Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - Ekonomiska synpunkter vid val av ledardiametrarna i kablarna i en nätgrupp, av Yngve Rapp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 oktober 19 AG
983
Önskar man t.ex. införa två olika dimensioner i
nätet skall nätet uppdelas i tvenne områden, ett
yttre och ett inre område, som vart för sig
för-sörjes med kabelledare av en enda dimension. För
beräkningen av gränslinjen mellan dessa båda
områden uppgöres en fördelningskurva över (det
procentuella) antalet par-meter, som befinner sig
inom ett visst avstånd från telefoncentralen. På
försök väljes ett par ledardimensioner för det inre
området, räckvidden beräknas och antalet
parmeter inom det inre och yttre området avläses ur
fördelningskurvan. Slutligen beräknas
kostnaderna och jämföras inbördes.
Denna differentiering får allt större betydelse ju
större utsträckning nätet har och ju hastigare
abonnenttätheten avtar med avståndet från
centralen. En exakt beräkning av ledardimensionerna
kan endast göras från fall till fall i anslutning till
fördelningskurvan över par-metertalet i nätet- I
allmänhet skall man emellertid inte införa mer
än två ledardimensioner i nätet och vid val av
dessa skall i allmänhet bredvid varandra
liggande dimensioner i fabrikationsserien undvikas. Man
skall sålunda oftast icke välja 0,7/0,6 utan 0,7/0,5
eller 0,7/0,4 mm i de båda knippena.
Ibland finner man att en differentiering av
ledardimensionerna i ett nät skett på så sätt att en
kabel med grövre ledardimension anslutits till en
kabel med mindre ledardimension. Den besparing
som vinnes i anläggningskostnader genom en
dylik differentiering är emellertid liten. Vid
planering av ett nytt nät är därför detta förfarande
förkastligt. — En annan sak är att det i redan
utbyggda nät kan tillkomma abonnenter på ett
från början icke beräknat avstånd från centralen.
I sådant fall kan det kanske vara motiverat att
inskarva en kabel med grövre ledare.
I det föregående framlagda ekonomiska
synpunkter skola slutligen tillämpas på nätgruppen,
fig. 8, som kan antas utgöra en utbruten del av
en större nätgrupp. Ledardimensionerna
fastställas under följande fyra förutsättningar:
alt. 1. Ledardiametrarna i näten fastställas till
0,6 mm. Trunkkablarna utföras allt efter
lönsamheten antingen som opupiniserade eller
pupiniserade tretrådsförbindelser eller som fantomiserade
pupiniserade ledningar med växelströmsöverdrag.
Pupinspolar 40 eller 177 niH. Lokala och
interur-bana samtal ledas över ledare av samma
dimensioner. Ledardiametrarna i näten i ett och samma
stationsområde differentieras icke;
alt. 2. Ledardiametrar i nät och trunkkablar,
pupiniseringsgrad, införandet av överdrag och
fan-tomisering bestämmas så att de sammanlagda
kostnaderna bli så små som möjligt. Lokala och
interuibana samtal ledas över ledare av samma
dimensioner. Ledardiametrarna i näten
differentieras icke;
alt. 3. Lokala och interurbana samtal till
stationerna 2 och 3 (fig. 8) ledas över trunkkablar med
olika ledardiametrar. Antalet interurbana
ledningar antas utgöra 20 % av totala antalet
trunkkabel-par. Referensekvivalenten för interurbantrafik,
som förut sändning/mottagning, 1,95/1,45, för
lokaltrafik däremot sändning/mottagning 2,15/
1,65. I övrigt samma förutsättningar som i alt. 2;
alt. A. Ledardimensionerna inom näten
differentieras och två olika dimensioner införas i varje
nät. I övrigt samma förutsättningar som under
alt. 3. I alt. 4 utnyttjas sålunda samtliga i
uppsatsen framlagda ekonomiska synpunkter.
Kostnadsförutsättningar äro i enlighet med fig. 7.
Av ledardiametern beroende kostnader antas följa
uttrycket 100 x:! kr/par-km.
Referensekvivalenten för mottagning antas vara bestämmande för
dimensioneringen. Dämpning i lokal-,
interurban-stationer och autotransformatorer av 0,1 N.
Dämpning i förbindelser mellan nätgruppscentrum 1
och interurbanstationen J av 0,03 N. Minsta
ledardiameter antas till 0,5 mm, och minsta antal
pupinsektioner 4.
Resultatet av beräkningarna i vad beträffar
ledardiametrar och utförande i övrigt framgå av
följande tabeller. Av sammanställningen över de
olika alternativen framgår att betydande
besparingar kunna uppnås genom att anlägga här
angivna principer vid val av ledardiametrar och
pupiniseringsgrad.
De principer för fastställande av ekonomiska
ledardiametrar i nät och trunkkablar samt
ekonomisk pupinisering som här framförts, ha hela
tiden för större klarhets skull anslutits till
gällande bestämmelser beträffande talöverföringens
kvalitet. I själva verket äro de naturligtvis helt
generella och gälla oberoende av
transmissionsnivån. Ty oavsett vilka bestämmelser som än
kunna bli gällande i framtiden är det alltid möjligt
att fastställa ett antal grupper av värden å
ledardimensioner och pupiniseringsgrad, vilka var för
sig uppfylla uppställda villkor beträffande tal-
Fig. 8. Dimensionering au ledardiametrarna i en
avgränsad del av en nätgrupp. J interurbanstation, l
nätgrupps-centrum, Lj, La, Ls, Li längsta abonnentledningar i näten i
km, Mj, M2, M,, Mt parkm i näten, L1S, L1S, L2S, L,t
trunk-kabelavstånd mellan centralerna, nn, n1}, nts, n3i antal
trunkkabel förbindelser (antalet par vid tvåtråds
förbindelser).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
