Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 oktober 1946 - Virus, av Stig Sjölin och Einar Stenhagen - Amerikansk syn på industriell forskning, av Stig Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
TEKNISK TIDSKRIFT
Litteratur
1. Bawden, F C: Cantor lectures: Virus diseases of plants, J. royal
Soc. Arts, 94 (1946) s. 136.
2. Bernal, J D & Fankuchen, I: X-ray and crystallographic
studies of plant virus preparations, J. Gener. Physiol., 25 (1941) s. 111.
3. Boyd, W C: Fundamentals of immunology, New York 1943.
4. Caspersson, T & Hydén, H: Högre virusarters förökning, Nord.
Med. 28 (1945) s. 2631.
5. Dixon, T F: Autosynthetic molecules, Nature 155 (1945) s. 596.
6. Gard, S: Om virus och viroser. Några axplock ur de senaste
årens forskningsresultat, Svensk Läkartg 42 (1945) s. 2673.
7. Hoagland, C L: The chemistry of viruses, Ann. Rev. Biochem.
12 (1943) s. 615.
8. McFarlane, A S, Macfarlane, M G, Amies, C R & Eagles,
G H: A physical and chemical examination of vaccinia virus, Brit.
J. Exper. Pathol. 20 (1939) s. 485.
9. Markham, R: Viruses, Ann. Rep. Progr. Chem. 11 (1943) s. 197.
10. Rivers, T M: Lane Medical Lectures: Viruses and virus diseases,
Stanford 1939.
11. van Rooyen, C E & Rhodes, A J: Virus diseases of man,
Oxford 1940.
12. Stanley, W M: The biochemistry of viruses, Ann. Rev.
Biochem. 9 (1940) s. 545.
13. Stanley, W M: Biochemical studies ön influenza virus, Chem.
Engng News 24 (1946) s. 755.
14. Theiler, M & Smith, H H: The use of yellow fever virus
modi-fied by in vitro cultivation for human immunization, J. Exp. Med.
65 (1936) s. 787.
Amerikansk syn på industriell forskning. Tre
amerikanska forkningschefer har från olika sidor belyst den för
industrin alltmer aktuella frågan, varför och hur
forskning bör bedrivas. Som man har rätt att vänta av
praktikens män i föregångslandet på detta område, ger de en
mängd värdefulla råd och anvisningar, baserade på egen
och andras erfarenhet.
R P Soule, forskningschef vid American Macliine and
Foundry Co., framhåller att forskningen i viss mån har
karaktär av hasardspel, där den stora konsten ligger i att
bedöma vinstchanser och förlustrisker. Den största risken
tar dock den industri, som ej bedriver någon forskning
alls, ty då följer oundvikligen ett bakslag även på den
största industriella framgång. Med nuvarande snabba takt
hos den tekniska utvecklingen kan bakslaget komma
fortare än man tror.
Den tekniska forskningen hade till en början
huvudsakligen en "botande" funktion, dvs. föranleddes närmast av
försämrat verksamhetsresultat. Större betydelse fick dock
snart den "förebyggande forskningen", som genom
kontinuerlig kvalitetsförbättring och kostnadsreduktion
möjliggör för företagets produkter att hålla sina positioner på
marknaden. Men om denna marknad ej längre är elastisk
utan tynges av flera ersättningsleveranser än nya
försäljningar, kan ökad livslängd och lägre kostnad för
produkten göra mera skada än nytta för företagets räntabilitet.
Större vikt tillmätes därför numera en tredje slags
forskning, som Soule kallar "obstetrisk". Den avser att få fram
nya produkter och öppna nya marknader. Ett
industriföretag kan nämligen i längden lika litet bestå utan nya
produkter, som en familj kan fortleva utan att nya barn
födas. Forskningen blir på så sätt industrins
förbindelseled med framtiden. Målsättningen och planeringen av
forskningsarbetet måste därför ske med hänsyn till
framtiden, vilken endast kan bedömas genom analys av den
industriella utvecklingen under gångna tider och
tendenserna i nutiden. Teknologins olika grenar har utvecklats
med olika hastighet under olika tidsskeden, vilket kan
avläsas bl.a. på växlingarna i tekniska föreningars
medlemssiffror, på antalet nya patent inom olika klasser, på den
relativa mängden ny teknisk litteratur inom olika fack samt,
ehuru med en viss eftersläpning, på aktiemarknaden.
För egen del förutspår Soule, att de närmaste 20 åren
kommer att kännetecknas av en ytterligare nedbrytning
av skiljemurarna mellan olika tekniska områden (såsom
mekanisk, elektrisk och kemisk industri), vilka ju blir
alltmera beroende av varandra. En annan tendens är,
att forskningen alltmera kommer att ställas i
konsumenternas tjänst och mindre i producenternas, vilket Soule
betecknar som "functional engineering". Den har ej som
uppgift att forcera fram ökad användning av vissa
material eller andra industriprodukter utan att välja ut de
material-kombinationer, maskiner och metoder som bäst
lämpar sig för olika ändamål, dvs. som är förmånligast
ur konsumentsynpunkt eller med andra ord kombinerar
största ändamånsenlighet med minsta kostnad. Som
exempel på dylika nya materialkombinationer nämnes
packlårar av konsthartsimpregnerad plywood fodrade med
tunn rostfri plåt, sommarunderkläder vävda av ytterst
fin koppartråd (!) överdragen med cellulosakonstharts etc.
Forskningsarbetet bör planeras så, att det har utsikter
att öka omfånget av företagets verksamhetsfält, ty gamla
produkter dör ut och nya föds. Endast genom att ständigt
sträva efter att få fram nya produkter kan man undvika
ekonomiska bakslag. Ett företags ekonomiska resultat har
nämligen tre dimensioner: ej endast höjd utan även basyta;
det gamla Egyptens obelisker har för länge sedan fallit, men
pyramiderna står kvar. För de företag, som inser detta och
rättar sitt forskningsarbete därefter, är den tekniska
utvecklingen ej något hot utan en språngbräda till
fortsatt framgång.
L W Bass, forskningschef hos US Industrial
Chemicals Inc., anser att för mindre företag huvudproblemet är
att finna kompetenta forskningsingenjörer, medan för
storföretag svårigheten ligger i att samordna
forskningsavdelningen med de övriga avdelningarna, så att högsta
effektivitet uppnås vid planering och utförande av
forskningsarbetet.
Forskningsprogrammet bör avvägas att omfatta såväl
grundläggande forskning på lång sikt som aktuella
uppgifter, vilka snabbt kan leda till praktiska resultat.
Resultaten bör periodiskt granskas och värderas, varvid ett
systematiskt rapportsystem är av stor nytta.
Goda forskningsingenjörer utgör en dyrbar arbetskraft
och det är därför dålig ekonomi att snåla på hjälpmedel
såsom laboratorieutrustning och -utrymme, litteratur- och
och patenttjänst etc.
Nya produkter framkomna genom forskningsarbete bör
först framställas och försäljas på försök i liten skala,
innan de släpps ut på marknaden.
H L Smith, forskningschef hos Vermont Mable Co., ger
en del praktiska råd till de mindre företag, som ej i
likhet med många stora kan anslå 5—6 % av bruttovinsten
till forskning. Först och främst tillråder han uppgörande
av en önskelista, t. ex.: bättre eller möjligen billigare
råmaterial, förbättrade produkter med ty åtföljande större
marknad, bättre maskinutrustning, billigare
tillverkningsmetoder, minskad kassation, tillvaratagande av
biprodukter och avfall, förbättrade konstruktioner,
ändamålsenligare förpackningar, belt nya produkter.
Börja helt blygsamt med ett par av dessa problem, t.ex.
de två första, säger Smith. Om edra resurser är
begränsade, inskränk er till tillämpad forskning. Håll
forskningsavdelningen skild från och ostörd av fabrikationen.
Anförtro arbetet åt en relativt ung tekniskt tränad kraft,
som ej har alltför många förutfattade meningar. Anlita
även utomstående, t.ex. edra leverantörer, universitet,
forskningsinstitut etc. Visa edra medhjälpare, att ni är
optimistisk. Om ledningen ej verkligen tror på
forskningens nytta, är denna dömd att misslyckas. Angrip
problemen metodiskt. Drag inga definitiva slutsatser av
enstaka försök. För noggranna protokoll. Gör en gång om
året en inventering av alla undersökningar som ej givit
uppmuntrande resultat. Kanske lönar det sig att ta upp
dem igen, med ledning av senare erfarenheter.
Rätt bedriven forskning har räddat livet på många
tynande företag, och kostnaderna härför är en god
investering, slutar Smith (Chem. metallurg. Engng juli 1946).
Stig Beskow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
