Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 oktober 1946 - Malmbrytning med diamantborrade spränghål i Nordamerika, av Fredrik Mogensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1946
1001
Malmbrytning med diamantborrade spränghål
i Nordamerika
Tekn. dr Fredrik Mogensen, Ludvika
Under det andra världskriget uppstodo speciella
fordringar på den amerikanska gruvdriften.
Gruvor, som arbetade på enbart guld eller andra icke
krigsviktiga metaller, måste lägga ned driften och
låta arbetskraften förflyttas till annat håll, medan
gruvor med krigsviktig produktion i möjligaste
mån måste forcera sin brytning. På grund av de
stora inkallelserna rådde alltid brist på
arbetskraft, vilket nödvändiggjorde införande av
särskilda brytningsmetoder. Dessa temporära
förskjutningar i arbetsförhållandena ha icke ännu
övervunnits. Det är därför svårt att för
närvarande peka på sådana utvecklingstendenser inom
gruvbrytningen, som helt äro betingade av det
tekniska framåtskridandet och ej till största delen
beroende av de av kriget orsakade förhållandena.
Bland dessa för framtiden bestående
utvecklingstendenser intar dock diamantborrning av långa
spränghål en framskjuten plats. Vidare har man
en tydlig tendens till övergång i större
utsträckning till blockrasbrytning ("block caving") av
stora malmer, medan transportfrågorna just nu
ej synas fånga intresset i samma grad. Lösa
borr-skär hade ju redan tidigare kommit till mycket
stor användning.
Gruvbrytning med långa spränghål
Det har framhållits13, att malmbrytning med
diamantborrade spränghål ej är någon ny
brytningsmetod utan endast ett nytt hjälpmedel vid
förut kända brytningsmetoder. Men detta
hjälpmedel ger genom sina mycket långa hål och
genom att gruvarbetarna i stor utsträckning ej
behöva vistas i de delar av malmen, som äro
under brytning, möjligheter till så väsentliga
modifikationer av förutvarande brytningsförfaranden,
att dessa utan tvekan delvis kunna betraktas som
nya brytningsmetoder.
Långa spränghål erbjuda betydande fördelar
gentemot korta: sprängämnesenergin blir bättre
utnyttjad, berglossningen per borrmeter och per
kg sprängämne blir högre, tillredningsarbeten
kunna göras mindre omfattande (orter och
stigar kunna läggas glesare), gruvarbetet kan göras
säkrare, därför att borrningen blir till tiden mera
skild från sprängningen, vilken ofta kan förläg-
DK 622.233.626 : 622.235
gas till lördagsaftnar o.d., och därför att borrare
i regel ej behöva vara i närheten av de stundom
riskabla malmpartier, som skola brytas, pelare
och väggar kunna godtyckligt avsättas genom
reglering av sprängsatsen i hålen ungefär som
man skär ett brödstycke med kniv, väggar och
tak kunna göras jämnare och säkrare etc.
Borrningskostnader
Diamantborrningens användning vid
gruvbrytning sammanhänger med att denna
borrnings-metod för närvarande är den enda, som
möjliggör borrande av långa hål i alla möjliga
riktningar till acceptabla priser. En undersökning av
borrmeterpriset vid olika hållängd visar resultat
av den typ, som framgår av fig. 1. I Förenta
Staterna synes man anse, att ca 5 m är den gräns,
där diamantborrning och hammarborrning kosta
lika mycket; vid längre hål är diamantborrningen
billigare2.
Av praktiska skäl kan det därför vara motiverat
att för närvarande säga "malmbrytning med
diamantborrade spränghål" ehuru "malmbrytning
med långa spränghål" vore riktigare, trots den
tveksamhet som måste uppstå i terminologiskt
Fig. 1. Borrmeterkostnad vid olika håldjup’ (i princip efter
Lindqvist).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
