentledningar och
trunk-ledningar skola väljas för att de sammanlagda
kostnaderna skola bli så små som möjligt allt

Bearbetning av föredrag vid 3:e Nordiska Ingenjörsmötet den 27 maj

1946.

DK 621.315.22 : 621.395.74.003.1

under det att talöverföringens kvalitet förblir
tillfredsställande.

Transmissionstekniska underlag

De normer, som användas vid bedömning av en
talöverförings godhet, äro angivna av CCIF och
grunda sig på ett fastställande av en
talöverförings styrka i jämförelse med en
transmissions-huvudlikare, benämnd SFERT. Som mått på
talöverföringens godhet användes ett
dämpnings-mått neper N eller decibel dB* som sålunda änger
talöverföringens styrka i förhållande till
överföringen i transmissionshuvudlikaren. Detta
referensvärde benämnes telefonförbindelsens
refe-rensekvivalent. CCIF har fastställt, att
referens-ekvivalenten icke får överstiga 4,6 N för en tele-

* 1 decibel = 0,115 N.

Fig. 1. Uppbyggnad av telefonförbindelserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0989.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free