Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 oktober 1946 - Ekonomiska synpunkter vid val av ledardiametrarna i kablarna i en nätgrupp, av Yngve Rapp - Diskussion, av Håkan Sterky, K Hj. Bergvind, N E Holmblad, E Hintze samt Yngve Rapp - TNC: 21. Kvotstorheter, »per», av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 oktober 1946 985
Diskussion
Generaldirektör Håkan Sterky, Sverige: Man kan tyvärr
aldrig i praktiken räkna med att telefonteknikerna
ensamma får planera ett telefonnät. Oftast är denna
planläggning mindre ett telefontekniskt problem än en fråga
om överenskommelser och kompromisser med en mängd
sidoordnade myndigheter o.d. Speciellt kan stationernas
tomtfrågor ofta vålla invecklade problem. Beträffande
ledardiametern vill man nog i allmänhet ha enhetlighet vid
utbyggnaden av ett nät.
Förste sektionsingenjör K Hj. Bergvind, Sverige: Om
olika ledardiametrar skall användas inom ett stationsnät
bör väl lämpligen en mindre ledardiameter användas inom
ett visst område närmast stationen och en större diameter
för ledningar utanför detta område.
Chefingeniør N E HoLMBEAD, Danmark:
Föredragshållarens beräkningsmetod är nog bra men i allmänhet mycket
svår att omsätta i praktiken. Av kabeltekniska skäl kan
man ej alltid använda den ur rent ekonomiska synpunkter
mest gynnsamma dimensioneringen utan får i stället nöja
sig med vissa standardiserade ledardiametrar för skilda
slag av ledningar.
Civilingenjör Rapp: Även om de av generaldirektör Sterky
anförda synpunkterna ibland är utslagsgivande bör man
ej förbise resultaten av en förutsättningslös ekonomisk
utredning, särskilt icke när det gäller nya anläggningar.
Betydande besparingar i anläggningskostnaderna kan
nämligen bevisligen göras om man använder dessa resultat som
ledtråd vid planeringen.
Om olika ledardiametrar skall användas inom ett och
samma stationsområde skall detta i allmänhet icke ske på
så sätt att en mindre ledardiameter inskarvas i en större
utan på det sätt som ingenjör Bergvind nämnde.
Diplomingenjör E Hintze, Finland: Användandet av olika
ledardiametrar inom ett stationsnät får nog i regel anses
som ett tveeggat svärd. Lämpligast är att träffa avgörande
från fall till fall.
TNC
21. Kvotstorheter, "per"
Genom multiplikation eller division av vissa
utgångsstorheter kan man härleda andra storheter av praktiskt intresse.
I denna utredning skall genomgående en storhet betraktas
som en (symbolisk) produkt av mätetal och måttenhet, på
samma sätt som skett i uppsatsen Sammansättningar av
storhets- och enhetsnamn, i publikationen TNC 6 s. 35. Om
A och B betecknar två storheter med måttenheterna 1 a och
1 b, kan man vid nämnda betraktelsesätt generellt skriva
A •= na • 1 a
ß.= nb • 1 b
(1)
där na och nj, är mätetalen, vilka principiellt kan anta
vilka värden som helst. Kvoten av storheterna A och B
blir då
A na la
d =–— = n • 1 a/b
B nb 1 b
(2)
där n är det nya mätetalet och 1 a/b den nya måttenheten.
Det sätt varpå ekvationens olika delar brukar utläsas är
av visst intresse. Dess vänstra membrum läses vanligen:
A genom B, t.ex. vikt genom volym, enligt schemat
A pius B
A minus B
A gånger B
A genom B
eller också säger man: kvoten av A och B, eller ibland:
kvoten mellan A och B, det senare enligt mönster av
"förhållandet mellan" eller kanske påverkat av "skillnaden
mellan" i schemat
summan av A och B
skillnaden mellan A och B
produkten av och B
kvoten av e. mellan A och B
Härvid är att märka, att liksom skillnaden mellan A och
B matematiskt måste tolkas som A — B, och inte som
B — A, så måste kvoten av (e. mellan) A och B tolkas som
A : B, inte B : A.
Den genom divisionen härledda måttenheten utläses: a
per b, t.ex. kilogram per kubikdecimeter. Den latinska
prepositionen per betyder egentligen: genom, med hjälp av,
men i matematiska sammanhang har den fått betydelsen:
för varje, på varje, varför den bör användas endast
framför måttenhet. Att säga "vikt per volym" bär säkerligen
emot för de flesta, och kan ej rekommenderas.
Vill man lämna viktuppgift för en stångvara säger man
t ex. att "vikten per meter är 4 kilogram". Detta innebär
att vikten för varje meter är 4 kg, och eftersom generellt
enheten 1 b innehålles i storhetsvärdet B ett antal gånger
som är Bl 1 b, kan vikt per meter med här valda allmänna
beteckningar skrivas A : (Bl 1 b) i= (nalnb) ’ 1 a. Härav
framgår att uttryckstypen "A per b", alltså med ordet per
mellan storhets- och enhetsnamn, numeriskt skall tolkas
som kvoten av mätetalen men till sin måttenhet bör
överensstämma med A, inte med A/B. I ovannämnda uppsats
angavs för kvotstorheter av detta slag namntypen
meter-vikt, hästkraftvikt (av bilmotor), kilowattimpris, vilka
namn fullt riktigt anger att det i de tre fallen är fråga om
vikt, vikt, pris (t.ex. i öre), och att man inte bör använda
kvotenheter.
Med de egentliga kvotstorheterna förhåller det sig
annorlunda. Här har de båda utgångsstorheterna verkligen smält
samman till en ny storhet, ofta främst uppfattad som en
differentialkvot, och ofta har den nya storheten ett helt
nytt namn. Hit hör t.ex. effekt i= energi/tid, P t= Wlt, eller
uttryckt som momentanvärde P\=dWldt. Är
utgångsenheterna 1 joule och 1 sekund, blir effektens enhet 1 joule/
/sekund, utläst som en joule per sekund, som fått sitt
eget namn, 1 watt. I detta fall, då ordet per står mellan
två enhetsnamn, är per liktydigt med divisionstecken. —
I förutnämnda typfall, vikt per meter, kan per inte
ersättas med divisionstecken, ty uttrycket A/1 b, som kan
omformas till na ’ 1 a/b, ger inget acceptabelt resultat. Att —
som ofta förekommer — säga att "vikten är 4 kilogram
per meter" bör helst undvikas, även om det inte kan
missförstås. Det är vikt/längd som är 4 kg/m.
När en kvotstorhet skall definieras ser man ibland
definitionstypen: hastighet är den väglängd, som
tillryggaläg-ges per tidenhet. Formuleringen är otillfredsställande,
eftersom hastighet säges vara en väglängd. Bättre låter
kanske: hastighet är väglängd per tidenhet. Tolkar man
detta enligt typfallet "vikt per meter" finner man
emellertid att dimensionen fortfarande blir längd i stället för den
avsedda längd/tid. Vill man vara fullt korrekt bör man
använda en formulering som ger tydlig sammansmältning
av utgångsstorheterna, t.ex. hastighet är väglängd genom
tid, eller ännu tydligare: hastighet är kvoten av (e. mellan)
väglängd och tid — i båda fallen med nödig precisering
av vilken tid det gäller osv. I sammanhang där
matematiskt uttryckssätt passar är ett sådant naturligtvis det
säkraste: hastighet v = s!t, där s är .. . och f är ...
Frågan om kvotstorheterna kommer att behandlas
ytterligare i kommande TNC-spalter. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
