Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - Ekonomiska synpunkter vid val av ledardiametrarna i kablarna i en nätgrupp, av Yngve Rapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 oktober 1946
981
+ 0,2 i= 1,65 N kommer den sammanlagda
referensekvivalenten vid ett lokalsamtal oftast att
understiga 2,15 + 1,65 3.8 N. Detta är särskilt
förhållandet vid de nya förbättrade
telefonapparater vid vilka sändarreferensekvivalenten är liten
och därför oftast referensekvivalenten vid
mottagning är bestämmande för dimensioneringen.
Orsaken till att redan en liten skillnad i
referensekvivalenten mellan interurban- och
lokaltrafik ger upphov till aktningsvärda
kostnadsbesparingar är dämpningsskillnaden mellan
tvenne i fabrikationsserien liggande dimensioner.
Aß = 0,067 (–––1 N/k
\xi x2>
m
är relativt obetydlig medan kostnadsdifferensen
A A’ = q • (j-22 — xi2) kr/par km
är betydande.
Detta förhållande är närmare illustrerat i fig. 5.
Antag som exempel att dämpningen i
interurban-stationen I och lokalstationen 2 i fig. 4
vardera är 0,1 N samt att dämpningen i den del av
interurbanledningen som ligger mellan
interur-banstationen och lokalstationen är 0,05 N.
Trunk-ledningarna för lokaltrafik kunna i enlighet
härmed dimensioneras för en dämpning som med
°~ = 0,1 N överstiga de interurbana
0,05
skillnad mot
0,05 N/km, vilket enligt vad
trunkledningarnas dämpning, förutsatt att man
fordrar samma referensekvivalent för den lokala
och den interurbana trafiken. Tillåter man att
referensekvivalenten för lokala samtal med 0,2 N
överstiger den för de interurbana samtalen blir
nämnda dämpningsskillnad 0,1 + 0,2 = 0,3 N.
Vid ett antaget avstånd mellan telefoncentralerna
1 och 2 (fig. 4) om 6 km svarar denna
dämpnings-0,3
6
som framgår av fig. 5 betyder att
ledardiametrarna i trunkkablarna för lokaltrafik kunna
minskas från 0,8 till 0,5 mm eller från 0.9 till
0,6 mm. Vid en proportionalitetsfaktor om
q i= 100 betyder detta, som även framgår av fig. 5.
en besparing av 39 resp. 45 kr/par-km trunkkabel
för lokaltrafik. Tar man hänsyn till att
dimensioneringen i själva verket skall ske ekonomiskt, dvs.
så att summan av kostnaderna för
abonnentledningar och trunkledningar för såväl
interurban-som lokaltrafik skall bli så liten som möjligt
uppnås oftast ännu större besparingar.
Ekonomisk pupinisering av trunkkablarna
Vid större avstånd mellan centralerna visar det
sig ekonomiskt fördelaktigt att genomföra en
pupinisering av trunkkablarna. Denna pupinisering
skall vid mindre avstånd 8—12 km vanligen göras
ganska svag och vid växande avstånd allt
starkare. För varje avstånd där en pupinisering över
huvud taget lönar sig är det i själva verket möj-
ligt att fastställa en ekonomisk pupiniseringsgrad,
vid vilken de sammanlagda kostnaderna för
pupinspolar och ledare bli så små som möjligt utan
att en viss från början fastställd dämpning
mellan centralerna överskrides.
Den ekonomiska pupiniseringsgraden bestämmes
på följande sätt. Antag att en viss ledardiameter
x1 samt ett antal pupinspoleavstånd l’p km, som
äro jämnt delbara med den pupiniserade
ledningens längd, ger upphov till en dämpning, som i
intet fall överskrider den från början fastställda
dämpningen ß N/km. Kostnaderna för
pupinled-ningen, vilka äro proportionella mot
Xi
+ C
jp
där Cpär kostnaden för en pupinspole i
förhållandet till parkm-kostnaden för 1 mm kabelledare,
bli då tydligen minst för det största värde l’p,
vid vilket dämpningsvillkoret ännu är uppfyllt.
Antag vidare, att dämpnings villkoret kan
innehållas med en annan ledardiameter x2 > xx.
Häremot svarande gynnsammaste spolavstånd l"p
(I"p > p) ge upphov till kostnader proportionella
mot
X22 + Gp •
yj-1 p
Av dessa båda uttryck framgår, att den starkaste
pupiniseringen ur ekonomisk synpunkt är att
föredra så snart
W p l p>
Detta uttryck kan även användas vid kostnads-
Fig. 5. Dämpnings- och kostnadsdifferenser vid
opupiniserade kablar; inringade siffror visa kostnadsdifferensen
vid proportionalitetsfaktorn q = 100. xlf xt
ledardimensio-ner (mm), /\ß = dämpningsdifferens (N/km), t=
kostnadsdifferens (kr/par km), q i= proportionalitetsfaktor,
0,067 (— — — )(NIkm), 100 • — = 100 (x,1 — x/).
\ xt xt’ q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
